I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Ja, grattis i efterskott till namnsdagsbarnen igår! *dubbelkollar almanackan* Vilka var det som hade namnsdag igår? 

Eländig huvudvärksdag är det här idag. Usch. Hoppas att det släpper ganska snart - i eftermiddag kommer mamma och hennes man för att lämna av sin gammelvovve. Han ska få bo här över helgen, eftersom de ska fira hans 60-årsdag med en härlig helg i Kullabygden. Mycket vandring och mycket god mat är deras planer, och eftersom gammelvovven inte vill gå så långt längre får han bo här och lunka i Pildammsparken istället.
Tur att vår lillmise är uppvuxen tillsammans med honom, så det ska gå bra som vanligt. Det stora problemet blir att få honom att låta bli kattmaten...

Usch, jag tycker att det är så deppigt med hösten! Så mörkt och ruggigt, regnigt och blåsigt. Kan det inte bli vår på en gång? Får man gå i ide?
Jag försöker hitta så många glädjeämnen som möjligt för att hålla mig ovanför ytan såhär års. En ljuvlig härva garn, handfärgad kashmir/silke i rosa och nougat, muntrar upp redan innan jag har bestämt vad jag ska sticka av den. Lillmisen som ligger bredvid i soffan och helt plötsligt sträcker ut en tass och lägger den över mitt ben. <3 Nya stänglar på nästan alla mina orkidéer ger löfte om vacker blomning fram till jul. Ett vackert kort från mormor med en extra slant att användas till lite "guldkant", som hon säger. En ny musikbekantskap i Ane Brun (jag lyssnar aldrig på annan radio än P1 och P2 och läser inga nöjesblaskor, så jag upptäcker allting mycket senare än de flesta andra), vars musik och röst verkligen skänker ro till själen.

Hoppas ni alla får en trevlig fredag!  

Hvidis: stackars E! Bra att ni får komma till BVC med henne. *upprepar ditt mantra och peppar inför din vecka med svärmor*

Ingis: hur mår du nu? Är det bättre med febern?

Blommis: usch och fy och uäck för migränanfall av den sorten! Hoppas du får må bättre idag. *räcker upp handen för att erkänna att jag är en av dem som får raserianfall när en dator krånglar*

Klockarbol och Flamman: fy #%&"¤ för ärkeas som ställer till det och sedan vägrar ta konsekvenserna av det fullt ut! Nog måste det finnas hjälp att få när de inte vill skriva sig någon annanstans än i det hem de alldeles själva har ödelagt.

Ninnis: så kul att träffa arbetskamraterna. Är de det minsta lika mina så är det mycket tacksamt att ta med sig kanelbullar. Eller vad fika som helst.

Lanovia: hoppas att hallrenoveringen blir klar nu så att ni kan lägga det åt sidan.

Irriterande med folk som är så översvallande när de pratar om att de så gärna vill hjälpa/ses, men när det väl är dags för att praktisera det hela så blir det genast så omständligt.

Solde: krya på dig!

Heloise: håller tummarna! Om det inte funkar nu, så kanske det funkar senare. Kram.

Fru E: tänker på dig! *och kramar om förstås*

*tänder en massa värmeljus åt Syrinx, så hon kan se alla sina positiva saker i riktig mysbelysning.*

Maken är på promenad med barnen, så jag dräller omkring här. Tänkte omsätta min plötsliga lust att baka till praktik.

Igår fick jag förresten äntligen träffa en kurator. Han tycker att jag verkar vara rätt ute i det mesta, men tror precis som jag att det skulle vara nyttigt att ses några fler gånger. Det är bra för mig just nu att det är en person som inte känner mig alls och som dessutom är proffs på det här med att reflektera och ställa bra frågor. Igår blev det ganska mycket prat om hur mina relationer under skoltiden har fått mig att se på mig själv och att jag har en tendens att tro att omgivningen fortfarande uppfattar mig så.

Muggles, förresten: det kändes skönt att du kände igen dig i det jag skrev sist (givetvis är det jättetråkigt att du inte mådde bra under första tiden med Moa, men jag tror du vet vad jag menar). På något sätt blir det mesta mindre dramatiskt bara man får höra "sådär hade jag det också". Kanske är det en lätt förlossningsdepression som har bidragit till att det blev på det här viset.

Parvlarna är snoriga igen. Stackars Axel verkar få ont i öronen när han ska sova och det hjälper föga att höja upp sängens huvudände. Förra veckan hjälpte det med rediga näsdroppar så det ska vi testa i natt.

