• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Lapinette

    AM - ångrar ju självklart inte att vi har försökt utan mer att jag har låtit allt annat i livet stå still under denna period. Har visserligen njutit så gott det gått av livet men rent yrkesmäsigt har jag inte gjort ett smack då det hade passat perfekt att vara mammaledig från mitt nuvarande jobb. Har ju någonstans trott och hoppats på att vi skulle lyckas.

  • BrudSommar2006

    AM, ja det är bara så mycket bökigare att behöva åka långt med båda barnen varje gång jag tycker att det är dags att mäta deras fötter. Det blev aldrig av att jag köpte hem någon sticka och även om jag hade en så tycker jag det är så bra att få mätt där så att det blir rätt. Får väl hitta ny barnskoaffär för mätning nu.

  • fru AM

    Jag förstår problemet Lappis! Jag har i princip stått stilla yrkesmässigt sedan min mamma trillade av pinn och det är tio år sedan nu. Först var jag nog i chock utan att förstå det själv och sedan var det andra relationsproblem i ett antal år - sedan kom småbarnen. Först nu börjar komma ut på andra siden. Men Lappis, det är aldrig för sent för ett uppsving i karriären! Hoppas jag på för egen del också!

  • fru AM

    Men BS - du kan ju rita av deras fötter på en kartongbit. Det gör alltid jag! Så kan de mäta i affären sedan. Så slipper man ha med de små marodörerna - i alla fall båda två.

  • Lapinette

    AM - behöver kanske inte svinga så mycket utan mer komma på vad jag vill göra. För mig så är ju småbarntiden framför mig och jag vill helst ha tid för den (inte göra karriär). Desto större ånger över att jag inte gjort något dessa år då jag hade "tid".

  • Lapinette

    Men ska inte gråta över spilld mjölk utan det är bara att försöka bena ut vad i fasen jag ska bli när jag bli stor. Sen tror jag det blir svårt att hitta något nytt jobb ... 40 år och gift i 5 år .. så klart hon ska ha barn!

  • Ore

    Kul med skidåkande barn! Både på längden och utför

    Vi längtar tills lillkillen kan börja åka skidor! Men det verkar som att vi får vänta minst två år till, alltså. Då är han nyss fyllda 3, kanske kan funka - om han är intresserad...

    Nu är jag ju ingen hejare på slalom - alls, men det är skoj och får jag bara ett par bra (läs NYA) skidor, och litet skidlektioner, så ska det nog gå hyfsat

    Vi kommer ju bo väldigt nära en mindre slalombacke, så jag misstänker att lillkillen kommer vilja åka dit titt som tätt när han blir äldre... Annars har vi siktet inställt på åkning i alperna framöver. Maken är "uppväxt" med en vintersemester i fjällen varje år, och vill ge lillkillen den möjligheten också...

  • fru AM

    Lappis: jo jag vet och förstår men ånger kommer man inte så långt med (du kan nog gissa att jag har ångrat de senaste tio årens tidsslöseri). Fast om ångern är en del i att "sörja" det som varit så är det bra. För mig är det nu "från och med nu" som gäller. Hoppas du snart kommer på vad du ska hitta på!

  • Lapinette

    AM - ja du har sörjt din mamma och jag barnet som aldrig blev av. Jag kunde ha satt fart 2010 men jag tror jag behövde ett år till på mig för att landa efter alla IVFer och misslyckade försök. Nu känns det som jag har gjort det .. landat alltså.

  • fru AM
    Lapinette skrev 2011-01-04 14:39:06 följande:
    Men ska inte gråta över spilld mjölk utan det är bara att försöka bena ut vad i fasen jag ska bli när jag bli stor. Sen tror jag det blir svårt att hitta något nytt jobb ... 40 år och gift i 5 år .. så klart hon ska ha barn!
    Vet du - jag tror inte att det är någon fara med det. T o m min man som är mycket misstänksamt lagd när han anställer folk brukar strunta i ålder/kön när han hittar en riktigt duktig kvinna i sina bästa år!
Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!