I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hvidis en månad till NZ. Ojoj... hmmm undar om jag kan få kedja fast mina barn??

Ingis tänker på dig.

Daa vad skönt att kunnat minska antalet tabletter.

Inte så värst långt kvar alls.

Jag flyttade hemifrån när jag var 17 år. Min son är 11 och tiden bara skenar. Det är jul jämt och han fyller nya siffror hela tiden. jag kan inte fatta vart hans första år svepte iväg.

...och hur gammal jag själv gått och blivit medan hans barndom pågick, vill jag helst inte tänka på.

Duktiga Blompojken... ♥

Snörpet.... voj, voj, vill inte ens tänka på när de ska flytta hemifrån....

Igår fick jag i sakta mak dammsuget huset och skurat. Avslutade sedan med ett migränanfall och det har hållit på hela natten. Vaknade 3 imorse och det höll fortfarande på

Nu har jag iaf pallrat mig upp, det är lite lindrigare, proppat i mig Treo och åkt till jobbet. Få se hur länge jag orkar.

Blommis idag bor ungdomarna hemma längre än vad vi gjorde. *klamrar mig fast i livlinan och påminner mig om att jag bara lämnar på dagis än så länge*

Visst går tiden fort men än är det ett tag tills han flyttar och han lär ju inte sluta komma på julen direkt.

Sedan tänker jag på det du skrev för lääängesedan om att killens föräldrar ligger lite i underläge jämfört med tjejens. Att det naturligt blir så att farmor/farfar får ett sämre utgångsläge. Nej du skrev inte precis så men jag förstod/förstår hur du memade lyckas bara inte återge det exakt.
Jag vill tro att det beror mycket på hur föräldrarna är vart barnen söker sig. I början tyckte jag att det var lika naturligt o självklart att åka till bådas våra föräldrar eller att be bådas om hjälp. Men i takt med att mina föräldrar har funnits mer i våran vardag, hjälpt oss mer både i hus och när ekonomin knakat, kan tänka sig att komma hit o ta hand om barnen, eller tänka sig att komma hit för att träffa barnen i allmänhet etc. I takt med allt detta har det tyvärr blivit så att både jag o maken lättare prioriterar dem.
Vilket är synd och jag försöker tänka om. Men jag tror ialla fall att man som förälder när barnen flyttar hemifrån får vara beredd att vara lite aktiv och inte bara sitta hemma och vänta på att barnen kommer hem, för de kommer få fullt upp med att bilda sig en egen vardag och familj.

Flamman vad jobbigt med migrän. Hoppas det blir bättre snart.

Ok där vaknade lillgrabben. Problemet är att han ligger ute o sover i regnet... jag vill inte gå ut o hämta honom.

Lagom till att jag packat på mig kläder och kom ut till honom sov han igen.

Du Blommis någon gång v 24-25 kommer vi passera dig. Bara så du vet.

Nu har jag hittat in här igen, ska se om jag hinner läsa ikapp lite.... var ju ett bra tag sedan så borde ju vara några sidor. Hej så länge!