I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Villemoa: Hoppas ert lilla pyre har vänt sig om nu!

Flamman: Jag tycker du låter så klok och tålmodig.

Ninnis och Fru E. *Håller kramaktigt tummarna*

Daa: Håller med alla andra att det låter smart att du lyssnar på din kropp och går ned i tid. Ta hand om dig och era små! Förrsten när är det det är dags för er? (Förlåt att jag inte håller reda på det)

Jag har oxå funderat på hur det påverkar föräldraledigheten med att man inte jobbar heltid. Jag har ju varit sjukskriven ett bra tag nu men hoppas att jag kommer kunna jobba resten sedan så vi inte förlorar aldeles för mycket pengar. Men vad spelar egentligen pengar för roll i jämförelse med en liten bebis. Om kroppen säger att man ska vila är det väl bäst att lyda!

Därför tror jag att jag fattat ett klokt beslut nu. Jag tänker inte ställa upp på julmarknaden första advent. Jag kan inte gå in och göra det halvhjärtat utan jag kommer jobba massa med det och stressa för sån är jag... när jag är färdig med det jag tänkt göra kommer jag bara på mer saker jag bara måste ha med. Och det kommer ju fler marknader. Men det här beslutet känns jättejobbigt för mig för jag har verkligen sett fram emot det länge nu! Men tror ändå att det är rätt beslut...

Förresten fick jag veta igår att en av mina gamla gymnasiekompisar ligger 2 dagar efter mig gällande bf. Ingen som jag har jättebra kontakt med men jag kan absolut tänka mig att ta en fika med henne när jag är hemma och hälsar på.

Härligt med kusinmys! Hoppas ni får en go eftermiddag.

Blomman hur är det med dig idag?

Det är en ganska vissen blomma idag. jag har haft migränanfall inatt och hela förmiddagen. det har inte släppt och jag släpade mig nyss upp ur sängen för att försöka se om lite kaffe kan ge en liten skjuts åt rätt håll. jag har blivit förkyld och är helt öm i alla muskler också, så jag känner mig väl inte så käck precis.

Men att ta första sprutan gick bra när jag väl rett ut alla delarna som skulle användas.
Undrar varför de inte kan blanda till det i färdig flytande ampull redan från fabriken?
Jag tar 300 enheter, alltså 4 ampuller. Hur många tog du Ninnis?
Var det förresten Menour du fick för attt få igång din mens och ägglossning Fru Sy?

Flamman, i den här familjen vet vi allt om magknip, oro, bråk och ångest för ekonomin.
Jag var sjukskriven hela min graviditet, föräldraledig och studerande efter det, och min dåvarande SGI var beräknad på en 7-eleven lön, som var på fantastiska 14 000 kr i månaden inkl OB trots att jag jobbade enbart natt. Sambons väktarlön är iofs högre idag än den var då, men väktare tjänar inte bra. Inte florister heller. och nu är jag ju arbetslös igen, iofs med bättre SGI än för tio år sedan, men nu är dagarna snart slut.

Du vet ju hur våra bilar pajjat, diskmaskinen som nu ska köpas ny, alla kostnader för flytten, saker vi behövt skaffa till huset, ved och gud vet allt. ja och så har vi ju gjort det strålande valet att göra 5 inseminationer och 2 IVF:er och ett FET för precis alla pengar vi (inte) hade.  En riktigt hit, särskilt nu när vi har kommit så långt med våra funderingar om värmesystemet i detta hus, att vi insett att det faktiskt inte går att hålla på med dethär gamla ursliga härket till panna, uatn vi måste byta. Och byta NU. Fast det är vintersäsong. Och igår var en gubbe här med kostnadsberäkning och besiktning. Det kommer att kosta 160 000 ungefär att få allting nytt och gjort.
Då återstår bara frågan, kommer banken att kunna tänka sig att lägga upp de pengarna på vårt huslån? För annars går det bara inte.

Varför drar jag allt det här? Jo, för att jag vill att du ska veta att jag förstår. Och jag förstår det där att det liksom känns skämmigt också. so att man borde ha lyckats bättre i sitt liv. Det tar skithårt på ffa min sambo, för så känner han verkligen. Som att hur han än gör så blir det inte mer än att det precis klarar sig. Eller inte ens det.

