Tantvarning 4

Ikväll är det barnmorskorna, den norska serien på tv. jag tycker det är så himla häftigt att vi kan så fantastiska saker!

Diz: satte du dit en dragkedja efter första eller?

Sonja, intressant att du fött utan epiduralen , jag funderar en hel del på det där, OM jag nu ska få vara med om detta igen, då vill jag npg gärna försöka utan, för att liksomvara mer med eller hur jag ska säga. Jag blev ju liggandes där i sängen efter den, och fram tilldess hade jag stått mest hela tiden.

Blomman, Med Tanja hade jag Stå upp epidural. jag kunde alltså stå och gå och röra mig. Behövde lite hjälp på toa bara (nån nytta ska väl karlsloken göra). Så jag var med på så vis, och jag kände värkarna, att det drog ihop i magen och så, men jag hade BETYDLIGT mindre ont.
Men på nåt bisarrt sätt så var det nästan en skön smärta när jag väl födde Katja UTAN epidural. En urkraft som tog över och jag blev en urkvinna, ha-ha! Men det gick ju så mycket lättare eftersom att Tanja liksom hade banat vägen bara 2 år och 4 månader innan.

Undrar om det finns någon bana kvar efter 8 år?

Nå, först ska det ju helst plussa nu då. Till helgen är det meningen,närmare bestämt. Alltså kliniken igen,. Plusset får man ju som bekant VÄNTA en massa dagar på innan man vet.

Njae ingen dragkedja, men bara 2 år och 2 månader mellan pojkarna, så det har nog med saken att göra. Jag kände, precis som sonja, att det var skönt att vara utan epiduralen, urkvinno-kraften är så offantligt mäktig!

Och bara för det får ni höra liiiite om mina förlossningar, trots allt. Med tut (nu 3 år) blev jag som sagt igångsatt, sen togs hinnorna och då satte skiten igågn ordentligt. Jag hade 4 värkar (back-to-back), liten paus och 4 värkar, paus, osv... Tog inte såå länge innan jag insåg att epidural var en bra idé. Jag blev dock tillfälligt förlamad i höger ben, kände inte ett jota av krystvärkarna (blev sugklocka och BM som hängde på magen), kunde inte vara uppe och gå på 6 timmar efter förlossningen samt fick kateter.

Liten Tiger satte igång av sig själv, hade (vad jag trodde var) förvärkar i över ett dygn, 15 minuter mellan, som ett klockverk. När det väl blev 5 minuter mellan tog det dryga timmen, sen var han ute (tur vi var på sjukhuset redan för checkup). Hela förlossningen förlöpte som följer:
23:00 5 minuter mellan värkarna, får besked att vi får stanna.
23:25 påväg ner i badet, vattnet går första värken i badkaret, jag klarar två värkar till sen går jag upp.
23:45 tillbaka på rummet, hänger mot sängen, andas lustgas (utan större nytta) i ett par värkar.
00:00 uppe i sängen, krystvärkarna börjar, BM skriker rakt ut att jag måste flåsa så de får se om jag är öppen (sist de kollade var jag öppen 3 cm), liten kant kvar bara.
00:05 kroppen krystar (jag hade inget att säga till om), trots att BM inte hunnit sätta upp benstöd eller nåt.
00:14 Tiger föds.

Natt och dag som sagt...

Idag har jag varit på nya jobbet med personalmöte, lite planering med ungdomsledaren inför höstens konfirmander och pratat med chefen - KÄNNS SÅÅÅ BRA! Jag och ungdomsledaren tänker på samma sätt om mycket! Och jag får ett jätterum med tre! fönster. Sedan att det är tre mil dit är en petitess. Jag är så jääätteglad!

Och naturligtvis är jag fortfarande inte ett endaste dugg avundsjuk på dina bebbar, blomman! Känner inte alls för att komma upp och kattnappa någon av dem, nej då!

Det låter ju helt perfekt ju!

Nappa och nappa, ma kan få ha en som flyttar till sig!

Det låter ju helt perfekt ju!

Nappa och nappa, ma kan få ha en som flyttar till sig!

Nejmen förlåt! Det blev två!

Diz: det är verkligen häftigt hela alltihop!
Urkraft! :-9

Nu ska jag hämta min son. Ut i stormen!