I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Jag har lagt in en magbild i mitt galleri (25+0), iklädd skönaste mysbyxorna gjorda av Fru Sy (har mailat dig)

Om någon av er inte kan se den så hojta till.

Nu ska jag gå och umgås med maken och svärmor. på er! 

Hvidis, jag kan tro det i smyg och i hemlighet och i min dröm. Och ibland på en bra dag.
Men tanken att folk skulle vilja köpa böcker eller på anant sätt betala för att ta del av vad jag har att säga, ligger ganska långt ifrån att jag vuxit upp och levt varje dag med vetskapen att folk tycker jag pratar, snackar, babblar och brer ut mig alldeles för mycket. Är bara för mycket och tar för stor plats. Det var inget positivt när jag var liten-och det är det inte fortfarande.
Jag dras med en skitzad blandning av bestämda åsikter, massor jag vill prata om och kasst självförtroende-och en rädsla för att misslyckas. Jag tror jag är så mån om att "jag ska minsann visa dem" de där ni vet man har att visa, att jag måste säkra upp allt till max för att inte riskera att bli påkommen med brallorna nere, som en bluff och ett otillräckligt knytte som sedan ingen kan trösta, när allt är avslöjat.
Sedan är ju själva skrivandet i sig ett hantverk jag egentligen inte befattat mig med mer än så här i samtal och i en och annan uppsats på gymnasiet typ. Hade jag -som många författare-varit journalist eller så, vore jag ju van vid att lägga upp skrivandet som arbete.
Och vad ska man skriva?

Ninnis, ja det är inte blodet och svetten jag är rädd för, inte tårarna heller egentligen-det är skammen när man får gå ut bakvägen medan det väser i skuggorna "sååå, vem trodde du att du var"

Fast sedan finns det en liten röst inom mig som också säger "hördu, det du egentligen är mest rädd för alla kategorier, är att faktiskt lyckas"
Och hur sjukt låter inte det då?

Jag blir ibland ganska trött på mig själv...

Hvidis igen-GUD så skönt att du fått komma ifrån skräpet till chef!!!

Ninnis-schysst kista!

Men blommis, så här utifrån är det ju just därför du SKA skriva! Allt du har på hjärtat- som är intressant, gripande, rörande, underhållande och genomtänkt blir serverat i skrift. Läsaren kan själv styra tempo och takt. Alla tankar du har om att du skulle fylla för mycket gäller ju inte när det kommer till saker på pränt, för det måste läsas i läsarens eget tempo. Och rädslan för att lyckas och den självsaboterande rösten som man lyssnar på! Herregud! Tänk om någon annan hade talat så till mig eller dig- över min döda kropp! Men hur kan jag då tillåta mig själv säga detta. Och lyssna och tro. Nä. Men att försöka våga ta in hur det skulle kännas att lyckas. Att stå där och ha lyckats. Att vara i flödet. Att se hur livet skulle vara om (eller i ditt fall, när ) det är, det man drömmer om...

Ja, det är nog dags för mig själv att våga öppna för den hårt knutna säcken med Drömmarna, Visionerna och Men blommis, så här utifrån är det ju just därför du SKA skriva! Allt du har på hjärtat- som är intressant, gripande, rörande, underhållande och genomtänkt blir serverat i skrift. Läsaren kan själv styra tempo och takt. Alla tankar du har om att du skulle fylla för mycket gäller ju inte när det kommer till saker på pränt, för det måste läsas i läsarens eget tempo. Och rädslan för att lyckas och den självsaboterande rösten som man lyssnar på! Herregud! Tänk om någon annan hade talat så till mig eller dig- över min döda kropp! Men hur kan jag då tillåta mig själv säga detta. Och lyssna och tro. Nä. Men att försöka våga ta in hur det skulle kännas att lyckas. Att stå där och ha lyckats. Att vara i flödet. Att se hur livet skulle vara om (eller i ditt fall, när ) det är, det man drömmer om...

Ja, det är nog dags för mig själv att våga öppna för den hårt knutna säcken med Drömmarna, Visionerna och Möjligheterna. Utan skuld, skam eller rädsla. Att våga vilja stå i mitt eget skinn, i mitt liv, där jag gör Mig bäst.

Ninnis: fiiiiina magen!

Oj, Blommis och Hvidis och ni andra! Så inspirerande skrivet om drömmar och rädslor!

Önskar nästan att jag själv hade en säck med drömmar och visioner att knyta upp. Det tror jag inte att jag har, inte så stor i alla fall. Men lita på att jag tänker heja på er med allt jag har när ni sätter igång.

Ååh! Fina, fina magen. Och vilka härliga byxor!

Ninnnis skrev 2012-11-02 21:24:17 följande:

Jag har lagt in en magbild i mitt galleri (25+0), iklädd skönaste mysbyxorna gjorda av Fru Sy (har mailat dig)

Om någon av er inte kan se den så hojta till.

Nu ska jag gå och umgås med maken och svärmor. på er!

Lanovia: vill din mamma ta några nätter, så ta emot! Det kommer att göra er så gott och så får lill-mamsen en chans att göra en god gärning. Och hänga med barnbarnen ett tag. *kramar*

Ankan: det är så spännande nu! Vi vågade heller inte lita på vad ultraljuden visade. Inte fullt ut, i alla fall.

Åh herregud!

Alltså, KOLLAR ni på Så mycket bättre? och HÖRDE ni Ugglas version av Jag och Min far?

*tårarna sprutar*

Jag är helt tagen!

Snacka om att den där låten kommer att spelas på begravningar framöver......

*snyter mig*

Och så här på Alla helgons afton också!