God kväll! Tusen tack för en trevlig och mysig tråddejt igår; så himla kul att träffas irl ibland också.
Hattis & September - beklagar månadens skörd av julrött.
Klockis - vad skönt att du tittade in och rapporterade; tänker mycket på dig. Jag tycker faktiskt inte heller att det är konstigt att din man inte åkt ut - ni har ju en lång historia tillsammans, och det känns klokt att det får ta lite tid att fatta ett beslut om framtiden. Det börjar ju låta illavarslande med din viktnedgång nu - kan du få hjälp med det också hos doktorn?
Bra att du kan få psykologhjälp också; det har hjälpt mig mycket under mina "svåra år" sen Piff & Puff föddes.
Oms - vi fick brev för några veckor sen om att vi fått en handläggare. Minns inte hans namn, men det stod att det kunde ta ganska lång tid innan han hörde av sig igen, pga att utredningen tar tid, så jag har inte funderat så mycket på det. Tänkte att jag skulle kolla läget efter jul, om det inte hänt något innan dess. Tack för att du frågar.
Porchez - kul att se dig här igen-
Antar att det betyder att du mår lite bättre?
PB - det är väldigt glädjande att se att du är lite mer aktiv i tråden igen.
Du har ju också en sorg att bearbeta nu, som flera av oss andra, och det är klart att det tar tid och går upp och ner för dig också. Hoppas att det går bra hos doktorn imorgon. Kram!
Har sett att ni pratat om julkalendrar tidigare, och Piff & Puff har en paketkalender. Det är min gamla, fantastiskt fina, som mamma sydde i slutet av 70-talet. Den är i form av ett orange (förstås!
) hus, där alla fönster och dörrar är små fickor som man kan stoppa paket i. Ifjol var det huvudsakligen DUPLO-bitar som gömde sig där, och i år är det mest IKEAs leksaksset "Duktig", med frukt, grönsaker och frukostmat i tyg. Några strumpor och lite annat blir det också, men eftersom IKEA-grejerna är så många blir det ingen dyr histora totalt sett. Jag och mina syskon hade själva stor glädje av den här kalendern när vi var små, så nu vill jag gärna ge mina barn samma glädje. Mamma blev tvungen att sy en likadan kalender till min bror nu, så att hans barn också kan få små paket på samma sätt. Eftersom jag är äldst var det liksom till mig mamma gjorde den, och sen fick mina syskon bara hänga på.
Jag har full rulle på jobbet de återstående veckorna fram till jul, så bli inte oroliga om jag inte syns till så mycket här. På torsdag ska Piff dessutom opereras igen, och på fredag är det dags för nytt besök hos magdoktorn. Då blir det första vägningen på tre månader, så håll gärna tummarna för att Piff & Puff gått upp ett halvt kilo vardera eller något. 
På tisdag kväll ska jag träffa min kompis som väntar tvillingar, för första gången sen jag fick veta. Har lite ångest, för jag tänkte ta ett "allvarligt samtal" med henne kring vår relation. Jag känner mig lite besviken för jag har hela tiden vänt ut och in på mig själv och berättat om allt kämpande och alla jobbiga tankar jag haft i samband med Piff & Puffs matproblem, medan hon liksom inte bjuder på några förtroenden tillbaka. Jag har respekterat att hon inte velat prata om sin barnlöshet, men efter att hon fick sitt plus träffades vi två gånger utan att hon berättade att hon var gravid, och det var först när jag ringde henne som jag fick veta det. Det samtalet varade en halvtimme och det enda hon självmant berättade var att hon var gravid; sen fick jag dra ur henne allting genom att ställa frågor. I längden pallar jag inte att ha det så här, utan är vi vänner så förväntar jag mig att få dela hennes innersta i hyfsat stor utsträckning, annars kan vi vara kompisar och så lämnar jag ut mig själv och mina förtroenden i något annat sammanhang och umgänge istället.