Bekännelser

Förhoppning - Det är klart att du ska vara stolt. Det är stort min vän! Vad kul med ny väska.

Gemma - Jag vill gärna att du fortsätter och berätta om din bebis. Det är lite som att lyssna på vänner som är nyförälskade. I love it!

Girls - Vill så gärna berätta mer om alla bröllop och härliga tillställningar. Men eftersom vissa i min bekantskapskrets kommer från familjer eller själva är personer man känner till eller bara rent utav lite känsliga. Då jag tyvärr inte kan vara för utförlig här på BT.

Som jag skrev tidigare de ena behöver inte utesluta de andra. Jag äger själv en del "riktiga" väskor och en och en annan "billigare " variant. Vårt hem är en blandning av gammalt och nytt. Ja, vi har plasma tv och en massa andra tekniska prylar och vi har även en bil fast vi bor i stan. Samtidigt som jag hjälper till med pengar och kläder till behövande.Har jag dubbelmoral? Det finns nog många som tycker de. Tyvärr blir jag knäsvag när jag ser vackra saker och samtidigt som jag älskar att ge kärlek och hjälp till mina medmänniskor. Är det konstigt att vara så här? Eller är det vanligt? Förlåt för mitt flummiga inlägg...

En annan fråga.. Vet era män eller någon av era vänner att ni hänger på BT?

Zua, min man sitter här nu och sneglar och frågar: "Hur är det med dina tjejer då?" Oftast får han dock inte läsa haha. Men han har god koll på vilka ni är, allihop.

Izunia, låter helt fantastiskt med förlossningssnack varannan vecka. Går du nån kurs också, där du kan träffa andra gravida? Det var rätt schysst faktiskt och flera av oss har hängt ihop efteråt också. När är nu BF igen? En av mina äldsta, närmaste väninnor ska föda när som helst. Hon har redan gått över tiden.

Grattis Förhoppningsvis till såväl stipendium som fräck väska! Klart du är värd den. Man MÅSTE få belöna sig och även trösta sig ibland med lite shopping. Min farmor, som var en mycket liten och mycket pimpinett fransyska, sade alltid: - Det finns ingen depression som inte ett besök på Galleries Lafayette kan råda bot på!
Som liten fick jag ofta följa med henne och vi avslutade alltid med en kopp te och tillhörande kaka kl. 16...

Varför får jag inga inbjudningar till några bröllop? Eller rättare sagt - varför är det ingen som gifter sig i vår bekantskapskrets? Antingen så är de redan gifta sen 100 år, eller vägrar eller är fullt upptagna med att skilja sig. Ska jag verkligen behöva vänta tills mina barn gifter sig (om de nu gör det)?

Gemma: det är alltid lika roligt att läsa om din bebis och allt som händer er så fortsätt att berätta! Apropå förlossningar så hade även jag "lätta" sådana (tror jag i varje fall) och klarade mig med lustgas (som fick mig att kräkas) och en snabb lokalbedövning när barnmorskan såg att jag skulle spricka. Samma sak med tvåan förutom att det gick mycket fortare och att pappan inte hann hem i tid. Syrran fick vare med istället! När jag berättade för barnmorskan att jag gärna ville försöka klara mig utan epidural så snörpte hon på munnen och svara "Lycka till då!". Det fick mig verkligen att vilja bevisa för henne att jag skulle klara det! Jag var bara 23 år och hon tyckte väl att jag var en barnrumpa som inte visste bättre.

Zua: min man vet om att jag surfar in på BT (dock endast denna tråd) men är inte speciellt intresserad av vad som diskuteras.
Du frågar om dubbelmoral - nej jag tycker inte att du har det, snarare tvärtom eftersom du är medveten om din omvärld och dina val. Ingen blir ju lyckligare av att vi gör oss själva olyckliga, eller hur?

Zua: var utomlands har ni bott och hur länge? Var du så pass stor att du minns allting?

Jag brukar läsa upp avsnitt, tips och annat ibland för min man. Han tycker att det är intressant, framför allt när det gäller mat, vin och resor. Han har koll på några i en annan tråd där dessa topics ventileras.

