Fråga snarare vad jag gjort i helgen... Har haft fyr-dagars student fest, start i onsdags med grillning, följt av torsdagens SOF-kravall och fredagen och lördagens SOF-festivaler. Kan ju säga att det kändes skönt att vakna idag och inse att jag inte behöver börja festa om några timmar idag igen. Hade dock så himla kul, alla dagarns. Totalt på topp hela tiden. Och stämningen - att gå på en sån här stor studentfest som bara är en gång vart annat år blir så speciellt. Hela Linköping sjuder av liv, alla är partyglada och hela feststämmningen finn i atmosfären. Suck, jag kommer sakna det här så himla mycket, känns vemodigt att veta att det var sista gången jag sydde på ett märke, sista gången jag använde overallen, sista gången jag gick på kravall och framför allt sista gången jag var med på SOF.
Det sista studentiga jag gör...
Fast jag gjorde en sak som gjorde hela gårdagen oförglömlig. Där, inne på SOF-området, i min fina röda overall, bland alla festande studenter, gick jag ned på knä och friade till min älskling. Första gången vi kysstes hade vi våra overaller på oss, och med tanke på hur viktigt studentlivet har varit för oss så kändes det så rätt att göra det där och då. Vad svaret blev? Gissa...