• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Heloise

    Ingis: en nära vän till mig och hennes man går på familjerådgivning, de brådkade så j-vla mkt att de tillslut inte ens kunde prata med varandra, men efter ett halvår  i familjerådgiving så ska de ha en till bebis och kommunikationen fungerar väldigt bra. Jag tror helt klart att det är något man ska göra om man känner att man kommit till en punkt där man inte tar sig vidare. Det behöver ju inte vara så att man är väldigt osams hela tiden utan mer att man bråkar om samma saker, hamnar i samma mönster, när man bråkar så att man inte tar sig  framåt!

    Daa: Mysigt när det låter lite och är kladdigt Elise är som Axel och vill gärna stoppa in hela näven i munnen, helst vid matning, för oj vad mysigt det är att sila gröt mellan fingrarna och kladda på bordet Underbart med klippning, det är vardagslyx! Jag ska nog ta mig en tur hem till mammaledig kompis som är frisör. Funderar ibland på om jag ska kapa av det midjelånga svallet men andra dagar känner jag att nej det går ju inte. Jag kanske är som Samson och har kraften i håret

    BS: Du har helt rätt kyckling kommer hon att kunna äta, mitt exempel var kanske inte det bästa Men jag ville bara visa principen bakom vårt tänk.

    Jag kä'nner mig så produktiv idag, ja igår med. Jag har ringt runt och begärt in offereter på villa samt bil och lycksfallsförsäkringar. Nätta 4200kr tjänade vi på det, och då har jag inte räknat med rabatten vi skulle få för att ha allt hos dem. Nu ska vi byta till ett helt annat försökringsbolag, flytta alla försäkringar dit. De var 2200kr billigare på villaförsäkring och 2000kr billigare på bilen. Olycksfallsförsäkringarna var så billiga att både Panzer och jag ska ha en och så ska vi se vad de säger om att försäkra Elis, har inga stora förhoppningar där
    dock . Sen så har ajg ringt guldsmeden som gjorde Panzers ring och om mina ringar inför bröllopet, eftersom ajg tappat bort värderingsintygen, inte nog med att han har dem kvar, han ska värdera om ringarna till dagens guld/diamantpriser och gör det gratis. Sen behövde jag itne ens hämta papprena utan han skickar ut dem.

    Tänkte lägga till en objektsförsäkring till villaförsäkringen för dem, eftersom de är värderade till rätt mkt. Jag fattar inte att jag kunde ha sådan tur med min ring, jag köpte den på kaplans för 3000kr och den är värderad( förra) till 17 000kr. Den andra köpte jag på utförsäljning när en guldsmed gick i konkurs här i stan. Jag köpte den för 3500 och den vart värderad till 9800kr. Jag har itne tur ofta men då hade ajg det

    Jag funderar på om ajg ska låta göra en sån där namnring som man har runt halsen, med Elise och Lars namn ingraverade och en diamant mellan. Jag har ff ganska mkt guld kvar och en ring med en liten diamnat som jag kan använda. Funderar om guldet räcker till en namnstav till Panzer?

  • Heloise

    Sen har jag bytt bvc också, till en inne i stan. De har en jättebra barnläkare där, så nu sitter jag och gruvar mig för att ringa vår nuvarande bvc och tala om att ajg tänker byta. Det är ju inte så att jag är missnjöd, fast jag är heller inte så där jätteglad i dem heller, men mest är det för att de itne ha rngn barnläkare knuten till bvc utan bara "vanliga" läkare. Det hade inte gjort nått om itne Elise var en liten pws'is.

    Angående läsa broschyrer och rapporter och avhandlingar ang pws. Jag VET att jag inte borde läsa, men jag är av naturen vetgirig och måste läsa allt som finns att läsa, jag kan inte låta bli Obestämd.

    Vad ska ni göra i helgen då? Vi funderar på att gå till O'learys imorgon hela familjen och möta några kompisar för en middag och för att se Brynäs spöa MoDo Annars tänkte vi försöka ta det lugnt, kika på lite tv-serier, ha sex( vore trevligt )låta bli att bråka och kanske ta en lång promenad och brunch på söndag.

    Igår fick jag ett sådant där helt omotiverat psykbryt, ibland och det är verkligen väldigt sällan, så får jag ett sånt. Jag ser svart och blir helt galet arg på Panzer fast jag itne har någon anledning. Sådana gånger undrar ajg hur det står till med min mentala stabilitet Sist jag vart så där arg då sparkade jag sönder en kökslucka Fast inte ur det blå utan jag plockade ut disk( min nu är jag jävligt arg-grej) och så åkte den upp hela tiden så då sparkade jag in den, problem solved, or not... Jajaja vad vore livet utan lite hulken-ilska? För även ajg känner igen mig i Blommans man-berättelse. Panzers är verkligen jättehärlig på alla sätt utom ett, han är så otroligt lat, som Kronblom på sofflocket lat. För det mesta kan jag se alla andra 1000 goda sidor men inbland då brinner det till i huvudet, för det mesta är det befogat( i mitt tycke, aldrig i hans) men igår var det faktiskt inte befogat, iaf inte just då. Däremot hade han gjort en rad korkade lata saker som retat upp mig tidigare, men att skälla ut honom för att han ville laga mat var väl kanske inte det smartaste jag gjort...

