Välkomna till Tivoli Empatia!

Tänkte på det jag läste i tidningen om dom som fick adoptera en från Sverige. Står man i någon speciell kö då eller är det samma kö?  Det är ju tämligen ovanligt att adoptera här ju, eller har jag fel?  

Nenne: Ja vi har fasen varit sjuka i omgångar de senaste 2 månaderna känns det som. Men vi får väl det nu när vi klarade oss i julas från influensorna när alla andra låg sjuka..

Hemma hos mina föräldrar har vi kvar min gamla potta med insats och ryggstöd och tom band så man kan sätta fast sig  

ett annat gott tillbehör till lax/grillat kött är detta  -

 www.recept.nu/1.319737/lisa_lemke/smaratter_tillbehor/frukt_bar/tomat_och_jordgubbssallad

 

www.recept.nu/1.319737/lisa_lemke/smaratter_tillbehor/frukt_bar/tomat_och_jordgubbssallad

just nu hade jag nog kunnat sätta sonen på en potta f ö.. hm.. dags att lämna datorn och fixa med lite annat

Cicci, din svärmor verkar knepigare än de flesta. Jag som tyckte att min svärfar inte verkade ointresserad av att träffa Daisy,

Min svärmor är egentligen snäll, men hon besitter vissa egenskaper som jag har lite svårt att stå ut med hos vem som helst, men jag försöker verkligen att låta bli att reta mig på det och försöker tänka på att hon har hjärtat på rätt ställe (även om hon och svärfar, som maken uttrycker det, tänker lite fel ibland). Men två veckor med dem hade jag nog inte klarat (så jag förstår att det känns jobbigt att ha svärmor på besök så länge Lappis). Med min mamma har jag en ganska bra relation tycker jag, även om jag så klart kan bli arg och irriterad på henne, men så är det väl ganska ofta.

Ja, jag gillar också sparris till lax. Gott gott .

Trött är jag, och något sur på maken, hans jäkla väckarklocka ringde strax innan sju i morse och väckte Daisy, som inte ville sova mer, så jag fick gå upp med henne, medan maken vände på sig och somnade om... Kan tycka att man borde stänga av väckningen vid sju om man inte har för avsikt att gå upp då.

Själv har jag tänkt att jag liksom inte orkar med ett ställe till att fixa med så jag har hittills inte orkat bry mig om LinkedIn. Kanske dumt tänkt.

Att adoptera inom Sverige är väl en helt annan väg att gå och inte genom vanliga adoptionsbyrån. Ofta är det väl inte full adoption heller om jag har förstått det hela rätt?

För att förtydliga, ofta går man väl fosterföräldravägen, även för småbebisar och även då det inte är troligt att föräldrarna någonsin kommer att ta tillbaka sitt barn.

Även jag noterar Litens Linkedintips, och kommer ihåg att även Mugglan tipsat mig om detta tidigare.

Skapade ett konto på stört och ska försöka uppdaterad det snarast, sedan är det väl bara att hoppas på att jobberbjudanden börjar strömma in...? (I wish!)