Välkomna till Tivoli Empatia!
I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?
Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn 
), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.
Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav! Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.
Förra tråden:
Moa och jag har lekt (och leker än) väldigt mkt med språket och det är ju hon som styr det, eftersom hon alltid varit intresserad och tidig med det (men inte så tidig som Fossings Elliot! jag tror Moa sa 2-ordsmeningar när hon var typ 1,5 år).
Tänk att gå in i hjärnan och operera. Min förra sambo (som jag var ihop med i 8 år och som köpte hus i samma område som oss) fick en tumör vid örat. Det upptäcktes när han plötsligt inte hörde ngt på det örat. De opererade och då blev han förlamad i halva ansiktet. Tydligen är hörseln helt borta för alltid men de hoppas att känseln i ansiktet kommer tillbaka så småningom. Han har tex problem med att blinka. Usch, stackarn. 
Vi får se om hon repar mod tills imorgon.
) men såååå värt det. Iallafall för mitt hårtrassel.