  • Hvidbrud

    Hej! Läser och följer med och snart hittar jag nog tiden att komma in på riktigt och skriva lite om j's fina dop. Men just nu är det barn och man som ska underhållas Puss på er och välkomna alla nya. Jag hör inte till de som tjuvläst så mycket i paralelltråden, så jag hoppas på att lära känna er här inne i stället!

  • BrudSommar2006

    Heloise, jag tror ändå att ni är på rätt väg med maten, det blir nog bra det här! Sedan är det väl inte konstigt att ni är stressade ibland och att stämningen blir därefter, det är samma här.

    Jo, man borde väl bärma mat till barnen och sedan laga till oss men det är inte riktigt blivit av att jag fått ihop det så än.

  • passionsblomman

    Apropå mat, så har vi inte ätit så här dåligt sedan jag drog igång mina promenader på allvar i slutet av augusti.
    Pizza blev det i fredags-och då var det det enda jag åt, förutom en banan. Chips och läsk och godis i fredagsmysets och lördagsgodisets namn, men ingen ork att laga något vettigt utan revbensspjäll från färdigdisken och pommes.
    Fy! Jag har skitont i magen och ska man tro vågen idag, så har jag gått upp 2 kg på två dagar. Nu tror jag väl iofs att vikten går att koppla till magontet på ett mer toa-relaterat sätt, men ändå.
    Och allt beror på att jag är trött, förkyld och uttråkad i kubik. Jag känner mig som en femåring Jag har inget å göööööra. Fast jag egentligen borde och skulle en hel massa olika saker.

    Igår såg jag filmen "allt för min syster" på 4:an. När hon i slutet pratade om hur mycket det betytt att ha sin syster och hur den relationen är livslång även efter döden liksom, då blev det ett sådant där moment.
    Ett sådant där, att när jag skulle natta min son så ville jag skrika Förlåt förlåt förlåt, för att du aldrig får några syskon och jag gjorde så du blev ensam. Och sedan stod jag ute under stjärnhimlen med hundkraken och ville storgråta, men det går liksom inte, för det har suttit för långt in för länge och jag har härdat mig under alla år då man ska "vänta och se", så jag vet inte hur man gör när man bara bryter ihop, och det är ingen idé att lipa och jag vet inte om jag tycker att jag har något att verkligen ha orsak att gråta över heller, och kanske får det heller inte plats tårar i mitt liv, för jag måste ha kraft till allt det andra-det där att skaffa mig något som ser ut som ett liv. Eller så är det svårare att gråta när man känner skuld.
    Så, mest gjorde det bara ont. Ljudlöst och i hemlighet och alldeles utan att det spelar någon roll. Men jag värkte lite grann sönder därinne någonstans, när jag såg framför mig allt han aldrig kan få. Inga syskon. Då blir man aldrig farbror eller morbror. Hans barn får aldrig kusiner (på vår sida) och han blir ensam med allt vad det innebär när vi blir gamla osv.

    Men som vi alla vet, så går ju livet vidare sådant det är. Även dagen efter ett sådant där moment. Idag är det handboll hela eftermiddagen. Få se hur mycket stryk de får idag. Det är lag nerifrån Karlskronatrakten som kommer hit, och därnere är det toppade lag och ganska stor skillnad på hela handbollskulturen. Det hade ju inte gjort något om grabbarna fick vinna en match så här tredje säsongen vi följer dem, men att det skulle bli just idag, tror jag inte de själva tror så mycket på. Där ligger liksom halva problemet.


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Hvidbrud

    Blommis då! Kim hit så jag får krama om dig ordentligt!  Gråter en tår åt dig, för du skriver så rörande och jag önskar så att du inte skulle behöva känna så. Men det gör du. Blommis, du har väl gjort allt du kan för att din son ska få syskon! Det blev inga syskon och det har nog sin mening det också. Min mamma är också syskonlös. Jag har inga mostrar eller morbrödrar. Jag har tre fastrar och farbröder, men de träffar jag ändå inte... Mina morföräldrar hadde oss som barnbarn och det var så skönt att veta att mormor och morfar var våra, själv, helt egoistiskt. Inte en massa kusiner att dela dem med varje högtid. Min mamma har sina väninnor som hon har ett närmre förhållande till än många syskon har till varandra. De blev bjudna på mitt bröllop tex. Klart att det inte är det samma som kött och blod, men att blompojken skulle bli ensam, det vägrar jag tro. Så socialt kapabel och med så mycket kärlek i bagaget kommer "syskonrollen" fort bli besatt.
    tårar helar. Tårar ränsar ut. Tårar hjälåer en över på andra sidan.
    Att för min indre blick se dig stå där under stjärnorna och nästan gråta är så skröpligt vackert i sin melankoli.

    i ivrigt så vet jag precis hur din mage mår.. En vecka med svärmors skämmerier behöver mitt system en ordentlig utrensning!

  • passionsblomman

    Kram på dig Hvidis, du är för go!Hjärta

    Jag har just suttit i telefon med en syster (!) som har det allt annat än gott just nu, så plötsligt sprang tiden iväg här. Jag måste verkligen gå en runda med hunden, eftersom vi ju ska iväg sedan, så han blir hemma på maxdos om en stund. *hepp hepp*


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård