I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Ja, han var jätteduktig! Hoppas bara att hans nervositet kan släppa sen på slutaudition. Hans tjej var asduktig!!
Jag undrade om du kanske kände honom eftersom jag såg att han kom från samma ställe som dig

Ja, det gör jag gärna. Kanske jag kan lära mig prata rikssvenska då. Men dialekten blir nog svår att slipa bort helt Jomenvisst! Joooo....*drar in luft genom min o-formade mun*

Ha en bra dag tjejorna, jag måste jobba vidare.

Godmorgon!

Har inte sovit mycket i natt... sån där natt Grodan äter och jag inte somnar mellan gångerna... fast då kan man ju tänka
Så jag har tänkt på Heloise hela natten, det var trevligt

Att bero på förlossning, det är faktiskt enda gången som smärta är positiv
Varje värk kommer ju att ta dig närmare Jullan, helt suveränt om man kan tänka på det!
Och så köp en sån där flaska med vatten... se upp.. nu kommer reklam... sånt där norskt vatten som börjar på Ims och slutar på dal!
Inte för att det vattnet är bättre än andra, men flaskan är!
Bara att trycka till och bälga i sig vatten när man blir törstig, och det blev då i alla fall jag och alla mina väninnor! Och små plastmuggar räcker inte långt...

Och vad gäller vinterkläder tycker jag att POP är bäst, men jag köper gäran på tradera!
Syns ändå inte att det är använt till bebisar och dessutom billigare och miljövänligt med återanvändning

Nu ska jag äta frukost... har duschat (yes yes yes) och ammat...

Är du redan i v8? Varför känns det som din graviditet går mkt fortare än min. Jag går in i v.10 på fredag, då är det ju bara 1,5 vecka mellan oss. Spännande!!

Heloise, ett annat tips är CD-skivor med favoritmusik!
Till första förlossningen så slängde vi med några blandskivor och jag märkte att när det kom riktiga favoritlåtar där jag kunde varenda liten ton så kunde man liksom gå in helt i låten och bara jobba på. OBS, ej lugn musik, tänk mer städmusik, det ska jobbas!
Maken skötte musiken och baddade min panna med svala handdukar. Det låter ju lugnt och fint, men det var mer åt hållet: "BADDAAAA!!!!" "INTE DEN LÅTEN!!!!" "BYT SKIVA!!!"

Aleta

Med första barnet hade jag ännu inte läst Gudrun Abascals bok. Big mistake!
Jag var mest nervös och spänd och rädd. Skitjobbigt.

Med andra barnet var jag mer mentalt förberedd. Hade läst boken. Hade läst massor vad man kan göra själv för att lindra smärtan. Visste hur RIKTIGA värkar kändes och kunde skilja dem från förvärkar. Sånt vet man ju inte första gången.
Jag hade lärt mig att rulla med höfterna i en åtta, en riktigt bra smärtlindringsmetod och även hjälp för barnet att borra sig neråt i "kanalen".
Jag var också så trött o less på att vara gravid att jag verkligen såg fram emot att få komma igång med förlossning och knösa ut ungen!
Mycket hjälpte också det som Villemoa skriver; att varje värk tog jag som ett steg närmare slutmålet; att få möta mitt barn Jag tog varje värk, mötte den liksom; "jaha, där kom du, välkommen, då kör vi... " och så höftrullningar och andning och vetskapen om att snart är den här värken över och jag får vila en stund. Ytterligare en värk avverkad. Yes!

Jobbigast blev det väl mot slutet när värkarna kom tätt och de inte hann lägga epiduralen och jag inte hann vila mellan värkarna. Men då hade jag lustgasmasken i ett krampaktigt grepp i ena handen och vrålade allt vad jag orkade in i den. Av nån anledning tror man att ingen hör då.... Och andra armen nöp, jag och slet i makens arm för allt vad tygen höll.

Just det; jag som har låg smärttröskel och alltid varit rädd för smärta, försökte tänka att "smärta är BRA, det för förlossningsprocessen framåt, värkarna gör sitt jobb". Det funkade faktiskt ganska bra. Åssa blåste och flåsade och andades jag.

Nu när jag tänker tillbaka så gör det fan ondare att epillera sig under armarna än att föda barn. För DET klarar jag bara inte av (epilera under armarna alltså) !!!

Flamman, det där med fötterna låter bra! Jag hade det så lyxigt, så en av barnmorskorna gav mig fotmassage, mycket skönt! (Sveriges bästa BB 2010)
Det var det inte tal om andra barnet när det gick med racerfart. Däremot så slet jag i mannens arm och ville att han skulle hålla emot så jag hade lite att dra i. Så fort han blev för sladdrig så vrålade jag "HÅLL EMOT!!!". De stackars barnmorskorna trodde att jag skrek åt dem, för jag hade bett dem hålla emot barnet så att jag inte skulle spricka som första gången.
Epidural, vad är det?  

Epilera under armarna! Gud förbjude, det skulle jag aldrig klara!