I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Vilka fina bilder Ninnis! Så stor han har blivit!
Bilden med bilen är ju helt underbar!!

Gott nytt år! Kram!

Skit!

Jag fick värst nyårsångesten!
Alltså, typ vad FAN ska det någonsin bli av allting och särskilt med mig?
Lite "jaha och vad har du gjort i helgen jotack ingenting av intresse för någon" upphöjt i femton miljoner.
Inte gick det att sova när de osaliga andarna vankade runt genom sinnenas alla ostädade rum. Inte var det någe kul att stiga upp heller, en massa sömnlösa timmar senare och bara högst motvilligt och en aning försent satte jag mig i bilen och gasade mig iväg till skolan.

Jag insåg när jag där öppet outade mitt ynkliga hjärta, att jag visst inte var ensam, och då kände jag mig genast mer normal. Inte för att det blir så värst mycket roligare av det, men man behöver kanske inte ringa psykakuten riktigt redan då iallafall.

Man vill ju liksom summera lite. och göra nya planer och ha nya mål. Och så så famlar man lite trött i luften och försöker greppa sin verklighet. I den gråfuktiga vinterdimman lyckas jag fånga...just ingenting.

Så, just nu och för närvarande tänker jag bara helt sonika bestämma att jag är bra och ahr gjort bra saker och att något säkert visst händer och plötsligt bakom nästa krök...etc och inte tänka efter så mycket och framförallt inte känna efter så noga. Streta på tills det ljusnar, ta en extra vitamin och försöka komma utanför dörren i lite dagsljus. Omd et inte känns lite bättre om någon månad eller två, DÅ ringer jag kanske psykakuten. Vad tros om den planen?

Bra plan, Blommis! Du ÄR bra! Det KOMMER att ordna sig! Jag tror på dig Kramkramkramkram!

Gott nytt år förresten! Jag har varit sjuk sedan i lördags så det blev inte mycket till nyårsfirande. Storhunden hade det jobbigt med allt smällande medan lillhunden inte brydde sig alls. Vid tolvslaget körde jag och hundarna ut med bilen och uppehöll oss ute på slätten med radion på. Tyvärr smällde det ju hela eftermiddagen och kvällen, men det värsta vid tolvslaget slapp vovven iallafall. Maken sa att det smällde så att rutorna skallrade. Mini sov sig dock igenom alltihop Jag mår fortfarande inte helt hundra så jag stannar hemma imorgon också. Magontet har försvunnit och foglossningen också, så det var kanske bebisen som fixerade sig ändå. Fogarna kan tydligen stabiliseras inifrån när bebisen är fixerad, vilket kan göra att foglossningen försvinner eller blir bättre, så jag hoppas det är så. Eller så har det helt enkelt blivit bättre för att jag har vilat i flera dagar.

Tack, Leksi! Själv gillar jag bilden med vovvarna, det var mitt naiva försök att få till ett organiserat julkort med både Mini och vovvarna i julmundering samtidigt. Det gick sådär

Blommis igen, jag kan ha liknande tankar fast jag faktiskt har väldigt mycket bra på gång i mitt liv. Minst sagt. Men ibland orkar man liksom inte tänka på det positiva, fast man borde, utan det jobbiga får ta alldeles för mycket plats. Så jag tror jag vet lite hur du känner. Kram igen!

Fru E, nu tycker jag nästan vi kan kräva dagliga uppdateringar från dig! Åtminstone från och med söndag

Rapporterar in inget nytt under solen, lillebror verkar trivas bra därinne vilket han visar med disco i magen och massskrering av mina revben puhh! Blommis-ångest är bra ibland för att komm framåt men likväl oerhört jobbig när det kommer över en . Krama truls en exra vända!!!! Vd sa han om raketerna förresten?? Lanovia-hur mår ni? Hvidis-hur går det på jobbfronten? Fru sy, bygg??? Ser med spänning och fasa framemot fl och undrar vad vi gett oss in på . Svärmor och svärfar har krävt att få vara hundvakter och de vill tydligen hämta honom redan nu snart, galningar.....

GOTT NYTT ÅR ALLA FINA!!!

Så spännande det kommer bli detta år, med flera förlossningar att se fram emot

Ninnis, har nog glömt säga: Underbar julhälsning! Tack så mycket ♥

Blommis, finaste, goaste Blomman; Du är en fantastisk människa och medmänniska, mamma, sambo, matte, syster, dotter och VÄN. Du besitter så mycket kraft, kreativitet och mod. Klokskap, värme, humor och empati. Jag beundrar dig och DU betyder mycket för mig. Jag är övertygad om att det kommer ordna sig för dig med allt. Försöker nu hitta det bibliska citat du brukar påminna mig om när det går tungt... som faktiskt hjälpt mig att ta mig genom de allra tyngsta dagarna. Du vet säkert vilket jag menar ♥

Jag firade, för första gången på 14 år, nyår på "svenskt" vis. Har i 14 år firat nyår med mitt ex landsmän och enligt deras tradition, och mina barn har varit med varje år sedan de föddes. Nu slumpade det sig så att flickornas gudföräldrar (som har samma ursprung som exet) var bortresta resp jobbade och så fick vi en inbjudan från mina barndomsvänner (vars respektive är mycket goda vänner med min musiker) att fira med dem. Och vi tackade ja!

Det ångrar jag INTE. Vi hade så fantastiskt roligt! Åt supergod mat och flickorna hade en liten kompis där, en tjej på 3 år, som de lekte med. De hittade en stooooor "klä-ut-sig-säck" och gick lös på den. Herregud så vi skrattade

Vi hade köpt thailändska lyktor som vi släppte upp, det var så vackert. Det enda tråkiga var att en i församlingen hade en liten fyrverkerilåda (för ungarnas skull), men lilla K vart hysteriskt rädd för allt som smällde och fräste. Ja, raketer är vackert att titta på men tyvärr är min dotter skotträdd

Nu är ledigheten slut och det är jobbelijobb som gäller.

kraam!