Tantvarning för 7:e gången

Didis > ok, låter nästan som den information jag fick, jag känner igen båda de där läkemedelsnamnen men kan inte komma ihåg vilken det är han fick. Tandläkaren sa till mig att den framkallade minnesförlust, inte att man kunde manipulera, hade jag vetat det hade jag nog agerat aningens annorlunda. Jag sa iofs till honom att tanden var borta och att han hade varit jätteduktig men han har varit nästan ångestfylld och tyckt det varit jättejobbigt att tanden är borta. Han kunde helt plötsligt börja gråta och säga att han saknade tanden sin och att han ville att vi skulle sätta tillbaka den. Varje gång förklarade jag att tanden inte gick att sätta tillbaka den, och att vi var tvungen att ta ut den så han inte skulle få ont. Jag har försökt avdramatisera och hänvisa till granntjejen som har gluggar såhär i 6årsåldern. Det känns dock som om han tyckte det hela var jättejobbigt.

förresten: vågar jag beställa klänning på nätet?
Skulle ju spara såååååå mycket pengar...

Gäsp! God morgon!
Kalaset igår gick bra, Tanja var jättelycklig för sin trollerilåda och hade sedan föreställning med trolleritrick efter att övat lite tillsammans med sin "assistent" (våra gästers dotter, 11 år). Jätteskoj!
Mycket folk som vanligt, men sen efter att vi "kalasat" så begav sig våra gäster hemåt, även de från Moskva.
Så mitt hus är nu GÄSTFRITT!!! Tro't eller ej.
Ikväll ska jag ha fredagsmyyyyyys och SOVA!!!
Och hoppas att ingen plingar på dörren och vill komma och bo hos oss på vårt "vandrarhem".
Lördagmorgon är det första gången på slalomskolan för Katja. Få se hur det går. Söndag ska Tanja har ett litet tjejkalas för tjejerna i klassen.
Ingen rast och ingen ro, men dessa grejer känns lättare att hantera när man inte har en massa gäster i huset att tänka på och man inte behöver gå omkring och vara trevlig och omtänksam hela tiden

Diz; Vilken historia! Hur mår Tut nu?

Frulle; hur mår DU efter OP?

Cantaton; spännande med broschyren, vill gärna se den se'n om jag får.

Kramen till alla!

snälla ignorera den totala avsaknaden av stavning/grammatik i ovanstående inlägg...

Mitt ovanstående inlägg då alltså...

Tutaren mår bättre, kan äta nu iaf. Det skulle jag ju fråga! Jag fick ingen som helst information om hur man ska hantera det gapande hål som är i hans mun nu... Ska man borsta? Låta det va? någon? didis?

Diz, min T grät också en gång när hon tappade en tand (märkligt nog inte den första), helt plötsligt ville hon ha tillbaka den!

Jag beställde min brudklänning (som egentligen är en tärnklänning) på nätet. Jag var noga med att kolla måtten som stod angivna och så jämförde jag med mina egna.
Det gick bra.

Vilken butik använde du? Jag har provat en hel del klänningar vid det här laget, och har hyfsat bra koll på vilka modeller som tenderar att fungera på mig, men det är ändå ett stort steg att beställa en klänning som man inte sett. Speciellt på de ställen där de syr upp "kopior", dvs du ser bilden på orginalklänningen, och sen ska de kopiera den. Kan bli jättebra och kan bli katastrof. *huga*

Vilken butik använde du? Jag har provat en hel del klänningar vid det här laget, och har hyfsat bra koll på vilka modeller som tenderar att fungera på mig, men det är ändå ett stort steg att beställa en klänning som man inte sett. Speciellt på de ställen där de syr upp "kopior", dvs du ser bilden på orginalklänningen, och sen ska de kopiera den. Kan bli jättebra och kan bli katastrof. *huga*

Jag beställde från USA www.keepmeinstitches.biz tror jag det var. 1100-1200 spänn betalade jag

Jag har vaknat på helt fel sida idag... Eller en låg sida... Vaknade av ett samtal från ett ställe där jag sjöng på lucia. Under den konserten tappade jag ju rösten fullständigt och jag mådde så dåligt och var så ledsen när jag körde därifrån att jag fick svänga in och parkera nånstans på vägen för att jag inte vågade köra. Ingen på stället sa dock annat än att det var bra kämpat av mig. Nu ringde de dock och sa att de hade fått fakturan och undrade om inte nån av kollegorna hade ringt mig och förhandlat om fakturan. De hade ju såklart varit besvikna för att jag var så hes o inte riktigt kunde leverera. (Hon sa samtidigt att de ju anlitat oss förut och att de har för avsikt att göra detta som tradition så de hör av sig senare i år igen... så det var inte helt negativt, men iaf).

Jag hade förväntat mig ett sådant samtal - men typ veckan efter jag var där. Och jag har själv ringt dit för att fråga om en annan sak och då är det ingen som tagit upp det heller. Och jag är helt öppen för att gå ner i beloppet, det känns självklart - bara någon säger det. Och vi enades nu om att dela fakturan rakt av. Det gör ju så klart att jag ger pianisten sin andel - för han gjorde sitt jobb bra, och att min bara uteblir. MEN problemet är att jag legat sjuk i över två månader och det här var en av få fakturor jag skickat nu och därmed nästan min enda inkomst. Så på sätt och vis blev jag samtidigt helt förstörd. Jag fattar inte hur jag ska kunna betala allt denna månad. Det är första gången i mitt liv jag verkligen inte kan. Och då med flera, flera tusenlappar...

Och samtidigt ska jag trycka upp en broschyr och inser hur fruktansvärt dyrt det är. Och det känns liksom löjligt att lägga pengarna på det istället för mat och hyra... Samtidigt är det ju det som jag hoppas på ska generera pengar till mat o hyra senare i livet.

Och i samma veva - precis när jag lagt på luren - säger min sambo hejdå för att (efter en presentation idag) åka till Åre och vara borta till tisdag.

Och (många meningar och stycken som börjar med "och" här...) min förkylning gör mig helt dämpad. Som om huvudet är instoppat i en kudde. Och jag vill bara sova hela dagen... Jag känner inte ens för att stoppa nåt i munnen, inte ens te...

Vad ska jag göra? Jag måste upp ur det här. Jag ska ju göra photoshoot o spåna idéer till mässan idag...