Livets viktiga och oviktiga frågor

Hej kokosen! *vinkar* Härligt att allt verkar fungera bra!

Stackars alla med huvudvärk!!

Jag och Ru ska snart bege oss iväg till BVC för tvåmånaderskontroll. Får se om läkaren kommer tycka att Ru är ett litet geni, det tycker nämligen jag

Cissi, Jag tycker Emilou eller dyl. hade varit kanonfint, och dessutom en bra lösning på problemet

Nä, dags att mata Ru och ta på honom lite kläder (kan ju inte komma i pyjamas...)

KRAM!!

BS- Tror alla föräldrar känner så ibland!

koko
Det kändes precis som om det var vattnet som gick. Varmt och skönt rann det.
Hade en del som var inne hos oss andra gången det rann, däribland en läkare och de sa alla att det var för att förlossningen gick så fort. Vad sa de till dig????

Idag har Iris vägrat borsta håret, vägrat byta blöja, fått på sig skorna men sparkat dem av sig för att ha stövlar istället, vägrat kliva in i bilen, efter att ha släpats in i bilen blivit förbannad för att hon inte fick klättra in själv, blivit förbannad för att det är fel vattenflaska i bilen när hon ville dricka, ställt sig på trottoaren utanför dagis och
tagit av sig stövlarna för att ha skor istället, vägrat ta på sig skor, vägrat gå till dagis utan skor, blivit släpad in och dumpad vrålandes på golvet inför en skara förskräckta barn, vägrat gå in till de andra och blivit släpad dit också efter att vi suttit en kvart på golvet i hallen för att lugna ner oss.

Maken skulle så klart iväg tidigt i morse så jag var själv med henne. Det bara sade knak i bäckenet mitt i allt släpande och så var foglossningen ett faktum, just nu kan jag knappt gå.

Iris är så jäkla trotsig just nu och ingenting kan göras utan att stort bråk om saken ska uppstå. Jag är så trött på henne och nu klarar jag i det närmaste inte av att vara själv med henne för jag har inget att sätta emot, jag kan inte bära henne och klarar inte ens att byta blöja när hon bara sparkar mig i magen. Jag är så förbannad på henne jämt och det är så
ledsamt.

Passionsblomman, hotade du med trollen till ingen nytta eller uppförde han sig faktiskt efter det???

BS: Du är underbart rolig och uppfriskande ärlig! Absolut har jag känt så! Man dövar samvetet genom att tänka att det är helt normalt att få psykbryt ibland och så brukar jag krama och tänka "förlåt" ...

Ego: har firat Hektors 4-månadersdag med att gå till doktorn och be honom klämma mig på brösten Har känt en knöl till och från hela veckan och maken tvingade iväg mig. Naturligtvis kände inte (den manlige) läkaren knölen så nu är jag väl inskriven i rullorna som pervers 40-taggare.

När Livia är som värst brukar jag påminna mig om hur jag enligt uppgift var när jag var jämngammal ... Om jag inte fick välja mina kläder själv ställde jag mig på trottoaren och klädde av mig naken. Varje morgon. Vi fick ofta åka taxi till dagis medan min mamma försökte få på mig kläderna. Och så skrek jag så att alla i hela trappuppgången skakade av skräck (enligt min gammelfaster som bodde i samma hus).

AM, ujuj för grannar som skakar av skräck! Själva är vi lite oroliga för att våra grannar ska tro att vi är barnmisshandlare eftersom vi nästan varje morgon får bära en illvrålandes Iris ut till bilen och rätt ofta kommer hem från dagis med henne i samma skick.

AM, känner du ingen knöl själv heller längre?

BS
Been there, done that!!!!

Max var helt hopplös fram tills dess att han fyllde 3 år.
Sen kom Malte och då blev han "stor" och en stolt storebror.

Nu är det Malte som har börjat trotsa.

Vet i sjutton om jag vill ha fler barn...... ????