muggles skrev 2010-10-01 14:23:34 följande:
PB: men jag är rätt osäker på hur toleranta och vidsynta de är i USA. Är det inte risk att man klumpar ihop USA också, precis som vi klumpar ihop hela Afrika. De verkar inte särskilt toleranta i Bibelbältet tex... Däremot i San Fransisco och i NYC. Men de flesta säger att NYC inte alls är representativt för resten av USA, utan är mer "europifierat".
Ja, absolut! Jag instämmer. Det handlar nog en del om vad det är man pratar om för tolerans också. Och vad som anses "fint" och "fult" tex. Som min kompis som har reflekterat mycket över hur otroligt laddat ämnet pengar är i Sverige och att man liksom ska vara lite lagom allihop. "mellanmjölkens" land du vet. Det är lite fult att tjäna pengar, eller det pratas iallafall gärna lite sådär "ja DÄR finns det minsann stålar" och man är rätt missunsam jämfört med USA, där hon upplever att det istället är så att folk gillar när någon lyckas och att man framhäver entreprenörer och egenföretagare som förebilder på ettt annat vis.
Så det kommer nog väldigt an på vad det är man pratar om.
Jag tror faktiskt tyvärr att något ganska grundläggande i vår mänskliga hjärna är att vi sorterar vår värld mycket i vi och dem, egna barn och andras ungar, svarta och vita, muslimer och kristna, män och kvinnor, överklass och underklass och så vidare.
Kanske har det i grunden i viss mån medöverlevnad att gra? Att man ska kunna identifiera sin grupp och avslöja finder och vilka som får vara i grottan och inte. och de som hindrar, sinkar eller förstör gruppen måste bort för att säkra stammen på något vis. Hänger du med i grottmänniskorfunderingen?
Jag tänker att det i såfall är logiskt för oss att "inte vilja blanda upp vår ras, få hit för många av de där, låta såna där ta över" eller att för udda och oliktänkande hotar och stör, eller att män vill ha det som de är vana på sina gubbväldeställen, för att det nya är obekvämt osv. Men att man med sin lite mer 2000-talshjärna måste göra plats för att välja helt andra tänk och vägar, där murar kan rivas istället för att byggas och där man vågar ge plats för mer än bara det man själv känner igen och är bekväm med. och kanske tillochmed förändras en del själv.
Jag vet inte hur jag nu lyckades formulera de här olika tankespåren. Det är definitivt inga färdigtänkta slutsatser, bara funderingar.