Välkomna till Tivoli Empatia!

Trevligt med lunch!

Apropå sorgliga tv-program så såg jag ett på tv4 plus igår kväll, en mamma i USA (var annars) hade annonserat ut sina bebisar, tvillingflickor, på nätet och en familj i England köpte dem och tog hem dem till sig. Sedan fick socialen upp ögonen för detta, hämtade flickorna, skickade tillbaka dem till USA och satte dem i fosterhem. Nu fem år senare hade den biologiska mamman, som också hade en äldre tjej, kämpat för att få tillbaka sina flickor. Det gick inte men däremot fick hon börja träffa dem med målet att hon skulle få ha dem 90 dagar om året och varannan jul och födelsedag. Fosterföräldrarna hade döpt om dem för de hade helt knasiga namn från början men trots att rätten slagit fast att de skulle heta sina nya namn så vägrade hon acceptera det och började kalla dem deras gamla namn och så blev det bråk om det.

Paret i England var typ hatade i hela landet, deras pojke hade fått lämna skolan för han blev så mobbad och mamman ville in i parlamentet bara för att få ställa till bråk kändes det som, allt var kaos för henne och hennes stackars familj. Till sist träffade hon en ny, ännu värre för den stackars sonen. Hoppas han fick bo med pappan sedan och slapp den där kedjerökande galningen till mamma.

Nu när Astrid går runt här själv så har det äntligen börjat bli lättare för mig att röra mig fritt. Hon börjar inte längre gråta hysteriskt när jag går ut i köket utan följer bara efter. Äntligen. Trodde att det skulle komma när hon började krypa men det gjorde ju varken till eller från.

Tack för fantastiskt trevlig lunch! Vi satt lagom glamouröst omgivna av guldglitter Och hade två charmantaherrar med vid bordet - herr Televinken som blivit stora, snygga karln och trådlunchsdebuterande herr Pricken, högtidsklädd i skjorta och slipover. Gulliga gentlemen båda två!

 

Mugglan, jamen fy, den där berättelsen har jag sett om förut. Jag såg förresten något alldeles nyligt om hur många barn man misstänker har förväxlats på BB under åren och hur det kom sig att man numera har lag på att de små armbanden ska dit innan mor och barn skiljs åt. Helst innan man klipper strängen typ.

Smint, jag får förfärliga tankar i skallen om vad som kan ha hänt, och det är inte så milt som uppsägningar. Jag har tyvärr mycket svartare fantasi. HOPPAS det inte är något vidrigt som ni kommer att få veta.

Blödigare än jag redan alltid varit vet jag inte om det går att bli-fast när mjölken rann till var jag ju ett skämt, det där tror jag smabon hade varit tacksam om ifall någon förvarnat om med lite mer eftertryck. Han blev ganska skärrad när jag satt i baksätet bredvid babyn och ylade medan jag försökte säga "Jag är glahahahaaaaaad egntlighehehen" Räddare är jag definitivt, för nu gör det plötsligt något om jag dör. På allvar.

Jahaja, ni är väl inne på efterrätten nu, ni som lunchar....

Jag måste bara reda ut: ÄR Pippi-båten din pappas båt AM? Eller skojade du?

Ore, dina känslor runt mamma och hur allt blivit har jag funderat massor på senaste dagarna. Jag är ju själv från en familj där det gifts och skilts  i olika omgångar många gånger om, och det har sannerligen funnits faser på olika vis för vem det nu varit som separerat den aktuella gången. Även i sambons släkt har det varit både det ena och andra senaste åren. man bli helt matt ibland. Sammantaget så tror jag att de olika faserna är både väldigt mänskliga och vanliga, och att alla känslor för folk runtomkring också är lika lätta att förstå. Det är sällan okomplicerat och när balansen som förut rått i ett sammanhang rubbas, så blir det ofta konstigt för alla inblandade. Ibland till och med när något dåligt bytts till något bra-för det behöver ju inte vara en separation som skakar om en familj.

