Bevingade banaliteter

Gemma
Din kompis med barnet, är hon inte med i någon mammagrupp? Det brukar vara en gång per vecka och sen brukar mammorna i gruppen träffas flera gånger i veckan och promenera och fika mm.

Lapinette ja det är klart att du har stenkoll nu. Bra att ha en förklaring till varför man känner sig krasslig ch hängig kanske. Sist jag var riktigt sjuk var förra året (nästan exakt) då jag fick åka hem från jobbet och kräkte ner mig. Trodde det var min kräksjuka-oskuld som åkte (har aldrig varit kräksjuk). Fast i efterhand var det kanske graviditeten som jag inte visste om.
Du får dricka lite thé och mysa i soffan!

Just det, mammagrupper är toppen! Vi umgås allihop från föräldragruppen sedan graviditeten plus att några nya från den andra föräldragruppen tillkommit. Vi träffas varje vecka och ibland oftare och fikar, åker skridskor m.m. Jättetrevliga tjejer och det känns som en stooor lättnad att kunna prata om allt från förlossningen och andra problem som dykt upp.
Gemma, din vännina borde kontakta BVC och be dem plocka ihop (om det inte redan finns en) en mammagrupp. Annars är öppna förskolan ett bra ställe för kontakt. Eler babygympa, babysim, rytmik etc etc..

Kan annars tillägga att jag HATAR sprutor just nu. Idag har jag tagit tre!! Först blodprov där hon (har inte kollat än) trodde jag skulle få ett blåmärke. Som om det inte räcker med den stora jag har på magen efter min spruta härom kvällen? Kommer att se ut som en dalmatin innan den här omgången är klar. Kvällens dos innebar två sprutor. För att förhöja den härliga känslan av nålar så ska jag på akupunktur imorgon och sen på onsdag åter igen blodprov ... ja och så de där två sprutorna varje kväll tills det är dags att bli neddrogad, plocka ut ägg och få frukost i Uppsala. Tycker den här karusellen bara blir mer och mer absurd.

Amelle - har ni börjat komma iordning i lägenheten och känns det hemma på Söder?

Iza - hittade ni någon resa söderut?

Gemma - låter jobbigt för din väninna. Tror det blir värst för de föräldrar som bryr och vet för mycket. Har själv sett det bland mina väninnor. De som mer tar dagen som den kommer har rosor på kinderna när man möter de ute på promenad med den lilla redan en vecka efter hemkost från BB medan den otroligt välplanerade väninnan som läst varenda bok om barnuppfostran inte kom ut från lägenheten de första 3 månaderna. Själv önskar jag att jag kommer att bli den där coola mamman men är rädd att det gärna går överstyr åt det välplanerade hållet.

Sol! Igen! Den grågeggiga helgen när vi nästan inte kom upp ur sängen påminde mig om den själsliga permafrost (sug på den!) jag alltid brukar dras med i europa. Nyttigt att än en gång få veta hur bra vi har det. Monstrets ayi är i trädgården och övar promenader. Vilket behövs, på sistone har monstret mest tränat finmotorik. Hennes nya passion är tidningar. Hon sitter, djupt koncentrerad, och separerar en sida i taget och bläddrar. Om hon missar en sida, om de klumpar ihop sig, går hon evetet tillbaka och pillar och pillar tills hon säkert läst VARENDA sida. Med ett helt nummer av mama (favvotidningen, många färger och bebisfoton) kan ni ju tänka er hur lång tid det tar. Båda händerna måste hon använda och blicken är djupt allvarlig och de små läpparna är ihopknipna. Det är knappt man får kontakt med henne. Under tiden hon läser sitter hon och kommenterar allt hon ser, långa haranger av babbel som låter förvillande likt guttural skånska eller franska. Japp, hon "pratar" redan med skorrande "r". Så olik kanadensiska väninnans pojke som vid 11 månaders ålder rusar omkring och flyttar möbler och gapskrattar om vartannat, skriker om vartannat. Men stackars mamman måste i gengäld amma varannan timme hela dygnet. Själv har jag inte vikt en milimeter från min nya "frukost lunch kvällsslurk"-princip, monstret sover djupt hela nätterna och sen drygt två timmar mitt på dagen. Är likförbannat förkyld - igen. Av trötthet.

Idag ska jag 1. vänta på att städayin lämnar mitt rum så jag kan börja jobba 2. åka bort till lilla konst- designkvarteret och beställa en cashmerejumper till mannen och 3... eh... det blir nog inget 3. Det lär nog dyka upp saker längs vägen.

Firar ni thanksgiving förresten? Vi har börjat med det sen vi kom hit. På torsdag ska mannen och jag till en urmysig restaurang och käka roast turkey med alla tillbehör. Och på lördag ska jag på riktig gala! Frack-gala. Får rota fram min bästa fejk-prada och njuta av att allt är gratis. Bästa kinesiska väninnans man är högsta hönset i handelskammaren och det är tioårsjubileum, med en hel hoper avdankade nittiotalsstjärnor som uppträder. För att göra det hela ännu mer cheezy så är det på HILTON. Mannen skrattade gott. "Ni svenskar är för roliga med era galor. Som alla urartar på samma sätt, folk blir fulla och knyter slipsen runt pannan och dansar på bordet."

