Bubbel, brasa, bröllop (blöja)

Är idag ledsen. Familjens (min brors familj ... men han räknas ändå in till heeela familjen) kanin avlivades imorse efter det att han blivit jättedålig i helgen. Inte konstigt alls eftersom han var jättegammal men usch vad ledsamt det är. Har suttit här och gråtit som en värsta 3-åring (skäms!). Tänk att en liten kanin kan väcka så mycket känslor.

Helgen började bra med färsk krabba, räkor och Pol Roger Blanc de Blanc 1999 efter träningen i fredags kväll. I lördags var vi ute och shoppade lite bl a blev det en spikmatta. Har funderat på att införskaffa en i säkert 1,5 års tid. Nu går jag inte längre på akupunktur så lite spikar kan ju aldrig vara fel. Jag gjorde dock ett radikalt nybörjarmisstag. För att lägga mig ned så tog jag automatiskt emot med händerna ... som fortfarande är rödprickiga och på vänsterhanden är jag svart-blå. Supersnyggt och jäkligt ont gjorde det också.

På lördagskvällen var vi på födelsedagsfest och vi drack vin som det vore vatten. Trevligt, trevligt och gick som vanligt sist vilket kändes igår . Skulle ha brunchat med tjejgänget men vaknade några minuter i tolv och insåg att det var nog ingen bra idé. Drack istället te, tog en dusch, på med kimonon och sen bänkade jag mig framför alla repriser på tv. Kommer faktiskt inte ihåg när jag senast var bakis och ägnade en hel söndag med att göra ingenting. Riktigt skönt faktiskt men jag var jäkligt besviken på mig själv.

förhoppning - när är det du åker? Vi åker till Berlin på torsdag. Inte för att det kommer att bli sol och värme men säkert mysigt ändå.

Lapinette
Vi såg Scrubs i söndags stor del av dagen...

Hur är spikmattan? Jag hr en hemma som jag aldrig har använt, fick den i present men jag kan inte komma på något bra tillfälle när det blir naturligt. Framför TVn kanske med en ordentlig kudde under huvudet så attj ag ser något? Eller på sängen och ligga och läsa lite...

Jag åker tidigt torsdag morgon. Jag tror att Berlin är bra så här års, det är säkert i vart fall lite varmare där än här hemma. Är ni borta över helgen?

förhoppning - grejen med spikmatta är att man ska slappna av dvs inte göra någonting. Jag kände nästan samma lugn som när jag gått på akupunktur dvs jag somnade nästan in fast jag bara låg i 10 minuter.

Vi blir bara borta över helgen och vädret verkar inte vara så mycket bättre än här men det blir trevligt vilket fall som helst.

Vilka supermysiga helger ni har haft, med chokladprovning och champagne, men Lapinette, vad tråkigt med lilla kaninen. Förstår att du dessutom identifierar dig lite extra mycket, ni tillhör ju samma släkte och sådär.

Förhoppningsis: Trötthet på tråden här... men helgen var bra. Regning men ganska vilsam. Igår vällde fotografer och mäklare in under mina fåfänga försök till arbete för att plåta lägenheten - den ska säljas! Så nu måste vi flytta igen. Den byråkratiska djuphavsgraven kring vårt lilla hus, har till råga på allt djupnat ytterligare. Nu måste vi först hitta en entreprenör, innan vi får teckna den försäkring som är nödvändig för att få söka bygglov. Och jag undrar om entreprenörerna är intresserade av ett projekt utan bygglov..?
Dagen dessförinnan hade dessutom varit ganska kaotisk, var tvungen att lämna M på dagis extra tidigt och extra finkammad eftersom en fotograf skulle ta klassiska skolfoton på alla barn, sen gick jag och tränade i 1,5 timme innan jag åkte till min rutinkoll på MVC. Alla värden bra, magen finfin. Efter tumultet med mäklen och fotografen var det dags för BVC och spruttagning på monstret (vanligt trippelvaccin, försenat). Hon sa inte ett pip, var mest intresserad av vilket plåster hon skulle få.
På kvällen hade vi trevliga tvillingföräldrarna med vilda tvillingdöttrar här på middag. De gav oss en korg full med "naturens håvor", fikon och vindruvor och rosor från deras egen trädgård. Sen åt vi Jordärtskockssoppa med crème fraiche och tunnbrödssnäckor med renost (barnanpassat men gott alltså), konfiterad anka med calvadosstekta äpplen och brysselkål och matvete, följt av hemlagad ostkaka med hallonsylt. När gästerna hade gått, vid kvart över tio, såg hela lägenheten ut som ett slagfält. Jag var tvungen att fotografera förödelsen. Monstrets skära lektält låg sladdrigt och trasigt i ett hörn, klistermärken täckte golvet, klossar låg huller om buller med lego och avklädda dockor, gosedjuren låg nerstoppade där de absolut inte skulle vara nerstoppade, badrumsgolvet var nerkissat... men de hade i alla fall haft jättekul och - bäst av allt - vi vuxna hade fått prata ostört vid de levande ljusen, druckit armagnac och blivit avbrutna av ett och annat gjädjetjut. Äntligen kan monstret leka med andra barn, dubbelt så gamla och tio gånger våldsammare än hon själv, och hävda sig hyfsat bra. Har väntat på detta i evigheter.

