Livets stora och små frågor

nenne - vart?

Nenne: hjärtat inte misströsta! Du HAR lyckats få ett plus, glöm inte det! och det innebär ju att du KAN få plus vilket är ett stoooort steg närmare en bebis än att aldrig ha sett plusset.

Vill inte låta klämkäck och jobbigt positiv. Jag hatar ju själv klämkäcka (dock otroligt välmenande) kommentarer.
Men jag kan inte låta bli. För det är ju så det är. Ni lyckades få ett pluss, sen att pricken av nån anledning inte lyckades fastna... ja det är otroligt sorgligt men betyder inte att nästa prick inte lyckas...

KRAm
och jag vet förbannat väl hur det är att misströsta, deppa och vara förtvivlad. Tro mig. Fast jag kanske upplever det på lite andra områden än barnrelaterat.

Nu har jag varit hos psykologen
ha ha ha
kan säga att alla mina fördomar om hur psykologer är besannades. men inte på ett negativt sätt. jag tror att man är och pratar på ett visst sätt som psykolog, och det visade sig vara sant emd den här tanten. Men som sagt, inget negativt i det hela alls.

och herreguuuuuuuuuud
vilken skillnad att prata emd någon som är UTBILDAD att prata! Så otroligt skönt. Jag har visserligen sträckgråtit i en timme men fasiken vad skönt ändå.
Vilket otroligt annorlunda samtal än den skit som Bm kunde erbjuda.
VARFÖR fick jag inte träffa den här tanten redan i mars? Vilken skillnad det hade kunnat vara.
Men bättre sent än aldrig.

Får se om jag hinner träffa henne igen innan hennes semester annars så ska jag träffa henne igen när hon kommer tillbaka i början av aug. Jag har dessutom fått massa andra kontakter om jag behöver nu under sommaren. Hon var verkligen kanon!!!!!!!! Känner mig GLAD över att jag fått träffa henne och ser ljuset lååångt borta i tunneln.

För saken är ju den ( som någon av er alla kloka redan sagt) att bakom hela min könsfixering så finns det ju något annat. Och det spöket ska jag nu ta kål på har jag bestämt. Kosta vad det kosta vill.

jag är fortfarande orolig för hur jag kommer reagera på roffe, att jag inte kommer kunna knyta an och dessutom få en förlossningsdepression. MEN jag känner nu att om det går så illa så kommer jag söka och få hjälp. och det känns SKÖNT!

Tänk att man är så jäääävla fucked up i huvet så man ska behöva sån här hjälp!
Är alla andra helt stabila och normala och bara jag psykfall???? känns så.

men det är ju tur för alla andra

Frullan: Så SKÖNT att höra att du har fått bra hjälp (alldeles för sent, men ändå) och du kommer alldeles säkert lyckas bena ut detta förr eller senare.

Nej, du är inget "psykfall", inte mer än någon annan. Jag tycker det är strongt att identifiera och ta tag i ett potentiellt problem innan det faktiskt blir ett problem. Vilket gör dig smartare än mååååånga andra!!!

liten
Borren älskar också att vara naken Ibland säger han att han vill ha byxor när man ska ta av dom. men sen när han väl fått av sig dom så rusar han runt och blappar sig på magen och drar lite i snorren

jag älskar ju också att vara naken, men får inte för maken som tycker att grannarna inte behöver se ALLT alltid men titta bort då säger jag!

Just det ja, att erkänna att ens känslor i en fråga är litet "fel" är också väldigt strongt!!! Heja dig, Frullan!!!

Frullan
HURRRAAAAAAA!! Låter ju helt sjukt otroligt fantastiskt att du äntligen fått hjälp och en så BRA hjälp! Det kommer ju att lösa sig till det bästa, känner jag!

Tack ore
vad söt du är!
nu kom det lite tårar igen

men det är ju så hos oss hormonstinna psykfall
vi gråter gärna

Frullan - åhhh vad skönt att det känns bättre!!!!

tack nenne
Ja det känns bra

Det känns som att vägen fram är LÅNG men nu har jag iallafall börjat och det är ju det viktigaste.

Känslorna över könet är ju desamma. Jag är ju fortfarande skitledsen och panikslagen över en kille till. Alla förbjudna hemska tankar jag tänkt är ju kvar.
MEN vetskapen att man KAN få hjälp när allt bara brister känns bra.

Frullis, åh vad GLAD jag blir att du äntligen fått tag på en vettig människa som kanske kan hjälpa dig ur det här svåra! Jag är säker på att alla människor skulle tjäna på att gå till en professionell terapeut/psykolog någon gång under sina liv. Det är precis lika normalt att söka hjälp för något som är psykiskt jobbigt som för ett brutet ben eller en influensa! Stor stor kram!!