När det kommer till barn och föräldrar där sedan barnbarn är inblandade så tror jag det finns ganska många mor- och farföräldrar som har en del upplevelser om egoistiska barn som tar en för given också, det är ju inte hugget i sten att man faktiskt SKA vilja vara barnvakt och inte ha egna planer. Nu tänker jag på människor i min egen närhet som verkligen borde veta hut ibland. Jag tycker, apropå vad 1Up sa om föräldrar som ser barnen som en förlängning av sig själva, att många barn verkar se sina föräldrar som några andra slags varelser än människor med egna behov och intressen, som för evigt ska finnas till främst för en själv.

Dett är svårt med relationer och egoism, skuldkänslor och förväntningar man tar för givet att andra ska veta och besvikelser man inte pratar om osv kan ställa till hur mycket skit som helst. Lite lagom blandnign av allt kan man väl stå ut med över julhelger och födelssedagar, men nog finns det att gräva fram både det ena och andra om man rotar lite i sina familjer? Huga!

Min egen strategi har blivit att fösöka att i så stor utsträckning jag klarar, att se mina föräldrar som de människor de är och vara vuxen nog att inte tänka på dem bara som mamma och pappa. När det gäller deras kärleksliv anser jag att jag faktiskt inte har med den saken att göra alls-men att jag därmed heller inte vill höra saker som de istället borde berätta för väninnor och polare. Och spara gärna de seriösa presentationerna tills ni faktiskt vet lite säkrare att det här är något som finns anledning för mig och min familj att engagera sig i på nivån "välkomna i familjen".
Att de, med allt de själva haft att gå igenom i olika perioder, många gånger inte alls har kunnat finnas där för mig. vare sig som jag kanske behövt eller önskat, det får jag bara finna mig i. Även om det gör ont ibland.

Det här med ömsesidighet och att man förstår varandras olika förutsättningar är ju jätteviktigt om man ska kunna känna att allt inte blir från ens sida eller på någon endas villkor. Fast jag kan se det i perioder också. En viss tid i livet kanske jag behöver mer praktisk hjälp och en annan är det min mamma.
Oj, ostrukturerat och inte färdigtänkt kom det vist en massa blandade tankar här nu. Inte alls som direkta "svar" på det du skrev, utan mer tankar som satt igång i min egen skalle utifrån vad du upplevde.

Jag som alltid hävdat att jag inte gillar mössor med öron ... här fick jag för det - denna är ju supersöt! http://supermarkethq.com/product/little-bear-hat

Tack snälla ni för en underbart trevlig lunch!
Cicci kom tillbaka 2h för sent och lyckades även tappa företagets tunnelbana/buss kort á 700 kronor! Bra där!

Men pricken var helt ljuvlig och Herr Televinken med Jag älskar alla trådbarn så mycket, vilka fantastiska ungar vi har producerat genom åren!

AM näeeee du det är inte fint med öronmössor, inte ens den ha ha ha.... jag skulle göra vad som helst för att se dig på läördag morgon i den i saluhallen

PB, kan du möjligen hjälpa mig, på Öland pratas det om en kinarestaurang nära stationen i Kalmar som ska vara sååå fantastisk. Hittills har jag inte varit på en kinakrog som inte varit som alla andra, gott i och för sig, så jag är skeptisk, men råkar du känna till denna?

Sedan pratas det också om en restaurang neråt vattnet, nära slottet, det låter lite bekant, har du också pratat om det stället tro?

Cicci - din slarva, tappa busskortet så där!

Och visst var båda herrarna i sällskapet charmerande. Så himla söta, blir såååå sugen!

Smint, vad sjutton kan det vara de vill berätta om förskolan tro, hoppas att det inte är någon fara. Hur stort dagis är det? Ni märkte inget speciellt när ni lämnade imorse i alla fall?