Välkomna till Tivoli Empatia!

Gnäll så mycket du vill!

Jag gick 6 dagar över det beräknade datumet och eftersom vi då redan under flera veckor varit inne för blödningar-då vi dessutom fick förbereda oss på snitt, fick åka hem, tillbaka in "pyspunka" och sedan ändå fick åka hem igen i ogjort ärende, hade vi ju liksom hunnit bereda oss på att det nog säkert skulle komma för tidigt, inte minst pga alla samamndragningar jag hela tiden hade. Jag höll verkligen på att bli galen den där sista veckan!

hejsan tanter

remember mee?????

jag följer ju er så ofta jag kan, vilket tyvvär är lite för lite. jag fattar inte hur jag kan ha så ofantligt lite tid. Jobbet känns som ett enda långt möte, jobba ska man tydligen göra nån annan gång...
ja ekvationen går inte ihop.

men men
skit i det.
Som sagt. Smygläser ju men hinner inte få tid att sammanhängande sitta och kunna logga in.

MEN
Snaily: ser att du inte fått ut ynglet än... Jag tror verkligen inte du behöver oroa dig för att det är tomtefar som ska förlösa dig. Du hinner hem från bb långt innan jul tror jag.
Det är ju låååångt kvar!

Mugglan: Så jäkla härligt att läsa att du verkligen är gravid nu och inte bara orolig. Så KUL! Och bra verkar du må också vilket är ännu mer otroligt skoj. heja heja.

AM: herreguuuud vilken evighets historia hela yasuragi grejen är. Shit jag skulle ha bombat vid det här laget. Fy faan vilket kämpande.

Lappis: Har ni kommit nåt mer framåt i kön? Hoppas det!

EA: urs
har velat gå in sååååå många gånger och beklaga det fruktansvärda skit som hänt er.... Men .... det känns så futtigt. Att bara dyka upp nån gång väldigt sällan och sen yyttra sig om en sån enorm sorg. Känns... svårt. Lider med er och önskar att läget var annorlunda

PB: Detsamma gäller dig

Annars verkar mycket vara som det ska. Nenne verkar ha det kalas med pricken och vickan jobbar ihjäl sig precis som hon ska allt i sin ordning.
Och piggis, shit bara 2 kilo kvar redan
imponerad. Du måste ha tappat rikssnabbt. fast du kanske inte hade så mycket att bli av med.
Kommer inte ihåg hur fort det gått för mig... inte lång tid men det känns ju assnabbt för dig. Härligt. det är otroligt skönt när man börjar landa i sin kropp igen.

hmmm
vad mer...
äh
har kaos i kolan och måste knyta mig.

men jag säger som jag sagt flera gånger förut att jag evrkligen önskar att jag hade mer tid att skriva här... men jaaaa.... är mötes kärring tydligen.
men jag SKA försöka 

puss på er alla och hoppas att ni mår super, ingen nämnd och INGEN glömd!

Jag vill bli väckt av snigelsms, SÅKLART! Sen har jag noterat att det är 11.30 som gäller nästa vecka,sweet! Och att hattis fått både röda skitfaran och elaka kommentarer, kram! Grattis till vik och positivt omdöme, EA, bra att få in en fot! Nu är det sova som gäller!

Åh, finaste fruLlan! Det väntar ett mail på dig när du kommer till jobbet i morgon, jag ska skriva det nu.

Säger hej fast än jag inte kommit ikapp än. Måste gå och lägga mig nu, så fortsätter läsa imorgon. Vill vara ge en kram åt Hattis, PB och Klockis. Självklart till fler av er om så behövs! ------ på tal om födande så fick mitt ex barn idag, och jag känner mig inte alls bitter (läs med ironi, eller nån annan hatisk ton) har hans syster kvar som vän på FB och läste nyheten, själv fick jag lust att spy... -

Puss på dig Frullan!

Skit.
En gång har jag köpt hem pepparkakshusbyggsats.
Två gånger har jag köpt hem Non-Stop att pryda husets tak med.
Båda gångerna har jag nu knaprat i mig alla Non-Stopen i den fåfänga tron att jag skulle klara att "bara ta nååååågra små färgglada chokladblippar.

Jag saknar uppenbarligen fullständigt karaktär och återhållsamhet och har dessutom påbörjat årstidens värsta missbruk ikväll: Julmust! Apotekaens såklart.

Hej Frullis-Gullis! Kan du inte gå ner i tid eller nåt på jobbet då så att du hinner hänga lite här?

Åh, i en sekund hann jag bli glad för att Sweet skulle komma innan jag hajjade vad du menade.