Nu ska jag försöka hitta en byggnadsentreprenör, innan jag försöker jobba lite. Under en tjockmatta av trötthet.

Kram, G

Gemma - vi hade t o m samma födelsedag, jag och kaninen! Idag mår jag bättre men igår satt jag verkligen här på jobbet och grät. Helt galet att man kan känna så mycket för en litet lurvigt djur.

Vad jobbigt det låter med det byråkratiska i utbyggnaden av huset och vad trist att ni måste flytta! Har ni något på gång eller innebär det att ni ska ut och leta?

Era middagar låter så underbara. Skulle så gärna vilja vara med på ett hörn och få smaka av den goda maten. Ostkaka ... mmmm I love it men har faktiskt aldrig provat på själv. Måste bli en förändring men maken är inte fullt lika lyrisk som mig.

Ja! Nu har jag pratat med snickaren som renoverade vår lägenhet i Malmö. Han är så himla trevlig och positiv och de har totalentreprenad, dvs de kan göra ALLT. Han skulle komma och titta och lämna en offert. Känns lite mer lovande, även om det är lååååång väg kvar.

Lapinette, det vore supertrevligt om du och din man ville komma och hälsa på oss! Har ni nånsin vägarna förbi? I så fall får du ju smaka och bedöma själv ;)

Det är oerhört gulligt att du satt och grät över kaninen. Akta dig vad blödig du kommer att bli när du blir mamma... det kommer att vara en strid ström av tårar i Casa Lapinette.

Gemma - det är redan en strid ström av tårar hos Casa Lapinette. Har alltid varit blödig och klarar inte av att se någon som blir illa behandlad eller olyckligt kär på tv. Förstår att känslorna kommer att bli överväldigande den dagen jag blir mamma ... eftersom jag redan av en liten kanin blir totalt såld.

Inga planer på att åka söder över just nu och jag tror det lär dröja några år innan vi åker ned till Frankrike med bil igen. Har sagt att en så där resa kommer vi att göra ungefär vart tredje år.

Phu, nu har jag läst ikapp! Men har redan glömt de mesta..

Lapinette - Om jag har förstått det rätt så har ni beslutat er för att adoptera. Det måste kännas så skönt, att få gå vidare. Hur lång tid kommer att ta tills ni får ert barn?

Gemma- Det verkar full fart hos er! Superwoman. Vilket husprojekt ni har gett er in i.

Förhoppningsis- Du ska alltså till min mans hemtrakter. Vårt "andra " hem ligger i staden som Lapinette så varmt rekommenderade. Större delen av mannens familj/släkt bor där. Som sagt, det är som hemma för oss, då är det svårt för mig att vara objektiv. Jag älskar den delen av Italien.

Izunia- Hur var semestern!

Det har hänt så mycket sen sist.. Men kan kortfattat säga. Att jag aldrig har mått bättre.

Kram på er

Lapinette - Jag hoppas att du förstod frågan.Hur lång tid tar det tills ni får ert barn?

Izunia- Och hur var er semester?

Zua - vilken härlig stad din man kommer ifrån. Hade en underbar dag där och dessvärre natt (blev tvugna att stanna då bilen vägrade starta).

Ja du, hur lång tid tar det innan vi får hem ett barn? Det är det värsta med adoption ... att man inte vet och att det tar tid. Soc damen sa till oss tålamod, tålamod och så lite mer tålamod är vad som krävs när man ska adoptera. Det jag har läst på nu i somras var att kön till Sydkorea är 2 år för att få sända iväg sina papper. Sedan tar det ca 3-6 månader innan man får åka iväg och hämta sitt barn MEN sådana där saker ändras hela tiden beroende på hur många barn som kommer och hur köerna ändras i andra länder. Kön till Kina tror jag fn är ca 4 år. Min förhoppning är att vara utredd och klar i sommar (då har vi stått i kön i 2 år) och då få sända iväg papprena till Sydkorea. Det skulle innebära att vi har ett barn om ca 1,5 år.