I vått och torrt (del 5)

Det där om jeanstights har jag inte hört förr och jag älskar ändå jeans! Vad är det?

Pralinen Jessica skrev 2009-04-17 12:22:48 följande:

Celeste: Ja, det är klart, man har väl förmodligen en hel massa uppdmt i nom sig, som aldrig varit stort nog att komma ut riktigt. Idag bara rann det över helt utan förvarning.
Men det var nog bra.
Alltså, hela grejen är så sjuk på ngot sätt. man går in på en klinink och går ut och säger: "jaha? Gjorde vi just en människa nu eller?" Hur sanslöst är inte det? Helt surrealistiskt.

Nej, sådana här är vi mest hela tiden.

Blommis se nu till att sambon tar hand om dig, och du honom lite. Stoppa om varandra, glöm inte bort att älska varandra ni gör det här tillsammans.
stor kram

Så känns det inte ett skit för ögonblicket ärligt talat.
Han står i dörren på en krog inatt och jag ringde just för att försöka berätta lite hur jag känner mig och hur det blev efteråt. Tro inte att han ringt mig under dagen för det första, eller undrat om han skulle ta ledigt ngn timme från jobbet och vara med på hela grejen, eller NÅT, och nu när jag ringde öhördes de så dåligt att jag inte visste om han var kvar" du jag håller på att ta mat här, kan jag ringa dig sen om en stund" frågar han då klockan jävla midnatt.
Nä, inte när jag var mitt i en mening som handlade om att jag grät. Idiot.

Nej. Jag känner mig skitensam ska jag säga och inte alls som att det är så värst tillsammans.
Egentligen är jag så trött också att jag inte borde tjabba någe mer, men men...

lanovia 08 skrev 2009-04-17 23:24:22 följande:

Ok är man trött känns det mesta mkt värre, men det är inget som du skall ursäkta det hela med nu. Det låter som du har all anledning att vara förbannad och ledsen. Hade jag varit i sthl hade jag kommit på stört och gett dig en kram.
Hoppas din sambo får veta att han lever idag. Verkar inte som han för fem öre förstår vad du går igenom.
Det är nästan så jag måste ställa frågan, förlåt men den måste fram. Är det du som vill ha barn och han bara rycker på axlarna och säger ok då? Eller vill NI ha barn?
jag vet tidigare att du sagt att det är du som vill mest, men vill han alls eller gör han detta för din skull???
Stor kram

Själv testade jag imorse, blev negativt. Är så trött på min förbannade kropp som bara luras hela tiden.

*kram* lanovia! Nästa gång! *hållertummarna*

lanovia - vad tråkigt! Usch, man blir så besviken och trött. Men det är bara att kämpa på.

Blommis - När vi var i början av utredningen så sa en läkare att "har man som par klarat av att gå igenom en sån här grej så håller det för det mesta hela livet".
Jag lev skräckslagen för jag tänkte: vad i hela friden har jag framför mig? Det var egentligen inte så smart av henne att säga detta i början men nu efteråt så förstår jag vad hon menar.
Det är så fruktansvärt jobbigt emellanåt. Vi hade våra bråk här hemma. Men man kommer väldigt nära varandra.
Vi levde ju i ren skräck efter några års försök, att aldrig få barn. Den känslan önskar jag inte någon.
Jag tyckte också att min m2b inte riktigt förstog mig ibland. Det var inte han som behövde fläka upp sig, gå igenom smärtsamma behandlingar, proppa i kroppen hormoner bla bla bla.
Nu efter alla kämpiga år så när vi bråkar så kan jag tänka att ok vad är det här i jämförelse med hur det var?
Sen kan jag tänka - killar.....suck. Ja, du fattar.

Celeste97 - Jag har såna jeanstights och de är jättebra, förutom att jag tycker att de åker ner så jag får dra upp dem ofta (nej, de är inte för stora). Upptill är det resår istället för blixtlås/knappar. De finns i de flesta vanliga butikerna i alla fall på Vila och Gina Tricot. Mycket skönare är vanliga jeans som sitter hårt.

Skickar en massa kramar till blommis o lavovia!!

Själv pysslar jag om min sjuke man. Tänkte springa en runda nu i det fina vädret..

Åh, Ankan det låter härligt med en löptur...
Ska på jobbet nu... Idag skulle man vara ledig!

Drömde att min man inte skulle komma hem mer, så han hade skickat en annan! En lång blond ranglig typ, som kom in och pussade mig i sängen och sa, skatt jag kom bara in för att säga godmorgon. Välkommen hem sa jag och pussade tillbaks. Tyckte att det var så konstigt att pussa en främling, men om det inte var min man som skulle komma hem mer, så var det ju skitsamma vem det var. Sen skulle jag skrubba skåpsluckor... De var inte så skitiga, men när jag började skrubba, så var de egentligen en helt annan färg under ett lager skit/nikotin. Blä! han bara skrubba en lucka innan jag vaknade.
Märkligt...
Saknar min man. har inte varit ifrån honnom så här länge på 3 år! (då tog jag en nattbuss för att komma fram till honom 5 timmar tidigare än vi hade avtalat och älskade som kaniner på golvet när vi träffades... Ja, den nyförälskelsen... )