Vet du, nu påinde du mig om något RIKTIGT magstarkt från mitt förra liv.

när jag var ...få se nu...24? eller så, träffade jag en sådan där man man redan från början vet att "det här inte det smartatste jag gjort ´cause he´s dangerouse, men det skiter jag i för jävlar vilka känslor"
Den killen berättade redan från början att en tjej var gravid med hans barn. de hade aldrig varit ett par egentligen men hon ville ha barnet och vet du vad+ jo jag uppmuntrade allt jag kunde att han såklat skulle vara delaktig så mycket han knde-det var ju hans BARN för sjutton gubbar. Så, en kväll i augusti ringde han mig när jag kom hem från jobbet:
 
-Åh VET du, nu har jag blivit PAPPA och hon är VÄRLDENS finaste!

*surrealistisk känsla*

-Åh, men grattis!

-Du är väl inte sur?

-Nädå, har allt gått bra?

*lyssnar på en annan kvinnas förlossningsberättelse berättad av mannen jag älskar*

Dagen därpå fick jag en utskällning för att jag "uppenbart inte kunde vara lite GLAD för hans skull"

Herregud. Det var tider det...

Ett par år senare sa den mannen till mig "av dig har jag fått något jag inte trodde fanns-du har gett mig villkorslös kärlek"

Japp.
Det hjälpte inte så mycket.

 

*Vinkar till Frullan*

*Sträcker ut ett hörn av bästa Livetärskit-pläden till Porchez så vi kan sitta i soffhörnet, vara bittra och äta praliner en stund*

Snaily - De sista dagarnas väntan är verkligen ap-trista.
Jag gick över 14 dagar med äldsta dottern (2 veckor var max då) och sen ringde barnmorskan och undrade varför jag fortfarande var kvar hemma...
Så det paddlades in till BB där jag blev klämd och petad på för att sedan utrustas med igångsättningsdropp.
Efter 7 timmar (jag broderade en liten duk med langettkant under tiden) klev en utmattad förlossningsläkare in och undrade med desperation i rösten om jag verkligen INTE KÄNDE NÅGONTING!
Å det gjorde jag inte - inte mer än ett stillsamt "knorpande" i magen.

"Det duger" utbrast han och sen var det färdigbroderat.

Efter ytterligare ett par timmar gjorde det ont - jag tror fortfarande att det var för att det hela tiden sprang folk där och klämde på mig - och jag fick Petidin och somnade som en klubbad gris.

Så jag har ingen aning om ifall jag öht "kände nåt" men jag hade tydligen sagt fula ord till narkosläkaren som la ryggbedövningen så honom uppmärksammade jag iaf.

Vill väl bara säga att det är fullt möjligt att hinna en hel bit in i förlossningen utan att "man känner nåt"...

Och då är jag dessutom extremt smärtkänslig och väldigt pipplig när det gör ont.

Kram på dig Snaily och jag hoppas på att få säga hej till Ynglet snart :D

Å jag hinner inte skriva så mycket. Vill kommentera en amssa efter att ha försökt smygläsa (men ni skriver ju sååååå mycket att man knappt hinner det ens! ). Nu blir hrä ett krot inlägg bara. Och vääldigt ego. Sorry!

har haft en sjukt BRA dag idag!!!! Eller kasnke bra vecka den senaste!

Egentligen bör man inte säga/skriva ngt för att inte jjinxa det hela men just nu kan jag itne hålla mig! Har haft ett positivt och optimistiskt möte med den forskare jag samarbetar med ang framtida jobb. jag blir ju arbetslös i mars/april och har börjat kolla runt efter jobb. Han lät himla positiv nu idag när vi diskuterade det hela men kunde självklart inte lova något. Men jag är SÅ GÖAD över att det ändå ser ljust ut. Jag var beredd på att få ett "nej" direkt. Men som sagt han skulle prata med sina chefer. Nu hoppas jag så mycket att jag blir blå.

Det andra roliga är det jag nämnt lite innan här i tråden. Det som gör att jag måste jobba mer under min planerade julledighet. MEN det är skitintressanta saker OCH jag blev SÅ smickrad över förfrågan! Min chef frågade om jag ville vara med och skriva en review med en av de ledande experterna inom "birth defects och preimplantaion" SÅ JÄVLA GLAD att cehfen frågade lilla MIG!?!?!? Själva ämnet är ju superintressant tycker jag. Jag forskar ju om just pre.implantation stadiet (dvs vad som händer med det mycket tidiga embryot innan det fäster i livmodern). Den expert som ska vara med och skriva är min förra chef som ju är en riktig höjdare inom detta fält samt inom IVF. Han fick förövrigt sin "training" i just Årets Nobelpristagares labb! Och han var tidigare mycket involverad i IVF-kliniken här som är en del av min arbetsgivare nu. Även om jag inte jobbar kliniskt då utan med forskningen.

Jag isner att det kommer bli sjukt mycket jobb närmaste månaderna men det känns ändå otorligt häftigt att bli tillfrågad!