Ännu en tur med barnkarusellen

MSW: tack för grattis!

BS: Symptom: Fryser som en galning, blir yr när jag ställer mig upp (desa två symptom hade jag med Livia också). Nytt för denna gång är illamånde på morgonen innan frukost. Samt tyvärr sömnproblem - fast de beror kanske på att jag ligger och grubblar på hur allt kommer bli. Grubblerierna blir mer och mer positiva. Jag och maken (som jobbar hemma idag) pratade nyss om hur coolt det kommer bli att vara en stor familj. Det känns på något sätt generöst med ett tredje barn.

AM, hm, vad är din teori själv angående pojke eller flicka med dessa symptom? Om du var illamående med Livia men inte nu hade man ju tippat på en pojke men nu blev det konstigt! För tidigt för alla riktiga matcravings också antar jag?

AM förresten, tänker ni ta reda på vad det blir? Annars har vi ju lite tid än på oss att gissa!

BS: tror att just nu att det är en pojke (är sugen på frukt och grönsaker). Och jag tror inte vi ska ta reda på kön innan. Fast jag vill denna gång göra 3D eller 4D ultraljus och då kanske man råkar se ... ?

ultraljus ... skulle givetvis vara ultraljud

AM, ja, gör 3D, det var fantastiskt! Vi kunde då inte se ett smack ens när han visade att det var en tjej!

Lunchdags! På återseende.

Oj, nu känner jag mig nästan som en superhjälte som lyckades åka över 4 timmar med två barn utan gråt och tandagnisslan! Och bara en omgång av Lassemajas detektivbyrå samt Pippi fyller år. Sen blev det radio. Men blev lite matt när vi precis åkte ut på E4 igen efter att ha ätit på Mcdonalds (moster är snäll) norr om Sthlm, och de frågade när vi skulle stanna och fika. Men vi hojtade till så fort vi såg en traktor/grävskopa/häst/vattentorn eller körde om lastbilar, så det hände ju något hela tiden. På vägen från Kolmården och Sthlm så sov de nästan hela vägen så då gick det ju ännu smidigare.

MSW - det tog ett tag för oss att fatta med, att Mindre skulle vara hos oss för gott. Jag funderade över när de "riktiga" föräldrarna skulle komma och hämta henne. För inte kände vi oss som några riktiga föräldrar i början.

Igår hade jag en helt ledig eftermiddag o kväll - shopping i Stinsen-gallerian och sen kalas hos syster min. Mysigt och skönt, och skoj att hämta upp lilltjejen i morse. För första gången låg hon faktiskt och små-filosoferade istället för att skrika när hon vaknade själv. Mysigt att höra hennes fnitter in i vårt rum.

AM - Grattis!!!! Ja, det verkade onekligen positivt så jag är inte helt förvånad. Men vad skoj! Hur gammal är din son förresten?

MSW - Det där med att vara tacksam för att man lever här, på rätt ställe och rätt århundrade, har jag oxå funderat en del på sen min jobbiga förlossning. Men som sagt, det är bara att var glad för att allt ändå gick bra i slutändan...

Vickan - Känner du dig så tveksam så kanske ni ska ta en paus i barnkarusellen? Ge dig själv lite tid att tänka efter och bearbeta missfallet. Det måste ändå rört upp många tankar och känslor och känner du dig stressad över beslutet kanske det är bättre att vänta lite. Dessutom bör det väl finnas kuratorer som man kan få hjälp av när man haft ett missfall och det kanske du oxå skulle varit hjälpt av?

Nenne - Vilken kul och intensiv helg ni verkar ha haft!