• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • BrudSommar2006

    Muggles, va, är det sju veckor sedan, det känns som typ två!

    Sweet, jag såg faktiskt en snutt av ett tv-program för någon vecka sedan, där sade de att det oftast är ens lyckligaste stund i livet när ens barn föds. Sedan brukar det dock visa sig att förhållandet tar en massa stryk av allt slit och alla är trötta jämt och den där lyckan består inte. Typ, jag såg inte slutet på programmet så jag vet inte vad slutsatserna var men det var andemeningen av det i alla fall medan jag tittade!

    Snigeln, hur har det gått?!

    Astrid har inte sovit eftermiddag idag men om jag bara lyckas hålla henne vaken nu kan hon gå och lägga sig tidigt så det blir nog bra i alla fall.

  • snaily

    Rapporterar väl även här då att jag lever efter förhöret! Två timmar försenat blev det, helt galet. Jag fick Yngla att somna om i selen tack och lov, på slutet började hon ynka lite men det störde inte så mycket. Frågorna från åklagaren gick bra men sen ställde advokaten en del dumma frågor och märkte ord... kanske sånt som advokater gör, helt enkelt. Hur som helst är det över nu, hurra!! Jag har förberett mig i nästan en vecka nu, ringt experter, läst på och skrivit sammanfattningar... nu kanske jag kan koncentrera mig på att vi ska flytta istället.

    Oj, förlåt, inte hunnit läsa ikapp något annat... Vink och kram till er alla!

  • Fossing77

    AM - Min Elliot gick när han var 9½ månad och pratade flerordsmeningar innan han var 1 år... Tristan har gjort precis tvärtemot... Nu när han närmar sig 2 börjar han sätta ihop 2-4 ord och han gick inte förrän han var 15 månader... Mira älskar att ligga på magen och sprattla och lär krypa snart, det har ingen av killarna brytt sig om alls. Hon tar napp och äter glatt välling, det har ingen av killarna gjort.

    Så vad jag menar är att barn gör saker när de vill och känner sig mogna för det. :) Spannet för vad som är normalt är extremt brett så du ska absolut inte oroa dig för Hektor :) Elliots farbror sa inte ett ord förrän han var 3 år... Då klev han hem till en granne och sa klockrent: Min mamma är inte hemma, kan jag få en macka? Så prata kunde han, han hade bara ingen lust. ;D

  • kängu

    AM- du behöver inte stressa över språket, Hector är ju inte så gammal än. Det kommer säkert tids nog- tills vidare så var nöjd med att han pratar på och vill kommunicera. Han håller fortfarande på att lär sig de olika språk- ljuden och hur de förhåller sig till varandra. Ett bra sätt att hjälpa honom på traven är att "modella" rätt ord, dvs. H säger: "proo-proo" och du säger,: "Just det, en BIL" (om du vet att det är det han vill säga).

    Telis, jo jag tecknade en del med Ru, inte nu längre dock (dålig dålig mamma!!).  Egentligen blev det mer en form av social kommunikation för hans del- alltså att han benämnde händelser och föremål med tecken. Inte så att han talade om vad som var fel när han var arg eller ledsen... det kan man inte heller förvänta sig att små barn kan (även om man ju så gärna vill!).
    Det är intressant för nu när jag inte tecknar till Ru så har han också slutat med det- trots att han fortfarande inte kan säga vissa av orden som han kan teckna. Tack för frågan Telis, nu fick jag en spark i baken att sätta igång igen! Om ni vill ha tips på sidor där man kan lära sig tecken så hojta

  • kängu

    Snigeln, gud vad skönt att förhöret är över!! Bra jobbat!! KRAM på dig

  • kängu

    "språk-ljuden", min jäkla dator lurade mig att tro att det var radbrytning

  • kängu

    Telis, haha ser nu att du inte ens frågade utan jag bara tolkade det som det för att jag ville få lägga ut texten om tecken

    Nenne förresten, tack för de fina böcker, de huserar på mitt jobb nu och blir utlånade till föräldrar som går teckenkurs hos oss!!

  • kängu

    Mugglan, så himla härligt att Ada och Beda gottar sig i magen!! Redan 7 v efter op

  • kängu

    Kramar till fina Sweet!! Hoppas du snart mår bättre på alla plan!! Ang. din kompis som ska opereras, hoppas att allt går så bra som det bara kan gå. Även om man får språkliga problem med talspråk eller förståelse så går det ofta till viss del att träna upp, även om det såklart är tufft. Jag träffar personer i den sitsen varje dag, även om det oftast är av en annan orsak än din vän. Men man kan bli förvånad över hur mycket förmågor man faktiskt kan återfå och hur fantastisk hjärnan kan vara på att anpassa sig. Kram!

  • kängu

    Oj vad mycket yrkesrelaterat snack det blev idag, inte så svårt för eventuella smygläsare att lista ut vad jag jobbar med

    Ho-ho, vad ensamt det är här inne förresten?

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!