Ska din pappa följa dig in?

Min pappa ska följa mig in. Jag och min m2b kommer inte ses förrän i kyrkan. Jag kommer sova hos mina föräldrar kvällen innan och ha myskväll med min tärnor. Var i valet och kvalet om vi skulle ta kort före eller efter vigseln, men vill gärna ha den där "wow" effekten när han ser mig gå längs altargången, som jag tror blir starkare om han inte sett mig i klänningen före vigseln. Vår best man och våra marshalkar kommer att stå där fram med min m2b och våra tärnor kommer att gå in före mig.

Oj väldigt starka ord! Eftersom brudöverlämning inte går emot religionen borde det väl visst vara okej att ha det i kyrkan. Sedan är det ju upp till var och en att välja om de vill ha det eller inte.

Jag är kristen och ser inget fel i att bli överlämnad vid vigsel. I mitt fall kommer min bror att överlämna mig men ändå. Skulle bli väldigt upprörd om jag blev förbjuden detta av den kyrkan jag valt att bli vigd i..

Förbered dig på att det kan hända. Kyrkan vi vigdes i tillåter inte brudöverlämningar, då det inte ingår i svenska kyrkans vigselordning (inte samma sak som att det är emot religionen).
Jag tror ALeta menar att om man inte vill följa vigselordningen kanske inte svenska kyrkan är rätt plats för vigseln.

Okej men vi kommer inte endast ha en präst från svenska kyrkan utan även från vår egen församling vilket inte var något problem för kyrkan vi kommer välja, de har haft blandade vigslar tidigare. De är ju antagligen medvetna om att vi inte har samma vigselordning så det borde inte vara något problem =)

Jag tycker inte att det är OK att som brudpar komma in och diktera en massa nya seder när man nästan aldrig sätter sin fot i kyrkan i vanliga fall. Man får helt enkelt anpassa sig efter det som gäller.

Nu har ju du enligt ditt senare inlägg tydligen en annan församling än svenska kyrkan och en annan vigselordning. Det är så man får göra, det är inget konstigt med det. Jag tolkar det som att ni inte har en vigsel enligt svenska kyrkan utan enligt er egen församlings upplägg.

MEn vem i hela fridens namn sitter och mår dåligt på ett bröllop undrar jag, det är väl skit samma vad man tycker ona brudöverlämning inte sitter man väl i kyrkan på ett bröllop där, man kan ju bara ana, två människor som betyder mycket för en ska ingå äktenskap och mår dåligt? I min värld är det extremt egoistiskt, att man inte kan glädjas ordetligt åt ett brudpar för att man tänker på ja vadå vad? Sitter man och tänker på att kvinnor i mångt och mycket inte har samma lön som män har, att kvinnor inte alltid har samma möjligheter som män i karriären?

Ett hett tips: var glada för era nära och käras skull istället

jag ska bli överlämnad av min pappa! min man och jag kommer inte se varandra på ca 1 dygn innan=)

Jag vet att vi blivande brudar inte funkar likadant men jag vågar ändå påstå att alla upplever en speciell, nästan magisk känsla när kyrkportarna öppnas (om man nu gifter sig i kyrkan), ingångsmusiken går igång och man börjar skrida fram mot altaret längs gången förbi alla sina nära och kära. Den känslan hade jag inte velat dela med någon annan människa än min man, hur nära jag än står min pappa eller mamma.

Och ni som inte vill se er man innan vigseln, ni gör som ni vill men för min del var den bästa stunden på hela dagen när vårt brudfölje gått in genom portarna, portarna stängdes och jag och min man stod ensamma kvar, tittade varandra i ögonen och kramade varandras händer hårt. Jag får fortfarande rysningar när jag tänker tillbaka på den upplevelsen under de där få sekunderna.

*Ha ha ha*
Tänk... vi var tydligen rätt så gammaldags utan att vi ens visste om det Vi gifte oss borgerligt under en väldigt enkele ceremoni med bara två vittnen.
På ett sätt kändes det lite löjligt att klä upps sig väldigt mycket för det, men å andra sidan var det ju faktiskt vårt bröllop. Så vi körde med finkläder fullt ut.

Naturligtvis måste jag ju ha en bukett då också, även om det bara vara vi två. Hade inte så stro skillnad med blommorna så jag lät maken åka och beställa en bukett medan jag satt hos frissan och fixade håret. Sen när jag var helt klar och vi åkte iväg till vigseln så stannade vi och plockade upp buketten som de bundit av de blommor han valt
Kul att veta att man följde en gammal tradition, även om vi inte visste om det!

Eftersom vår vigsel var så liten och enkel så gick vi naturligtvis dit tillsammans.
Skulle vi, mot all förmodan, ändå haft en kyrklig vigsel hade vi nog gått upp tillsammans.

Tycker också att symboliken med att bruden ska ges bort som en sak inte tilltalar mig. Dessutom så tycker jag att vigseln ju är ett gemensamt beslut och att det då varit fint att man också gått upp tillsammans, för att återspegla det. Så är det ju också så som man brukat göra här.

Tack för det heta tipset...

Jag har varit på bröllop med brudöverlämning. Inte sjutton gjorde jag en manifestation över min ståndpunkt där, utan jag gladdes med brudparet. Dock tänker jag tillbaka på de där bröllopen och tänker på den där trista detaljen och funderar över varför de valde den. Det handlar ju om väldigt jämlika par i övrigt, så jag kan inte förstå varför de valde att spela upp en annnan symbolik under sin vigsel. Så tänker jag och det kan ingen ta ifrån mig. Som du märker är det många andra här som tänker likadant och när man fattar ett beslut om brudöverlämning är det bra att veta att det sannolikt kommer att sitta några som jag i församlingen. Såna som inte kommer att säga något för att förstöra brudparets dag, men som tycker att handlingen i sig är trist.

Om jag hade velat ha brudöverlämning hade jag åtminstone velat ha med mig den informationen när jag bestämde mig.

I vårt fall hade vi dessutom med personer från länder där brudöverlämning faktiskt sker i ordets och symbolikens rätta betydelse. Att spela upp något sådant med dessa personer med i församlingen hade varit så fantastiskt pinsamt att jag inte ens vill tänka på det.