Livets stora och små frågor

Sweet - usch, vad jobbigt och trist med ert bostadsdilemma. Det är ju som med allt annat i livet, att har man inte obegränsat med tillgångar måste man prioritera. Det suger ju förstås extra att göra det om det handlar om något man verkligen skulle vilja egentligen, men man måste ju tänka sig för både en och två gånger när det gäller att tänja på sina ekonomiska marginaler.

Det är klart att din man blev besviken när du kom som "sanningssägare" och pajade hans fina planer. När det är något man verkligen vill kan det ju lätt hända att man gör lite "glädjekalkyler" och så tänker man att det fixar sig alltid. Det brukar det ju göra, men frågan är ju till vilket pris? När du kom med dina argument verkar ju din man ha kommit fram till samma prioritering som du, att hellre bo mindre och betala mindre, men eftersom han var mer inne på det här med att flytta blev väl fallet desto hårdare.

Dessutom blir det kanske svårt för dig att "trösta", eftersom det var du som kullkastade planerna, även om han egentligen höll med.

Nä du, jag har väl inga tips eller råd att komma med egentligen, utan ni verkar ju ha löst situationen med er diskussion, även om det känns jobbigt nu. Jag vet inte hur noga ni håller koll på era utgifter, för annars kan ju en idé vara att under några månader verkligen slaviskt protokollföra _allt_ ni lägger pengar på, för att få full pejl exakt på vad ni lägger era pengar. Isåfall kanske ni kan se vissa saker ni kan tänka er att undvara, för att ha råd med ett större boende.

Sweet - usch, vad jobbigt och trist med ert bostadsdilemma. Det är ju som med allt annat i livet, att har man inte obegränsat med tillgångar måste man prioritera. Det suger ju förstås extra att göra det om det handlar om något man verkligen skulle vilja egentligen, men man måste ju tänka sig för både en och två gånger när det gäller att tänja på sina ekonomiska marginaler.

Det är klart att din man blev besviken när du kom som "sanningssägare" och pajade hans fina planer. När det är något man verkligen vill kan det ju lätt hända att man gör lite "glädjekalkyler" och så tänker man att det fixar sig alltid. Det brukar det ju göra, men frågan är ju till vilket pris? När du kom med dina argument verkar ju din man ha kommit fram till samma prioritering som du, att hellre bo mindre och betala mindre, men eftersom han var mer inne på det här med att flytta blev väl fallet desto hårdare.

Dessutom blir det kanske svårt för dig att "trösta", eftersom det var du som kullkastade planerna, även om han egentligen höll med.

Nä du, jag har väl inga tips eller råd att komma med egentligen, utan ni verkar ju ha löst situationen med er diskussion, även om det känns jobbigt nu. Jag vet inte hur noga ni håller koll på era utgifter, för annars kan ju en idé vara att under några månader verkligen slaviskt protokollföra _allt_ ni lägger pengar på, för att få full pejl exakt på vad ni lägger era pengar. Isåfall kanske ni kan se vissa saker ni kan tänka er att undvara, för att ha råd med ett större boende.

Äsch, nu konstrade BT igen!

Sweet, kram! Jag vet vad det innebär att saker i förhållandet inte är på topp just när det är något speciellt som händer och känner igen känslan. Vi har lyckats bråka och bli osams flera gånger när det inte varit lämpligt alls och ni är ju inte osams men som sagt, jag känner igen känslan, inte roligt alls. Jag förstår dig också som inte vill behöva snåla och leva på marginalerna. Själv har jag usel lön, maken tjänar bra, men vi får ändå vara lite försiktiga med pengar för att våra bostadskostnader är så höga. Främst är det väl extrapengar till semestrar och så som man får lägga extra krut på att få ihop.

Nenne - jag läste ikapp med hjärtat i halsgropen, men ser att det ännu finns hopp.

Piggelin - vi har visningar av lägenheten nu i veckan, så jag hoppas att det snart blir såld.

Frejis - attans myom till att ställa till det för dig. Kan det på något sätt bli farligt för dig eller lillan att myomet är där, eller är det "bara" (extremt dåligt ordval, men jag hoppas att du förstår vad jag menar ) smärtan som är ett problem? Det är ju fasansfullt nog att ha så himla ont som du har, men ännu värre om man vet att det kan vara farligt för en av er eller båda. Stor kram!

Passionsblomman, trist med varsel och trångt boende. Kommer det att bli svårt för dig att hitta nytt jobb? Sitter maken säkert i alla fall?

Snigeln, trist med spottings hela tiden men bra om lutealfasen håller sig på mattan den här gången i alla fall.

Hur är det med myom egentligen, är det graviditeten som orsakar dem eller kommer de av andra orsaker och ställer till det för graviditeten?

Idag har jag berättat för chefen att jag är gravid även fast jag bara är i vecka åtta, det blir ju inte roligt att också behöva berätta om något går snett men jag kunde bara inte med att vänta en månad till. Sist blev det så pinsamt att jag inte sagt något innan jag blev inlagd utan blev tvungen att ringa på väg till sjukhuset och jag ville ha berättat det om något sådant skulle hända igen. Sedan är det så svårt att hitta en ersättare och det blir verkligen kris om de inte hittar rätt person och över sommaren och mitt i semestrarna blir ju ingenting gjort så jag kände att det nog var bäst. Han tackade för att jag berättat så tidigt också.

Min stackars kollega ska bli långtidssjukskriven för utredning om han eventuellt fått Parkinson, stackarn. Hoppas att det finns bromsmediciner som hjälper om det nu visar sig vara så illa. Tycker synd om min chef om det blir så att han inte kommer att vara på jobbet efter nyår inför nästa rapportering, han konstaterade idag att han skulle bli tvungen att ta tjänstledigt i ett par månader från och med nu om han får veta att min kollega inte kommer att kunna sköta det och jag tror att han har rätt. Känner mig elak som lämnar dem i sticket men samtidigt är det ju egentligen inte min sak, det vet jag ju. Kan ändå liksom inte hjälpa att jag känner så.

Frullan- det är förjävligt att du ska må så här dåligt. Vet inte vad jag ska säga mer än att jag tänker på dig!

Nenne, usch vad kroppen håller på med dig. Hoppas innerligt att det brun-röda slutar. Jag blev alldeles kall i magen när jag läste ikapp. Håller tummarna för dig, hårt!!!!

Frejis, blev superorolig för dig också. Hoppas att smärtorna blivit bättre och att du fått bra hjälp på DS. Det måste väl gå att göra ngt åt det, inte ska du väl behöva ha det så här jobbigt??? Hoppas att du och pyret mår bra, tänker på dig!!!

Sweet- usch va tråkigt med bostadssituationen. Jag vet till viss del hur du känner det. Synd att maken gått in i ett "depp" men hoppas att det lägger sig snart.

Mycket tråkiga händelser i tråden idag