I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Vi har varit på ultraljud idag. Bebisen verkar vara lite väl liten, 18% mindre än vad han borde vara. Huvudet var normalstort men mage och lårben lite för litet för veckan jag är i. BM var dessutom osäker på om det är två eller tre kärl i navelsträngen (det ska vara tre), och hon gjorde en koll av flödet som såg bra ut men det var visst lite svårt att mäta när han inte låg still. Vi ska på extra UL om två veckor och se om han växer som han ska. Det kan vara så att moderkakan inte fungerar som den ska och att han därför inte får tilräckligt med näring, eller att navelsträngen inte ger tillräckligt bra flöde. Det är väl också en relativt stor felmarginal i mätningarna, men 18% känns ite mycket. Hade det varit 22% avvikelse eller mer så hade vi blivit skickade på koll med CTG.

BM sa att vi inte skulle oroa oss och att inget tydde på att han inte mår bra därinne. Fostervattensmängden var bra och alla organ hon kollade såg bra ut. Jag försöker tänka att om det hade trott att något var fel så hade de väl kollat upp det direkt, men jag kan inte låta bli att oroa mig lite ändå. Dum som jag är googlade jag på två kärl i navelsträngen och det kan tyda på missbildning eller kromosomfel. Maken frågade BM om det var något speciellt jag skulle tänka på och hon sa att jag skulle vila mycket och undvika att stressa. Tyvärr känner jag mig mer stressad nu än innan ultraljudet...  

Fru E: Det är så spännande med Lillebror! Väntar otåligt på rapporter!

Lanovia: Hur är det med vovven?

Igår kom jag i kontakt med ett ställe som arbetar med produkter för djur och det kändes verkligen som ett ställe där jag skulle kunna jobba. Så jag skickade ett mail till dem och berättade det. Nu vill de ha ett personligt brev och cv från mig, för de har en tjänst på gång i år!! Fatta! Jag kan få nytt jobb! Hemma! Med djur! OOhhh!

*försöker koncentrera mig på verkligheten medan mina tankar löper amok och dagdrömmer vilt*

Ninnis, men oj då!

Jag förstår verkligen att du oroar dig! Typ, just när de säger att "nu tycker jag inte du ska oroa dig" det är ju för fasen då man blir orolig... Det känns ju lite som att de tänker "ja detta och detta kan visa sig vara fel, men då är det ändå inget att göra åt, så vi oroar henne inte med det nu." Så skulle jag ha känt det om jag var i dina skor och dessutom googlat sådant som kromosomfel. Fy vad jobbigt Ninnis! Jag skickar all min medkänsla och en bamsekram. Och hoppas givetvis att de verkligen menar och har rätt i att ni inte har anledning till oro. Jag blir också orolig! Kan de inte kolla upp saken vidare ändå på ett eller annat vis?

Håller helt med Passionis där! Varför överhuvudtaget säga något då? Det är ju självklart att man blir orolig!

*Jättekram till Ninnis*

Solde, kramar är alltid  bra, väl?
Jaså, sadla om från präst till djurpersedelsförsäljare? ja det var ju iallafall omväxling...

Igår var vi på "Hobbit", den fjärde men första delen i Sagan om ringen, ni vet. Den var bra tyckte vi tre som var där. Sonen hade givit sin kompis i födelsedagspresent att gå på bio, så jag styrde upp det mot en film jag själv gärna såg, hehe! Sambon valde att inte hänga med, vilket var en evinnerlig tur, eftersom de ungefär när han annars just stängt av telefonen för att njuta film, ringde honom och undrade varför han inte var vid hockeyarenan för att stå vakt där, som han var uppskriven för...hoppsan Kerstin! Det hade han helt glömt!

Och när han skulle ta min lilla minibil och svischa dit, visade det sig att bakhjulen på den låst sig. Fast innan han fatta det, hann han liksom plöja ner den i vår infart, så nu står den ner till navet i leran på framhjulen. Det ser inte klokt ut!
Ja, så han fick rusa över till grannen och undra ifall han möjligen kunde få låna en av deras bilar under några timmar. Det fick han, så han tog sig iväg till sist.
Själv knölade jag under tiden i mig enorma mängder popcorn och smågodis i godan ro, alldeles ovetande. Det var ju lika bra det, fast ont i magen fick jag.

Idag är det soligt och våraktigt här, med massor av vattten i ån efter all snö som smälte. det börjar svämma över nu igen....

Grannens unge verkar ha fått en hundvalp i julklapp. det var synd. är det någon unge som inte ska trava runt med en stackars valp i släptåg alldeles ensam så är det hon. Dessutom är det som min son säger "lite katastrof med  den där familjen". Jag blir dyster till sinnes-det där blir inte bra!

Men, vad kan jag göra åt deras val- Inget. Alltså äter jag nu wok med familjen istället.
So long!

Hon var nog tvungen att säga något eftersom hon ville kolla flödet på navelsträngen, det gör man ju inte annars. Jag kan också se själv i journalen (och det hon knappade in på skärmen under mätningarna) att måtten på lårben och mage motsvarade typ vecka 33 istället för 35 som jag är i. Så jag är tacksam att hon pratade med oss om det, annars hade jag nog blivit ännu mer orolig. Dessutom bokade hon in det extra ultraljudet om två veckor.

Det var nog egentligen jag som frågade om det fanns anledning att vara orolig och då svarade hon nej. Googlandet trodde jag egentligen skulle göra mig lugnare (typ att läsa att det är normalt med sådana avvik), men det fick ju motsatt effekt tyvärr. Sen kan jag förstå att hon inte nämnde att det KAN vara kromosomfel och missbildningar. Hon var inte heller säker på om hur många kärl det var. Från ena vinkeln såg hon bara två men från en annan vinkel såg det ut som tre.

Jag skulle gärna vilja prata med min egen barnmorska men hon jobbar inte på fredagar så det får vänta till måndag. Hon sa även att jag ska vara uppmärksam på fosterrörelser (det ska man väl iofs alltid vara i slutet på en graviditet). Det känner jag också en stress över, eftersom det ju bara är jag som kan avgöra om rörelsemönstret är som det ska. Jag kan ju inte ens rådgöra med någon egentligen, vilket känns som ett väldigt stort ansvar. Balansen mellan att inte stressa över det och tänka på det hela tiden och att vara extra uppmärksam på att rörelsemönstret är normalt känns inte helt enkel.

Nåja, jag ska jobba färdigt och sedan åka hem och pussa lite extra på min lille trollunge som blir 1,5 år idag ♥