På Fredag är det tysk julmarknad i Paulaner Brauhaus park, med allt som hör därtill. Jag och alla mina bästa mammakompisar ska gå i samlad tropp med bebisarna i ergo (vi har löjligt nog exakt samma bärsele allihop, i olika färger. Monstrets är himmelsblå och mintgrön, moget va?)

På lördag ska jag känna mig som Alice Timander. Svenskt så det förslår.

Och att döma av era senaste redogörelser misstänker jag att era helger kommer bli minst lika bra, fast kanske en smula mindre tacky och mer mysiga och glöggdoftande. När får man börja med glöggen egentligen? Och då räknar jag inte tjuvstartare som Amelle ;)

Kram, G

PS: Väninnan går på babykafé en gång i veckan, det varar typ en halvtimme. Där har hon träffat EN mammakompis som hon sen träffar då och då. Misstänker att de ägnar en hel del av den tiden åt att älta saker. Istället för att göra vad de egentligen borde göra: Ta bebisarna i bärsele och ta tåget till Köpenhamn, gå på museeum och julhandla. Liksom, hennes bebis kan inte ens sitta än så hon är väldigt portabel. Till skillnad från mitt monster som numera börjar kränga och vråla i vagnen efter en timme, max. Då får man byta aktivitet. Kanske är hon helt enkelt inte social just nu, väninnan? Lustigt, för hon hade en massa tjejkompisar tidigare.

Izunia, tycker att du och jag verkar ha ungefär samma inställning till föräldraskapet. Dvs något som i alla fall delvis är lyxigt och skoj. Och sen tycker vi att bebisar är gulliga och roliga för det mesta. Eller hur? Men du är duktig som kan ha den inställningen i Sverige där folk inte alltid är lättsamma, om man säger så.

Correction: Själsliga permafrosten varar exakt lika länge som gråmosigt väder och mörker, alltså typ november till april. Inte jämt.

Gemma
Skyltsöndag var i söndags och då får man börja dricka glögg - så det så!
Frackjippo på Hilton, då måste du lägga upp bilder sen. Jag har bara sett bilder på dina dräkt fejkpradas, har du aftonklänningar också? Låter superfint.

Lapinette
Brukar du få blåmärken lätt eller är det bara med vissa sköterskor? Byt då sköterska som ger sprutan för blåmärken handlar tydligen till största delen om skicklighet.

Jag är förkyld och har möte på jobbet så det är bara att ta sig dit och härda ut. Många knop lär det inte bli gjorda...

Gems, jag ser ingen annan utväg än att ha en sådan inställning. Själv var (är) jag ingen barnmänniska men man älskar ju så klart sitt eget monster och man är ju urfåning och övergullig när man leker med henne. Men jag är ju överorganiserad i personligheten och det har hjälpt mig otroligt i föräldraskapet. Att kunna planera utgång, fikor, hopping, resor etc. Har också vänninor som aldrig lämnar hemmet och får någon slags panikängest om de börjar tänka på att gå ut och shoppa med bebis.
Mina föräldrar gjorde allt när jag var liten och det tänker jag också göra.
Din vännina har nog helt enkelt bytt personlighet. Har en vännina som gjort samma sak när hon skaffade pojkvän. Nu ses och framförallt hörs vi aldrig! Det konstiga är ju att det inte är pojkvännen som håller henne tillbaka, han är supersocial, utan det är hon.. trist.

Oh gala!! I want! Jag undrar också om du har nån snygg aftonblåsa?
Själv ska jag på 30 års fest den 6e och har inhandlat en snygg svart cocktail klänning. Axelbandslös, a-linje med tyll under kjolen och härliga svarta tygrosor mönstrade på klänningen uppiffat med lite paljetter.
Sedan har jag ju faktiskt kvar min klänning som jag köpte när jag var gravid i New York. Använde den aldrig då jag aldrig gick på bröllopet som jag skulle i augusti, utan ska ha den på bröllop i maj. Skönt att slippa leta klänning då.

Lapinette inte fler sprutor...jag tycker det låter så förfärligt. Hoppas att du snart äntligen blir färdig med det här och att allt går vägen.

Har också en väninna som varit väldigt tajt (många semestrar samt att hon är min första sambo, när vi pluggade i Frankrike tillsammans) som alltid "försvinner" när hon får pojkvän och då kan ni tänka er hur det blivit nu när hon är gift och har barn. Hon vet om det själv och är glad över de få tillfällen vi träffas men jag har börjat tröttna på att alltid vara den som tar initiativet. Har nu inte setts på 1 år!

Gemma, vad härligt det låter med gala! Jag saknar att få klä upp mig. Tycker inte man är lika bra på det här i Sverige utan känner mig mest felplacerad när jag har klänning och högklackat. Sen var det riktigt länge sen vi var bjudna på en riktig fest. Inväntar nu att mina singelväninnor ska träffa den rätta och sen ställa till med bröllop. Fast det verkar ta tid.

förhoppning - det blev aldrig något blåmärke och den sköterskan har hanterat det bra tidigare. Överhuvudtaget aldrig blåmärken efter jag lämnat SH. Till det stora blå märket på magen är jag ju själv boven.

Gällande glögg så inväntar jag 1:a advent. Sen är det fritt fram för glögg, adventsljusstakar och stjärnor i fönstren, pepparkakor och lussebullar.