Välkomna till Tivoli Empatia!

BS, för oss hjälpte Sempers en del men kanske mest är det skönt att ha något "att ta till" när det känns som jobbigast. Det som verkligen gjorde underverk för oss var att bära i sjal, gick och bar timmar varje kväll. Åt middag gåendes runt runt i lägenheten... Fick ju motion iaf

Maken kunde dock inte bära i sjalen för han är så himla varm och Ru också. Så han fick gör allt annat hemma istället

Åh, jag undrar hur många knep för att få tysta barn det finns egentligen? Hur många som desperat prövat precis VAD som helst för att höra ingenting utom nöjda andetag. Själv skulle jag visst ligga över en arm med fattningen mitt huvud mot den bärandes armbåge, vila på mage på armen och grepp från den bärande om ett ben eller så. änga så och titta i golvet var visst min melodi. Den kördes på sonen och funkade ofta, medan andra ungar skakats över knän, legat på tvättmaskin medans igång, burits i sjal, vagnats över trösklar, skjutsats runt i bil and so on for ever.

Snigel, du har alla mina sympatier. Det du är mitt i nu är en av livets större prövningar. Faktiskt.

Syrrans yngsta skrek förresten missnöjt mycket tills de kom på att han faktiskt inte blev mätt, för mjölken räckte inte. Till syrrans förvåning, då hon med de tre andra varit av mjölkkossevariant. Det kan ju sedan lika gärna vara magknip eller vad som helst. Eller bara "bär mig jag vägrar vara ensam". Hur som helst är det hemskt!

*vinkar* och önskar god fortsättning!

Snaily - fy så jobbigt med otröstbart skrik, man känner sig onekligen både värdelös och stresspressad till vanvettets gräns.

Inte för att göra dig missmodigare eller vara elak på något sätt (för jag lider verkligen med dig!) - Min yngsta hade kolik från ca 2v ålder till hon var dryga halvåret och som du säger så ställer dom helst diagnos först när bebba är ett par månader - åtminstone var det så för 8 år sen.

Då hette det att för att räknas som kolikbarn så skulle barnet ha minst 3 timmars "skriktid" per dygn, alltså det där hjärtskärande otröstliga när hela ungen är spänd som en sprättbåge.
Min lilla hade ett snitt under de här månaderna på 13 timmars skriktid per dygn... Än i dag reagerar min kropp med att bli helspänd och tårarna börjar rinna när jag hör ett barn med kolik!

Att äta mjölkfri mat (mer komlicerat än man kan tro - läs noga på all innehållsförteckning) hjälpte inte oss men det hjälper väldigt många så det är helt klart värt ett försök. Har för mig att det är minst en månad mamman ska leva mjölkproteinfritt.

Semperdroppar har jag inte hört talas om så det fanns kanske inte då? Däremot använde vi nåt som hette Minifom som inte hjälpte speciellt mycket på min skrikapa.
Efter ett par månader fick vi nåt receptbelagt som hjälpte skapligt och gjorde minimadame rätt trött. I hennes fall var det ingen nackdel (man växer så dåligt när man bara skriker och aldrig sover...) men då var dom ganska restriktiva med det receptbelagda just på grund av den ökade tröttheten.

Bära i sjal låter som ett bra förslag.

Jag tillbringade min mesta tid sittande på en stol i köket med bebis på mage över mina knän. Småguppandes med knäna, sjungades Prästens lilla kråka så högt jag kunde för att överrösta skriket satt jag och la patiens på datorn med tårarna sprutande!
Men hon rapade och fisade så det stod härliga till och hupp som det var så hade det onda släppt och hon sov i nån halvtimme!

(I flera år började ungstackaren att gråta så fort nån sjöng Prästens lilla kråka  undrar om det säger något om min sångröst?)

Det råd som hjälpte oss bäst var att ha fasta mat-/amningstider. Jag ammande var 4.e timme och varje matning tog kanske en timme så 3 tim mellan målen funkade för oss. 
Fick rådet ganska sent så jag tror att minimadame var kanske 3 mån när vi började med det - kolla med BM om det kan funka på så nya som Yngla?

Magknip gav även ett ohemult sugbegär hos den lilla så tillslut tvingade vi faktiskt henne att ta napp. Då kunde hon snutta utan att få mat på köpet.

Och du, allra bästaste Snigelmamma - be om hjälp!
Jag hade några grannar som varje dag turades om att hämta mini och gå på promenad ett par timmar med skrikapan så jag fick sova lite! Liten är född i februari och var det för kallt så bar dom inte det skrikande monstret till sig i stället för att gå på prommis.
Till en början skämdes jag som ett djur över att jag var en sån värdelös mamma men det gick över så fort jag kunde ta till mig att kolik gör ont - därför skriker mitt barn. Inte för att jag är misslyckad. Och dessutom så orkade jag otroligt mycket bättre när jag fick sova någon timme ostört.

