Livets stora och små frågor

Ja VARFÖR ska de hålla på och bolla sådär? Kan de inte baradöda snabbt och effektivt och sedan käka sina offer utan vidare procedurer?

Passion - katter tillhör väl de som tycker mat ska vara en upplevelse i sig.

Ja, precis! Spläfff bara så är det bara att äta sen!

Liten

hahahah! Livsnjutare!!!!

Apropå mat ska jag också äta nu. Men mitt är redan dödat

Ja uj! Hungrig! Jag frågade i "min andra tråd" vad folk ska äta på midsommar. Det skulle jag inte ha gjort, jag blev vrålhungrig!

Nenne- vilken bra katt du har!!! Gillar förslaget med fjädrarna på spindlarna, känns ungefär lika enkelt som att knyppla

Lunchen är redan avklarad här, blev köpt pastasallad, helt ok, det bästa var att den avnjöts utomhus, i solen!!!

Liten -

Tillbaks efter besök hos barnmorskan, hade inte gått upp i vikt trots mitt chokladfrosseri!!

Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt att sopa saker under mattan, som tur är så gillar min släkt (och makens) att prata ut

Satt ute i solen på lunchen - bara det kunde vara sådant väder på midsommar!!!! Hur ska vädret bli på Ingarö - ngn som vet?!

Passion: jag måste bara säga att du uttrycker dig väldigt väl när du skriver. Flera ggr har jag känt att jag förstår precis vad du menar - det är så mitt i prick! Knöliga mattor och annat...

Efter min tid i Australien har jag ingen spindelskräck. Jag kan ta dem i ena benet och lyfta ut dem men har fortfarande liite svårare för de där megastora svarta håriga monstren. I Australien hade vi en husspindel på toan (ganska liten) och jag tänkte att den fick vara kvar för den rensade ju ut lite andra kryp Däremot HATAR jag kackerlackor, dem kunde jag aldrig vänja mig vid.

Ang sopa under mattan: fick alltid höra av min mamma när jag växte upp att jag var som min far - och det var inte positivt menat. Dvs att jag inte kunde verbalt uttrycka vad som var fel. Men det lärde jag mig av min förra sambo så det är jag bättre på nu. Och temperament har jag ju i överflöd så svårt att hålla inne saker... Men maken är så lugn så det lugnar ner mig också vilket är ganska skönt faktiskt. Första gångerna som vi fräste på varandra var när Moa var bebis och vi var helt förbi av trötthet.

Maken är annars väldigt omtänksam och ställde verkligen helhjärtat upp när jag hade amningstrubbel. När jag hade ammat hela natten gick han upp kl 05 (när Moa vaknade) och tog henne en timme tills han gick till jobbet, så jag fick sova. Och då hade han ändå varit uppe på natten och gett henne ersättning efter mina amningar (eftersom mjölken inte räckte). Han är värd en guldmedalj! Inget jäkla snack om att han måste sova för att han jobbade. Han sa bara att om jag mådde dåligt så mådde han dåligt. Världens bästa... Jag har bekanta där det är lite andra tongångar. Typ mannen jobbar alltid till 19-20 på kvällarna och vill alltid ha sovmorgon på helgen ("för han har ju jobbat hela veckan"). Jaha, och det har inte hon då eller?! Suttit hemma med 2 barn - det är ju inte alls jobbigt, nänä. Sånt där gör mig riktigt upprörd ibland, att vissa tjejer går med på det.

Lappis: vilka fina bilder på Bodie (jag hade faktiskt inte hört talas om den spökstaden förut)! Man blir ju hur sugen som helst!