Hej alla, god morgon och tack för alla grattis hälsningar!!!!
Nu är vi hemma igen, kom hem i måndags, och det känns super. Är lite trött men det får man ta. Har än en gång lyckats föda en som sover och äter sådär, hur det nu gick till IGEN!!!!!
Förlossningen var skonsam jämfört med första sonen, faktiskt jättestor skillnad. Smärtan var detsamma (fruktansvärd!!!!!), men det andra var skillnad.
Värkarna började som sagt så smått på morgonen vid 5-6 tiden. Kom då och då under dagen men blev allt mer intensiva vid 16. Vid 20 ringde vi och förvarnade mina föräldrar på att de kanske var tvungna att komma hit och passa sonen mitt i natten. Vid 23 var det dags att ringa igen och maken körde in till stan och hämtade dem. 23.30 åkte vi till förlossningen, skrev in oss vid 24.00 och sen föddes son nr 3 02.20.
Hemma använde jag mig av en värmedyna när värkarna började och sen var det vaggande och pustande tills vi åkte in. Väl inne körde jag en timme utan lustgas och en timme med lustgas, 5 min krystvärkar och sen var han ute. 10 min senare kom moderkakan ut och sen blev jag sydd (fast inte så mycket som med son nr 1 och det var skönt).
Jag var så chokad över att det gick så fort denna gång, men smärtan gjorde att det kändes som en evighet. Skönt när det väl var över i alla fall.
Kom upp på BB vid 9 på morgonen och åkte hem på måndagen vid 13.30. Skönt att få komma hem igen. Hade fått åka hem redan på söndagen, men valde att stanna en dag till eftersom vi knappt sov något första natten och sen hade inte amningen kommit igång heller.
Amningen är fortfarande inte helt igång, så vi kompleterar med tillägg. Sonen vägde 3775g när han föddes och var 53 cm lång, men nu när vi åkte hem vägde han 3400g och enligt sköterskan var det på gränsen till vad man får gå ner i vikt. Åkte tillbaka till BB igår för återkontroll och han hade gått upp 75g så vi ska fortsätta med tillägg och regelbunden vägning hos BVC. Men inget som jag oroar mig för eftersom jag redan varit igenom detta en gång förut. Funkar amningen så gör det annars är det ingen fara på taket, min filosofi i alla fall.
Son nummer 1 heter förresten Max, son nummer 2 Måns och nu kommer son nummer 3 antagligen att få heta Malte. Vi är alltså familjen på M.
Känns konstigt att vara hemma med en nyfödd. Så länge man har väntat??.
Nu är det många rutiner att ta hänsyn till. Allt ska fungera och vi ska lära känna Malte och vad han är för någon. Dessutom har vi ju Max att ta hänsyn till.
Mina föräldrar var här i måndags kväll och de gav sin uppmärksamhet till Max först och främst och det kändes bra. Igår var vi hos svärmor och visade upp Malte men hon gjorde tyvärr tvärtom och gav sin uppmärksamhet till Malte, vilket inte förvånar mig när det gäller henne, men jag blev lite irriterad.
Maken ska vara hemma i två veckor nu och det känns bra, så förhoppningsvis funkar allt med Max, Malte och mig sen när han börjar jobba igen. Maken ska iväg på sin hockey vissa kvällar och har något möte han måste gå på, annars ska vi bara vara hemma och mysa. Skönt!
...helt enkelt att bli gravida!