Jag har på senare år "återgäldat" barnpasningsgåvan jag fick genom att försöka avlasta andra nyblivna mammor just genom att ta barnvagnspromenader. Det är lättare att höra någon annans barn skrika i ett par timmar än att lyssna på sitt eget barn dygnet runt.

Stor kram och tumhållning för att Yngla kommer att ha en kort skrikperiod!
*Sjunger Prästens lilla kråka för Yngla*

Snaily - usch så jobbigt! stora sympatier och kramar från mig, som vanligt håller jag mig borta från goda råd och låter er som kan syssla med sånt!

Grattis till Pirr om så är fallet!

Själv har jag haft en riktigt mysig julhelg och umgåtts mycket med min fina familj... Fått reda på att min bror med fru jsut nu håller på med IVF, jag vågade dock inte fråga så mycket, då jag vet att det är en känsligt ämne, samtidigt så när de väl berättar det så borde jag kanske frågat mer? Jag är både intresserad och bryr mig om dom... svårt, tack iaf. för allt ni lärt mig, annars hade jag nog klampat på rejält!

En av mina närmsta vänner fick barn i torsdags, imorse ringde hon mig och bara grät... ååå vad jag vill vara där och krama om henne då!! riktigt skar i hjärtat på mig, men även där har ni lärt mig hur det är med hormoner som tar över...

Nyårsafton ska jag nu tillbringa med 4 par och 3 barn, men det känns faktiskt helt okej! Gillar inte att vara femte hjulet, men bara att gilla läget Jag har tagit åt mig desserten, några tips? lite festligt men ändå enkelt, och gå bra att förbereda hemma och ta med!

Porchez - pannacotta är enkelt att få med sig. Schysst chokladmousse också. Eller den gamla klassikern cheesecake....

*skickar kramar till alla som behöver en*

Porchez - Det glädjer mig sååå mycket att du fick en bra jul till slut! 

Göra desserter är jag usel på men jag äter dom gärna! Tycker nog egentligen att man bör börja med efterrätten så man är säker på att orka den :-]
Är nog inte till så stor hjälp ändå eftersom jag tycker det mesta är vansinnigt gott - utom när det är surt eller innehåller mörk choklad som prompt ger mig migrän.

Det jag med glädje gör är Jell-O! Dallrig gelédessert i illiga färger är det bästa vi vet här! Allra mumsigast blir den om man låter den 'stanna' litegrand och sedan vispar i en burk kondenserad mjölk (elvisp) då blir det som geléeig (?) fromage och jättesmaskens
Fast om matsällskapet innehåller vegetarianer, veganer eller andra som helst undviker att äta gelantin så får man göra egen Jello med agar agar.

Har ni sett Disneyfilmen Bolt? Kommer ni ihåg den vansinnigt roliga hamstern i en boll?

Jag fick en hamster i en boll i julklapp av äldsta dottern!!!! Den är helt fantastiskt rolig! Har skrattat så tårarna runnit flera gånger idag
Visst meck att lyckas få i batteri i hamstern (ja, det är ju en leksakshamster då) men gudars så rolig den är!
Familjens kvarvarande hund såg lätt besvärad ut när den for runt bland benen på henne men hon var en ovanligt modig hund i dag och till och med petade på den med tassen ^.^
Å med tanke på att det är en hund som är rädd för gunghästen så var det väldans modigt!

Snabbt inlägg till Snaily - det finns bot - akupunktur! Vänta inte, utan dra i det redan nu (eller se till att maken gör det)! Våra grannar gjorde det i våras & det gjorde underverk.
www.vetenskaphalsa.se/kolik-lindras-med-akupunktur/

En länk till:
www.vetenskaphalsa.se/kolikfrid-med-akupunktur/

Snaily - usch vad hemskt det är med skrik som man inte kan göra något åt. Jag känner din panik.
Våra barn skrek också en del, som väl var bara en kort tid. Vi bar, vyssade, gav sempers magdroppar och försökte att inte bara amma, amma, amma för på BVC sa hon att är barnet mätt och skriker pga magont hjälper det inte att ge mer mat, då tar det bara längre tid för det onda att släppa.
Köra bil, ge napp, gå med vagn och köra vagn över tröskel funkade ibland också. Ingen idé var för dålig för att provas.

Kram!

Och grattis till Pirr! Jag vet inte om jag knappt stött på henne här i tråden, men jag har ju sett er skriva om henne. I vilket fall: GRATTIS! Alla barn är underverk! <3

Är fö lycklig för att mina barn förhoppningsvis ska få en kusin till i sommar.