Men Blomman det låter inte alls roligt! Hoppas förkylningen släpper så du iaf slipper ömheten i musklerna. Skönt att det gick bra att ta första sprutan. Hur länge ska du spruta på nu då? Jag åt provera för att få en cykel och sedan pergotime för att få ägglossning.
*Skickar över en stor kram, den innehåller massa kryapådig oxå*

Jo, det är precis så jag känner, att man borde ha lyckats bättre. Jag hade ju rätt goda förutsättningar ändå innan. INte för att jag någonsin haft nån höjdarlön, men jag har alltid haft jobb, aldrig varit långtidssjukskriven, hade ett litet sparkapital från mina föräldrar (som nu är investerat i huset och tyvärr annan skit som inte var nån investering) som jag fick som förskott på arv. Det är borta nu.
Jag har inte haft några studielån att orda om (20000 när jag var i Ry och pluggade) och inga andra lån förutom än på boende.
Jag har alltid rättat munnen efter matsäck och klarat mig själv. Har t om kunnat lägga undan en slant och spara ihop till en resa då och då.
Sedan jag träffade min man så har jag 0 kr i sparande i princip (några fonder som går dåligt har jag, jag gjorde en brakförlust på fonder i samband med skilsmässan).
Vi har belånat huset upp till taknocken, båda bilarna är belånade och ja, det känns som ett stort misslyckande för mig alltihop.
Tack och lov får vi ärva en del kläder av min kusins flicka, och så länge mormor o morfar finns sponsrar de med vinteroveraller och ibland även skor.
Men just detta drag hos maken att leva stort ("vi lever bara en gång") fastän vi inte är ekonomiskt utrustade för det, gör mig galen.
Det är fan pinsamt att man har två dyra bilar, stort hus, reser, och så har man knappt råd att köpa kläder åt ungarna
Jag hatar kreditkort men maken tycker det är toppen.
Jag  brukar säga åt honom att han ska kolla på Lyxfällan, för det är fan VI. Men han håller inte med. "Det fixar sig" vettu!
Själv har han sina tillgångar "over there" och när han behagar frigöra dem så vi kan renovera huset, det tror jag aldrig jag får uppleva.
Våra barn kommer heller inte att få något kvar efter oss eller ha någon startplåt i livet. Annat än en mamma som kommer stötta dem i vått och torrt då förstås. Men det kommer man kanske inte så långt på...

Blommis; hoppas huvudvärken går över. Och jag minns med fasa era bilreparationer . Funderar ni på pelletsuppvärmning nu eller bergvärme?

Blomman vi funderar oxå på hur vi ska göra med uppvärmningen här i huset. Det är underbart med gamla hus och deras själ, dock är det inte så roligt när det är kallt inne jämt under vinterhalvåret.

Hur är det, visst har ni oxå vedpanna som ni eldar i nu? Vår panna lär nog funka i några år till men eftersom vi har den i ett uthus har vi en rörkulvert in till huset och vi tror att den äter upp värmen för vi eldar jättemycket men får ändå inte in värmen... Igår när jag duschade hade vi 14 grader på toa och det är kallt tycker jag! Men allt kostar ju pengar och då hamnar man där igen vad man skall prioritera och inte, vill vi lägga pengar på en ny kulvert om vi ändå tänker byta till ngn annan uppvärmning inom inte allt för lång framtid?!?

Blommis och Flamman, ni är INTE misslyckade! Ni är två av mina stora fördbilder som kvinnor och mödrar. Det är klart att det kan kännas pissigt, men ni ska vara stolta över det ni har byggt upp och över dem ni är. KRAM på er! 

Jag tog 150E, alltså två ampuller. Läkaren ville vara lite försiktigt vid första behandlingen eftersom han befarade att jag lätt skulle kunna bli överstimulerad. Jag vet inte om jag får fler nästa gång när man har sett hur kroppen reagerar.

Jag fattar inte heller varför det inte kan vara färdigblandat, men jag vande mig ganska fort. Med risk för att låta helt knäpp så tyckte jag det var lite kul att ta sprutorna. Förmodligen för att det äntligen hände något och varje spruta var liksom ett steg framåt. Jag såg nästan fram emot att ta mina sprutor... Förutom på slutet, för efter 60 satta kanyler gjorde det lite ont att sticka eftersom det var ömt.