Närå, har bara varit busy med att fira monstrets födelsedag. Det började stillsamt med välling i soffan, och sen avlägsnade vi oss och kom in med tårta och jättepaket i rosa hjärtpapper, innehållande en rosa Hello Kitty-docksäng... rosa hjärtballonger, guldhjärta i kedja, skär jordgubbstårta i trä (som är ett jättefint pussel med frukter och grädde som kan plockas bort med pinnar och kardborrar) förstärkte känslan av att vi satt inuti kroppen på en stor barbapappa. Efter en härlig frukost med parmaskinka och omelett insisterade monstret på rosa klänning med rosor på och lackskorna, sen bar det av till dagis där hon blev fortsatt firad med sång, önskelunch, paket och guldunderlägg till tallriken.
När vi kom hem anlände mina föräldrar, extra gulligt med tanke på att pappa blev opererad i foten så sent som igår. Vi mumsade på morotskaka, drack kaffe och busade och läste med den lilla som nog lär sova gott inatt...
Igår hade jag gått en vecka över tiden. Vi hade bokat in ett privat ultraljud och kollade att lillkillen hade allt han behövde därinne, det hade han - med råge! Jag fick till och med se magvalkarna i närbild och nä, nån pyttebebis blir det inte den här gången heller. För närvarande väger han 3,5 kilo och har lååånga ben, precis som monstret.
Om en vecka blir det nytt ultraljud och så får vi se hur vi går vidare. Men det är så jäkla skönt att de inte stressar en, här. Känner mig varken trött eller otymplig och njuter alltjämt av lugna arbetsdagar och hyfsad nattsömn, för ett är säkert - förr eller senare tar de slut.
Kram på er, G.
