Välkomna till Tivoli Empatia!

snaily - typiskt, maken ska inte springa Lidingöloppet i år (annars hade jag stått och hejat) utan han tar halvmaran som ligger ett par helger innan istället.

Snigel, ja det gick lite väl sent även igår-och en rätt heavy sista grej att ha med sit till kudden. Men det var det baske mig värt, för det var en bra dokumentär.
Jag blev mer övertygad än någonsin om, att det visst finns förklaringar på alal de "helt oförklarliga" saker som sker med oss allihop på olika vis. Bara det att vi inte hittat själva förklaringen än.

Bara en sådan sak, som att när man testade 4 olika ämnen var för sig i helt ofarliga doser, hände inget, inget och inget alla fyra gångerna. MEN när man utsatte mössen för samma doser men alla ämnena tillsammans så fick det ödesdigra konsekvenser. Bla fick mössen missbildade penisar och dessutom  en slidöppning, som definitivt inte skulle finnas där. 

Och antalet kemikalier i våra kroppar är ju nu inte fyra, utan hundratals. Ingen har koll på vad blandningen gör med våra kroppar. Fetma, diabetes och ADHD och andra koncentrationssvårigheter, har man redan konstaterat, samt ofrivillig barnlöshet. Och cancer såklart.

*fnissar åt snaily* Jag tyckte du var rolig

PB - har sett den och en massa debatter om det för inte länge sedan. Vansinne.... Vad man utsätter sig för... och sina barn med... Utan att ens tänka efter före... Skrämmande.

Oupsie - Usch vad jobbigt! Hoppas du hittar ett beslut som känns rätt för dig. Ska själv till psykolog imorgon för ett första samtal. Ringde vc och beskrev lite hur jag såg på världen och hanterade livet, för jag har ju sedan länge fattat att jag inte gör som de flesta andra kanske. "Jaha", sa sköterskan,"jag ger dig en tid hos din läkare här och skriver depression!" Eeehhh... jag känner mig inte deprimerad, iaf inte utifrån vad jag tror är en depression. Men tydligen så är jag deprimerad även enl min läkare och ska nu träffa psykologen för att diskutera behandling, ev medicinering och hej och hå.... Så jag förstår din förvirring. Min bild av depression är inte direkt den jag ser när jag ser på mig själv...

Lappis - Åååhhh! Jag älskar Gotland! Det är ljuvligt! Ni måste äta glass på glasscaféet i hamnen, saffransglass!! Det bör ha öppnat då. De har över 100 sorters glass, mums!

Lappis
Hotel1 ser ut som ett bra val!

Spånar vidare på träningsmål... om jag nu funderar på Lidingöloppet och redan är anmäld till Tjejvasan så kanske det är lika bra att göra en Tjejklassiker? Cykla lite och simma lite också bordeman väl klara av... eller?

*missbrukar plötsligt ordet glass*

Hu nej fy! Öppnar med fasa senaste nyhetsbrevet i mejlkorgen "Det stora bikinibrevet!" Där kom det ja... Vad sjutton ska man strutta runt i detta året då... Har en bild från förra året, stranden i Varberg, turkos akutshoppad bikini från Stadium, giganormus mage i vädret... Läckert... Dock inte årets stil ju.. Mer åt det sladdriga hållet, de 10 första modellerna i bikinibrevet är bandau-toppar... Hur får man dom att hänga uppe utan tuttar? Gaffa?

Snigel, igår tror jag jag nästan toglivet av min hund.
Sonens skola skulle vandra. Föräldrar som hade möjlighet fick gärna följa med. Så det gjorde jag. Min lilla lilla hund gick mellan 9 och 13, med bar a en fikapaus och en lunchpaus. Då sov han iofs på min arm. men jädrar vad han knatade på!
På kvällen blev jag rädd och tänkte att nu har jag förstört honom och han har sprängt sig och alla de små musklerna totalt. Massivt dåligt samvete.
Jag kan ju sga att han inte rörde sig typ alls på resten av dagen. Bara snabbkissar och sedan soffan.
Nu idag väntade jag mig att han skulle vara halt och helt trasig, men han skuttade runt som vanligt när jag kom ner i hallen.
Men vi tar det lite lugnare idag.

Detta med att fostra en hundvalp här i världen förresten, det känns som att det handlar MINST lika mycket om att styra och sätta gränser för människorna man möter.
 
NEJ -locka inte på min hund när du ser att han har smitit! Han ska inte tro att det är OK att kuta ut på vägen!
NEJ -man får inte  lyfta upp honom. Han må vara liten, men är tryggast på marken (och jävligt dyr att tappa och bryta ryggen på)
NEJ -det är jag som bestämmer vem han får hälsa på.
NEJ- man får inte ge honom godis eller korvar.
NEJ -nu får ingen mer busa, kasta pinnar, klappa eller ropa på honom. Han är t r ö t t.
NEJ -det är inte ni barn som ska ge dubbelkommandon så fort jag pratar med honom.

Herregud. Den där bestämda rösten, behövs på fler än valpen, upptäcker man snabbt.

Lappis - Hotel1 ligger superfint där, nästan i Almedalen och granne med studentkåren Rindis gamla fina hus. :) Nära till allt fint har ni där. :)

Oupsie. Jag förstår.

Du hittar din väg.

Kram!

Vad alla här inne verkar vara Gotlandsfrälsta och kunniga !