Då var jag hemma igen. CTG och gynundersökning blev det. Fasiken vad gynundersökning gör ont nu, lite mer känslig har man blivit där nere. I vilket fall, ingen vattenavgång vad barnmorskan kunde bedömma. Däremot hade flytningarna blivit väldigt ljusa så hon verkade inte tycka det var något konstigt att jag börjat undra.
Vad gäller CTG så var allt bra också, spillevinkens hjärta slog för fullt, första 15 min rörde den sig inte så mkt men sedan upptäckte den nog elektroderna och börja kicka och ha sig för fullt.
Just nu är jag lite trött på det här men är väl bara att vänja sig. Hur länge skall det hålla på så här med sammandragningar, värkar, blodig urin, genomskinliga ej slemig flytning etc etc. Som jag sa till maken hade inte kroppen hållt på och lurats hela tiden så hade jag inte tyckt att det var något konstigt att gå hela tiden ut och ev mer. Men som det håller på nu så blir jag ju lurad och börjar därmed vänta mer än vad jag borde. Suck!