Livets stora och små frågor

EA, hm, själv blir jag inte så avundsjuk på småbebisar, jag vill ju gärna klämma fram en fix färdig ettåring! Jag tyckte att Iris var jättejobbig som bebis och sedan helt plötsligt blev hon mysig... Visserligen är hon jättejobbig nu med men väldigt söt!

I eftermiddag är det sommarfest på dagis och barnen ska sjunga. Jag gissar att Iris kommer att stå längst fram och sjunga tipp tapp och Jag må han leva medan de andra sjunger ljuva sånger om sommar och blommor.

BS - jag är benägen att hålla med fast jag inte har haft någon egen bebis. Jag tycker barn blir lite roligare och sötare när de är en så där 2 år!

Telis - vill du ha gravsymptom så kan du få lite av mig. Känner mig trött och lite lätt illamående ... och jag är definitivt INTE gravid.

Lappis, jag önskar så att du kunde skicka över lite symptom. Det här känns inte alls bra.

hej
Nu kommer jag döda tråden med ett ego inlägg somverkligen inte fyller nån funktion alls.... eller är intressant för någon alls.

men jag bara måste. jag är så himla nere

Jag har precis ägnat morgonen åt att göra massa skrocktest angående bebis kön.

Jag FATTAR INTE varför jag håller på så här. Vad leder det till? annat än att jag bara blir så ledsen.

Alla tester tyder entydigt på kille. Och jag har sett statistik över folk som angett vad som stämmer och inte och vissa (typ hjärtljud stämmer väldigt ofta).

Så jag får ju hjelt klart en kille.

MNen jag verkligen INTE ha det.

Slutsats.
jag vill INTE ha roffe.

faktiskt så känner jag så helt ärligt. Känns vidrigt att sitta mindre än en månad innan förlossningen och inte vilja ha sitt barn

hur faaaaan ska jag komma ur det här? och vad händer när Roffe verkligen kommer ut?

Telis- jag hade INGA symtom öht de första 12 veckorna. Förstår att det känns jobbigt, men det är väldigt vanligt att man inte har det. *kramar om*

Frullan, jag tror ju att när Roffe väl kommer ut så kommer du att älska honom. Men förstår att det måste kännas förjävligt att känna såhär. Jag tycker verkligen att du ska ta kontakt med MVC-psykologen för att få hjälp att bearbeta dina känslor.
Du kan ju inte ändra könet på barnet men du kan ändra dina känslor och tankar kring barnets kön!!!!!
Det är INTE värt att gå runt och må så här dåligt om du inte behöver det. Jag vet själv av erfarenhet att samtal med en professionell VERKLIGEN kan hjälpa i svåra situationer.
Och då ska du veta att jag är en sån person som ALLTID försöker klara ut allting själv, och är jävligt envis!!!!

Telis-min gravida tjejkompis visste ju inte överhuvudtaget om att hon var gravid förrän i v 12!!!!! Dvs när hon tog testet mest för att säkertställa så att det INTE var det *mutter mutter*
Så jag tror INTE att det är någon fara för ditt lilla pyre
Kan du inte få ett akut VUL??

Frullan-jag håller med Kängu!!!!! Ring till BM och be att få prata med någon så att du kan klara ut dina tankar! Att gå omkring och grubbla tar på krafterna enormt och det är INTE vad du behöver just nu

Tack, kängu! Som lök på laxen råkade jag läsa i Aftonbladet (av alla jädrans skittidningar man kan läsa ) att det är mindre risk för missfall och att barnet mår bättre och blir smartare om man mår illa. Jaha men tack så &%#&¤"! mycket för det.

Frullan, lilla vän, jag tror inte att du är först i världen med att känna dig besviken på det väntade könet. Det är ju massor med kvinnor som känt så före dig men jag är absolut övertygad om att ingen av dom har någonsin kunnat låta bli att älska barnet sen när det kommer. Kanske är det så att ni vill ha ett tredje sen för att kanske få en dotter (om nu Roffe verkligen är en kille, du vet väl att skrock bara är skrock? ) men det betyder inte att du kommer att älska det här barnet mindre. Du kommer att bli förälskad på BB, det lovar jag!

Har du läst Dotter önskas av Katerina Janouch? Om inte så tycker jag att du ska läsa den nu när du är ledig och ändå ska ta det lugnt. Kram!