Hallo

Tackar tackar för alla grattis till stipendiet. Inser nu att jag förväntas hålla något spontant tacktal när jag tar emot det så det är väl bara att sätta sig och skriva.

Zua
Du får göra som jag när jag pratar om våra klienter, man tar bort allt som gör att de går att identifiera så funkar det rätt bra. Vad ska du ha på dig alla dagar?

Min man vet att jag hänger här i tråden, han brukar sucka och himla med ögonen och fråga om jag inte har något bättre för mig än att prata med massa folk jag inte har träffat. Sen jag förklarade att jag mest hänger i en tråd och inte på resten av BT så är han lite mer förstående. Fast han har en poäng, vore lite kul att träffa er på riktigt någon gång. Lapinette har jag nästan garanterat sett fast jag inte vetat om det då vi länge körde samma pass på SATS.

Gemma
Nya Ayin låter super! Nästan så att ni ska ta med henne när ni flyttar tillbaka till Sverige.

Izunia
Vad bra att du får förlossningssamtal, har hört att de är bra.

Ankan
Oj vad jobbigt att inte mannen hann fram i tid till förlossningen, tur att du hade annat sällskap.

Vi har också plasma Tv, ett par stycken närmare bestämt. BIlen sålde vi däremot för ett par år sen, den fick inte vara ifred på gatan och kön till P-hus var för lång. Funderade på att byta ner oss i bilmodell med kom å att vi försöker utan bil istället.

Måste bara fortsätta berätta om min tur - var på ett stort juristmingel med ca 2-300 jurister, advokater mm som dricker mängder med gratis vin (skyller alla mina stavfel på att jag är halvberusad nu). Det lottas alltid ut massa saker där och ikväll vann jag en heldags vidareutbildning.
Advokater måste vidareutbilda sig ett visst antal timmar per år, detta gäller iof inte oss som ännu inte blivit advokater men kurserna är bra ändå och dessutom ganska dyra. Riktigt kul även om jag hellre hade vunnit den gigantstora korgen med delikatesser.

Gemma, ja det känns bra med dessa samtal. Jag är dessutom rädd att eftersom jag har så mkt problem med ryggen att det kan bli riktigt jobbigt vid förlossning. Jag hade aldrig klarat mig på lustgas.
Glada Ankan! Vad fantastiskt att du klarade dig bara på det. De flesta av mina vänner likaså, men pga tidsbrist eller läkarbrist... det ska INTE hända i mitt fall lovade läkaren...

Jag fick en hälsning från Spöket Laban! Ni minns väl henne!? Hon har också blivit mor nu till en dotter. Hon behövde lite hjälp med franskan. Kan ni hjälpa?

"Anledningen till att jag sökte upp dig var att jag har hittat en klänning jag vill ha till ett bröllop men kan inte hitta någon som säljer den...
Då tänkte jag att du kanske kan Franska? Fråga mig inte varför jag tror det bara fick för mig det helt enkelt.. kolla www.mirella.fr
klänningen finns om du klickar på Lola Couture så är det den första med svart spets..."

Zea, jag tycker absolut inte att du ska ha dåligt samvete. För vad?? Man ska vara givmild och bry sig om sin omgivning men det betyder för all del inte att du inte får njuta av livet!!

Ni är verkligen kloka och fina tjejer!

Har suttit på Mornington och planerat möhippa. De kommer att bli så kul och alla är rörande överens.

Min man vet om att jag hänger här inne hos er. Vi har även tillsammans sprungit in i Gemma. I början förstod han inte alls varför jag var kvar då vi redan hade gift oss. Men nu har han väl vant sig.

