Jag och en person till lagade mat till goda vänners bröllop. Allt gick fantastiskt bra och alla var super nöjda.
Tårtorna var bakade sedan innan, någon hallonmoussehistoria på chokladbotten. Vi tog ut dom ur frysen i god tid för att de skulle gå enkelt att skära... trodde vi. Det gick inte att skära tårtorna snyggt. Helt omöjligt. Men vi kämpade på så gott vi kunde. En tårta skar vi inte upp, utan det var den som brudparet skulle skära upp enligt traditionen. Den dekorerade vi fint och la massor av kärlek på.
När vi sedan gick upp för trapporna för att servera tårtorna så snubblar jag och landar med ansiktet rakt i den fina tårtan!!! Den andra kocken la sig dubbelvikt och bara apskrattade... jag kunde inget annat göra heller. Det var så dråpligt allting.
Vi valde att inte berätta något för brudparet... vi hoppades att de andra tårtorna skulle räcka (och det gjorde det). Jag kunde dock inte hålla mig utan berättade för brudparet om min fadäs och det blev bara ett gott skratt... och vi har skrattat mycket åt det sen dess också...
... så vad kan man lära sig? Ja, låt inte mig ansvara för tårtorna på ert bröllop :)