Vi fortsätter blanda och ge

Hej hej!

Cicci: kram på dig och Skorpan! Hoppas vi ses på lördag!

Har idag varit på 10-månaderskontroll på BVC. Lite oroad över Hektors vikt ... Han vägde idag in sig på skrala 8790g - och har hoppat ner ytterligare ett snäpp i fascistkurvan - men har å andra sidan ökat i längd dryga 4 cm sedan sist (är nu 76,1). BVC_tanten kunde inte se några brister i hans måltidsschema utom möjligen att han behöver ett stadigare mellanmål (mer fett) och lite mer välling på kvällen. Eventuellt pimpa vällingen med vaniljsocker elller O'boy för att få honom att äta mer. Hon är verkligen okonventionell. Skönt!

BVC-tanten rådde mig dessutom att skaffa honom ett par läragåskor så att han får lättare att resa sig mot saker. Sagt och gjort. Som tur är ligger ju Kiddies nästgårds. Ett par mörkblå Superfit tronar nu på Hektors små fossenassar.

Snaily: ?!

jag tror att vi blev väckta och fick gå från kliniken vid 11 när jag plockades. Håller tummarna för besked snart! Hon kan väl SMSa!?!? HOHOOOO sniiiiigel!!!

Lappis, ja DET kommer jag faktiskt ihåg,-även en guldfisk har tydligen sna ljusa stunder.

Usch, visst är det trist att äta ensam? Det är därför jag slarvar så med riktig mat när jag är själv. Det är för tråkigt att stå och göra till bara sig.

På sambons nya jobb är de SÅ taskiga-han får alltid äta ensam! Och fika. Det är visst några gamla troll som varit där för alltid och som jämt går bara de och äter, och så är det visst två som har en affär fast hon är gift, så de går också ensamma iväg. Näst efter ett barn så önskar jag verkligen mest av allt att han får en annan tjänst SNART.

Här fick jag en länk av en i Tanttråden : en.wikipedia.org/wiki/Nadya_Suleman

Det är den där kvinnan som redan hade 6 barn och så fick 8 via IVF , där läkaren utreddes och allt vad det nu var. Det är sådant där jag menar att folk hört och så oroligt undrar hur vi förhåller oss till en barnaskara av katolska mått...

PB
fy fan vad jag skulle vantrivas om jag var din sambo. Man slutar nog aldrig känna sig utanför oavsett hur gammal man är. Hoppas också att han hittar något annat!

Nenen, ja han HATAR sitt jobb. Med emfas. Det suger verkligen, för hur glad tror du han är när han kommer hem? Och här sitter jag och vill ha sällskap och stöd och ömhet...jättebra kombo.

Och som sagt, att bli utanför är nog inprogrammerat i oss som flockdjur-det är det farligaste som finns. Är man inte med så dör man.

Det patetiska är att han har så oerhört mycket mer erfarenhet och har upplevt så sanslöst mycket i sitt jobb under åren att han verkligen förtjänar en del respekt i kraft av sin kompetens. Men det vet de inte. De tror att han är en "jävla nollåtta" och då gäller det att inte göra sig märkvärdig. och skulle han berätta något, så tror de honom ändå inte. Alltså sitter de där och skrävlar själva om allt de vet och kan. Fast de suttit på arslet på en stol och svarat i telefon och öppnat en bom i alla år.

Nenne-så ni fick gå redan vid 11, vi kom därifrån vid lite över tolv efter att ha fikat och fått resultaten. Men iofs var hon nog nästan tio innan vi kom in till operationen

pb - tänk att vuxna människor kan vara så elaka och oförstående. Min make har varit med om något liknande .. har för mig att det var när han jobbade här i Stockholm när vi träffades. Folk som gick iväg på lunch utan att fråga om han ville hänga med.

Åhhhh... vad jag hoppas att det har gått bra för snaily!

Lappis, mmmm vi kräver VÄLDIGT mycket av barn och hur de ska uppföra sig ibland. Och så är vuxna totalt värdelösa på att ta hand om varandra och "alla får vara med och leka" är ju ett skämt.

HOPPAS hoppas hoppas att allt gått bra med vår Snigel, som sagt!