Hej alla barnkarusellsåkare!
Dags att säkra vår mötesplats på nätet! Välkomna alla gamla och nya medresenärer! Jakten på plusset, nojjandet, grubblandet, gråten och fnissen - allt har sin plats här i denna goa gemenskap!
och jag mår ju redan sju resor bättre än före, så bara första besöket gjorde ju susen! 
Härligt nenne!
Jag inbillar mig att den gör någon nytta eftersom min kropp reagerar så starkt när jag är där och självfallet så hoppas jag av bara sjutton att hon hittar den felande länken. Ställer hårt in mig på att vara gravid nästa sommar. Shit, vad fallet kommer att bli hårt i oktober OM vi inte lyckas.
Konstigt, för bara några veckor sedan var jag totalt inställd på adoption.
oh ja, samma här. *kikar försiktigt ut över kanten* Det är verkligen avgrundsdjupt och jätteläskigt, men nu hänger jag inte längre i ena handen från den där trädgrenen som växer ut från stupet.
Så det känns som att man KAN ta sig härifrån! Fasen vad härligt det skulle vara när vi lyckas! (såg du? jag skrev när, inte om... )
När jag susade in hos min läkare igår så kom den där klassiska frågan - hur mår du? Svarade toppen! Mår alltid bra när jag slipper mina behandlingar. Så jäkla sant! Satt imorse och funderade på vad jag håller på med ... vi har det så jäkla bra, maken och jag. Vi kanske bara ska låta det vara så här?!
Du ser... nu pendlar jag från adoption (2 veckor sedan) till att vi ska ha barn i sommar och sen tillbaka till va fan, vi skiter i det här och lever loppan istället.
hahahaha, låter som mig! 
Just det här med att "vi skiter i det här och fortsätter som vi alltid gjort" borde jag/vi bli bättre på. Inte att vi ska strunta i att försöka få barn, utan att fortsätta leva som vanligt och inte tänka på det så mycket (vilket är omöjligt). Jag hatar att det här tar upp så mycket tid och energi, för sån panik har vi egentligen inte. Jag vill ju bara veta att det funkar och självklart vill jag ha barn men det är inte det kittet som vi behöver, om ni förstår hur jag menar. Vi är en liten familj ändå. Och det har alltid varit vi. Bara han och jag. Så om någon kunde ge mig ett piller som gjorde att jag inte tänkte på det mer, inte ens "händer det så händer det" utan som när man åt p-piller - att det inte ens finns på kartan och då bli jäkligt överraskad. Det vore ju fint.
helt OT, det där med att tömma menskoppen kan ju bli något roligt ni kan se fram emot att läsa. 
nenne - faktum är att jag har blivit med "avslappnad" till det hela ju längre tiden har gått. Har mått superbra den här sommaren t ex , ingen stress, jäkt eller massa saker som ska testas hit och dit. Vi försöker verkligen (och det har vi gjort hela tiden) att njuta så mycket som möjligt under tidens lopp.
Fick precis ett mail från min kusin med bilder på hennes bebis som hon fick i tisdags, var sååååååååååååååå söt och jag vill ha en NU!!!
hej Nalle Puh! Har sett dig i en annan tråd. Välkommen!
