HEEEEJ Villemoa, välkommen hit! Va' kul me' en till jordnära, vettig tant
!
Lilla bruden, hinner du verkligen vila och ladda nåt inför bröllopet, tycker du jobbar jämt en massa groteska pass. Jag blir lite orolig för dig, i all välmening. När ska ni vigas?
Du verkar hur som helst väldigt energisk; baka efter såna mastodont pass! Jag är impad...
Själv är jag i nån sorts koma efter kl 21 och på morgonen tåras ögonen av trötthet.
Idag fortsätter fönsterfajten.
Ägaren till firman skulle komma och snacka med oss i torsdagskväll och har fortfarande inte dykt upp. Igår ringde jag och då menade han att de är ju i princip klara hos oss, ett par lister att spika upp och så lite målning bara. Men hallå?! Plåtslagerijobbet som inte är klart, och det som är klart är SKITDÅLIGT gjort, och de trasiga fönsterhandtagen, skadan i glaset osv. Nä, det visste han inget om... Kanske för att han aldrig behagar komma till oss och sätta sig ner och prata så vi får komma fram till en lösning. Nä han bara kör på med sin linje. Han vill att VI ska ta dit, och självklart betala för, en besiktningsman som säger vad som ska göras. Men hallå, om du och dina jobbare inte duger till att avgöra vad som behöver göras, är det vårt problem?! Vi är kunder, vi är missnöjda och vi reklamerar ert jobb. Om vi inte kommer överens så visst är det bra att ta dit en oberoende besiktningsman, men det känns inte som att det är något VI ska stå för. Det tyckte inte konsumentvägledaren heller. Vi har inga orimliga krav heller, så det borde gå att bespara både honom och oss den dyra kostnaden för besiktningsmannen. Ähhhh, jag orkar snart inte mer! Han begriper inte hur mycket BADWILL han orsakar sig och sin firma pga sitt beteende.
Ledsen damer att ni fick, återigen höra mig gnälla om detta, men någonstans måste det ju ut. Tyvärr blir ni drabbade. Tack för att ni finns
!
Undrar hur Mulle har det på sin kryssning.
Och var är Tinker?? Jag saknar henne!
Dfk: Så skönt att höra att man inte är ensammen, jag trodde också att det bara är jag som har det så där. Jag älskar min man såklart, men han har endel tunga, svåra sidor precis som vi alla har. Men jag har slutat ta ansvar för dessa, han är vuxen faktiskt (även om han är 7 år yngre än mig så är jag inte hans mamma). Jag försöker koncentrera mig på dem som faktiskt är BARN i vår familj, och hjälpa dem en bit på traven i detta livet, försöker stötta dem i sin utveckling till att bli bra människor. Går sådär...
Kram alla!