Fälga har börjat krypa och kan sätta sig upp själv. Det ser lite lustigt ut när hon kryper omkring bland stillaliggande bebisar som är yngre men snäppet större. Min lilla, lilla flicka. Vi har förresten fått tid för en ny neo-uppföljning till henne om några veckor.

Nu kom maken tillbaka. Med två bebisar som Vågat Vägra Vila. Det är ju inte så att de var direkt pigga när han gick... Nåja.

Massa kramar och ar

Hoppas att ni får en fin helg.

Lanovia: jag var inte hemma i tisdags, har varit en tur till svärföräldrarna i Värmland för att få lite markservice och avlastning med barnen + miljöombyte. Kom tillbaka idag, skönt ändå att vara hemma även om jag nog har världens bästa svärisar. Jag fick med mig hembakt bröd, hallon, jordgubbar (frysta) och en äppelpaj. Hade fått kantareller också om vi inte redan hade frysen full...

Jodå jag blir också vansinnig när datorn krånglar. Hemma. Men inte på jobbet för där har jag ju betalt för att hålla på med det. Men hemma har jag inte tålamod, det ska bara funka. Men att hjälpa någon annan är skillnad.

Klockarbol, förutom att jag tycker du gott kan häva ur dig-du är bland vänner!- så vill jag upprepa och hoppas du tar mig på allvar:

Du är mer än välkommen att maila, hälsa på och ringa eller whatever och ösa, komma ifrån eller bara reagera lite i sällskap av någon annan. Jag har undrat mycket över hur allt utvecklat sig och hur du har det.

Har du fått plocka några svampar i år? Jag tänker på dig varje gång jag ligger på knä bland trattisarna.

lanivia: alltså får vi boka in en annan dag för träff...

Daa: jag tror också att en del av oss får en chock när vi får första barnet/barnen. En jätteomställning att alltid vara behövd och sätta någon annan i första rummet, och att vara den där ständigt jouröppna servicestationen. Detta alldeles oavsett en ev förlossningsdepression...

Syrinx, jag vet jag vet! Du kan sticka en sjal åt MIG! Jag kan inte sticka. Det där garnet lät väldigt vackert och mjuuuukt!

Förövrigt vill jag säga, att jag tycker det piggar upp tråden att du dykt upp här! Lite nytt blod är bra.

Klockarbol och Flamman; jag har just å era vägnar talat med en dam på Skattevmyndigheten. Nu vet jag hur det ligger till med era karlar och hur ni ska bli av med dem från era brevlådor. Så här är det:

"En person skall enligt folkbokföringslagen vara folkbokförd där h*n har sin dygnsvila. Detta oavsett ägande eller andra omständigheter"

Ingen av era stackare till Ex har någon som helst laglig rätt att stå skrivna, än mindre oinbjudna stiga in i era hem.

Här påpekar min sambo, att ni dessutom har rätt att använda så mycket våld som nöden kräver, för att få ut en person som olovades trängt sig in, eller vägrar lämna ert hem. Det gäller alltid och alla.

Det ni ska göra, säger damen på Skattemyndigheten, är följande:

Ni ska skicka ett brev till Skattekontret och bosättningskontrollen. Där berättar ni all info ni har om personens nya boende. Namn, telefonnummer och personnummer på personen, samt allt annat som kan hjälpa till.

Då startar de en utredning och personen i fråga kommer att få en förfrågan från dem. Ljugerhan då, liger han riktigt risigt till, eftersom det är straffbart att uppge falska uppgifter om vart man bor.
Det är också så att det här ju påverkar saker som att ni mycket väl kan ha rätt till bostadsbidrag och sådana saker, bara saken är klar, att karln inte bor där längre.

Vad gäller oönskade besök, så är det solklara polisärenden sa damen vidare. Ni har ingen som helst skyldighet att släppa in honom och han gör intrång om han uppehåller sig där utan ert medgivande.

Jag tog adresserna till era respektive kontor dit ni ska sicka de där breven och anmäla att era Ex har flyttat.

Skattekontoret
Folkbokföringsenheten
901 80 UMEÅ

Skatteverket
Folkbokföringsenheten
Kontrollsektionen
106 61 Stockholm

Jag var helt enkelt så nyfiken på hur det här egentligen ligger till rent lagligt, att jag var tvungen att ringa och fråga dem.
Era män har lagen emot sig, precis så mycket som jag trodde. Så det så!