Ankan - Jag gick gymnasiet i Indien. Irak, Kuwait och Libanon minns jag. Sudan är nog det land jag har svagast minnen ifrån. Kommer själv ursprungligen från Nordöstra Afrika men är född i Sverige. Men är inte adopterade. När jag träffar nya människor får jag oftast frågan om jag är adopterad eller om jag är halv svensk. Bara för att man talar flytande svenska och inte är svart som natten så är man antingen det ena eller de andra;) Min pappas sida är iförsig uppblandad då han är färgad med blåa ögon. Vår familj passar inte in i den så kallade " mallen" för invandrare Vilket gör vissa människor förvirrade. Det som har varit så underbart med min uppväxt är att jag fått möjligheten att plocka de bästa av olika världar.

Förhoppning - 1. Partyklädsel 2.Bikini 3. Klänning. 4. Tänk Gatsby. Håller faktiskt med dig de vore kul om alla kunde ses någon gång.

Nu måste ta och sova.

förhoppningsis, GRATTIS till stipendiet! Klart att du förtjänar en ny väska då!

zua: Jag känner just nu som du, fantastiskt att få plocka det bästa ur olika världar som utlänning, men bara om man blir väl bemött! Ja, som här i Kina där folk älskar allt som är nytt och annorlunda. Att vara den enda invandrarfamiljen i en skånsk by med 2000 invånare var dessvärre vidrigt, finns inga mer inskränkta idioter än, tja, svenska byfånar. Märkligt med tanke på hur god tillgången är på information om omvärlden i Sverige (jämfört med här, med all skräckpropaganda). Märkligt också hur naturligt de flesta svenskar anser det vara, att DE ska bli väl bemötta så fort de drar till Kanarieöarna och super och kräks vilt omkring sig, men när utlänningar befinner sig i Sverige är motsatsen inte alls lika självklar. Sen tycker jag såklart att invandrarna själva ska anstränga sig för att lära sig språket och kulturen (på samma sätt som jag gjort här, i alla fall i viss mån). Det är ett absolut krav man måste ställa på dem. Mina föräldrar gick f.ö. så långt att de i princip raderade ut hela sitt ursprung, inom loppet av tre månader hade de slutat prata sitt modersmål med varandra och trevade sig fram på tafflig svenska. Då går man kanske lite väl långt, men de gjorde det för de fattade snabbt att i Sverige är det ungefär detta som krävs om man ska bli accepterad, få jobb och banklån osv. Plus att de bägge har universitetsexamen och framgångsrikt drivit olika företag. Då fick de vara med och leka med damfrisörskorna och byggjobbarna i byn (fast de som "adopterade" mina föräldrar direkt var nån sorts mix av festprissar, konstnärer och överläkare med vänstersympatier och alternativ livssyn - helt olika mina rätt rigida moderat-föräldrar haha).

Ankan: Grattis till observanta sköterskor, här sprack man på längden och tvären men min barnmorska bara: "Äh, det där var väl ingenting". Men som sagt det gjorde förvånansvärt lite ont med tanke på hur läbbig jag kände mig sen.

Izunia: Jag har inte testat lustgas men den verkar skojig. Jag HADE tänkt testa både det ena och det andra, men sen var jag så inne i mitt flåsande att jag helt enkelt glömde bort det + att det som sagt inte behövdes. Jacuzzin testade jag i typ fem minuter men den kändes bara distraherande. Bollen var däremot bra att sitta på, ett tag. Min man... han sov mest hela tiden i soffan.

Om ryggen: Isch, stackare, låter helt klart som att du ska be om en massa massage under förlossningen. Jag fick ju det, i fem timmar av två olika sköterskor, och det var kanon. Mannen och jag hade också övat innan på profylax-massagen i ryggslutet men när det väl kom till kritan var han såklart inte lika duktig som sköterskorna, som hade vardera trettio års erfarenhet... Jag var f.ö. själv jättejätterädd för min svanskota, jag har redan brutit den en gång och den är vinklad inåt och har gjort konstant ont sedan jag var arton. Var riktigt fobisk ett tag och ville ha snitt, innan barnmorskan sa åt mig att sluta oroa mig. Kände INGENTING under förlossningen! Säger inte att du kommer att ha ont i ryggen, bara att det inte alls är säkert. Kroppen är märkligt designad för denna påfrestning, man har så mycket reserver att det är helt otroligt. Och om du springer på Laban, hälsa jättemycket till henne och lilltjejen från mig och monstret! Superkul!!!

Gomorron govänner, strålande vårsol idag och jag fick ÅTTA timmars sömn i natt! Monstret åt inte en enda gång och klockan åtta när jag gjort klart cappuccino och pumpat ur en massa mat som ayin kan använda nästa vecka, undrade jag typ om hon var död. Gick sen in i hennes lilla sovrum och där låg hon och smaskade förnöjsamt på sina händer. Det är hennes allt uppslukande intresse just nu. Igår var jag desto tröttare men tog mig ändå ut i solen och lunchade med fabulousväninnan, för dagen barnledig. Spanade som vanligt in hennes jeans, förra gången hette de "Superfine" och var indeed superfine, igår var det nåt annat märke, Anlo tror jag. Blev inspirerad att själv nätshoppa ett par nya jeans, livsfarligt att inte kunna prova men jag satsade på ett säkert kort, Seven for all mankind som jag redan äger ett antal par av. Här finns dessvärre inga roliga jeans, det krävs en nation med öppet sinnelag för det (exempelvis är man i Paris sorgligt efter på jeanssidan, när jag förra året ville köpa ett par utställda Anlo så försökte jag förklara, på Le Bon Marcher, att de skulle vara lite "boy style" då hänvisade de mig till affären "New Man"!!!). Det fåtal Seven, True Religion, Joe's etc som saluförs här, går efter skatt och diverse påslag loss på 3000-4000 spänn. Så förutsatt att jeansen passar så gör jag alls ingen dålig affär, runt 2000 spänn inklusive skatt och transport. Ser nu fram emot att möta UPS-mannen TVÅ gånger denna helg, först med den chica bärselen Beco Butterfly "Isabella" (thanks again, Majs!), därefter med mina Seven Ginger jeans, extra låga i midjan för tja, den matchar dessvärre inte mina övriga mått riktigt...
Igår kom mannen tidigt som utlovat, klockan 18, så jag hann precis springa över gatan till gymmet, powerpromenera i en halvtimme och styrketräna i en timme, innan det var dags att rusa hem för att tajma kvällsmatningen med badet. Om jag kommer EN minut försent så att det blir glapp däremellan hinner hon nämligen freaka ut i fullständig "kolik"-hysteri (de flesta av mina väninnor är överens om att "kolik" är övertrötthet på grund av dagens alla intryck, och när bebisen fastnar i skrikandet sväljer den luft och får ont i magen, det gäller helt enkelt att jobba snabbt så att de inte hinner bli tokiga, då är det svårt att nå fram. Ja, och sen blir det lätt ett mönster kväll efter kväll som är svårt att bryta).
Idag ska jag promenera genom parken till posten och hämta ut tusen små strumpor som mamma och pappa skickat, storlek ett år. Monstret har nämligen gigantiska fötter, ser jättekul ut. Därefter rullar vi tillbaka in i vårt allt lummigare french concession för en långlunch i solen med manhattanväninnan som är ledig från sitt designerjobb idag. Längtar! Tror att hon är min favoritperson i hela världen just nu, tillsammans med de uppenbara två.
Ikväll ska jag natta monstret prick klockan åtta, sen ska jag iväg på fest! Nästan alla mina kompisar ska vara där för att ta avsked av en väninna som reser till Frankrike på nya äventyr. Sorgligt, men dessvärre en oundviklig del av livet här. Hittills har jag varit väldigt förskonad, bara syriansk-amerikanska väninnan har åkt till USA men hon har lovat att komma tillbaka. En annan kinesisk väninna (hon med stundande IVF:en) är i Sverige men bara tillfälligt.

Men alltså. Vad TRÖTT man blir av att sova åtta timmar när man inte är van. Undrar hur lång tid det skulle ta att komma ikapp med sömnen efter den här pärsen? Tja, det lär jag nog inte få möjlighet att ta reda på, dessvärre. Monster har en förmåga att ta två steg framåt, tre steg tillbaka när det gäller nattsömn, och min egen gör genast detsamma.