• viktualia

    Barnkarusellen snurrar vidare

    " Det är inte själva stödet från våra vänner som hjälper oss mest,
    utan den säkra övertygelsen om att de vill hjälpa! "

    Glädje, inredningsfrågor, sorg, bilval, trötthet, barnmatsrecept, oro, vintips, lättnad, resplaner, förtvivlan, amning, befrielse, dagisstart,lycka fertilitetstricks - är alla delar av pratet under åkturerna!

    Följ på ytterligare en åktur med vår mysiga barnkarusell!

    Tack för att ni finns!

  • Svar på tråden Barnkarusellen snurrar vidare
  • start september

    Muggles,

    nej tålamod är inte alls min grej just nu. Kvalar absolut in i klubben. Vet för länge sen att jag skrev att du verkade ha tålamod och att du gapskrattade åt det. Ibland verkar man säkrare i skrift än IRL

  • start september

    Nenne,

    har en manlig kompis som har för högt järnvärde. Han går med jämna mellanrum och lämnar plasma (tror jag att det är) på blodcentralen och mår då bra. Samtidigt gör han ju nytta.

    Som jag förstått det medicinerar han inte, men troligen är det livsvarigt att han behöver lämna plasma då och då.

  • MSW

    September: Jag tror inte heller på truga, men jag gissar att det är lättare att säga när jag sitter här och fortfarande ammar mestadels och smakportionerna funkar!
    Men min fulla övertygelse är att det finns inte ett enda barn som är korkat nog att svälta.. Hon ser säkert till att få i sig tillräckligt!!

    Vill någon vara snäll och påminna mig om det när/om A inte vill äta någon gång??

  • kängu

    Känner igen fundera-träsket Liten!! Vi funderar och funderar också fram och tillbaka på hus och en massa annat. Just nu är vi mest sugna på att sticka utomlands om sisådär två år, och resa ett tag. Kanske bo något år utomlands också. Får se om det är möjligt, ingen av oss har yrken som är jättelätta att "flytta med sig"... Oj sorry, detta var helt OT!

  • start september

    MSW,

    jag kan påminna. Visst är lättare att ha åsikter innan man hamnar i klistret själv, så har jag känt ofta under denna resa...

    Smakisarna gick som en dans här, lite strul med grövre mat men annars har det inte varit något problme alls förrän i lördags...

    Ja ja, det löser sig väl.

    Efter ett par timmar var hon hungrig och åt ett rån samt faktiskt några skedar youghurt. Till ordinarie mellis fick förutom mackan ned lite youghurt till - så det ordnar sig nog.

  • start september

    Funderaträsket är vi också i. Ibland vill man utomlands, ibland vill man ha ett större hus än vi har idag, ibland vill man något ytterligare annat. Man slipper nog aldrig ifrån att fundera.

  • Tinga

    Telis - otroligt kloka ord till FruLlan! Jag blir jämt så imponerad av ditt sätt att formulera dig och träffa huvudet på spiken. Jag kan sitta där med mina egna flummiga tankar, så läser jag ett inlägg från dig och vips tänker jag att det är ju så jag också menar. Var får man den förmågan ifrån?

    Lapinette - så härligt att höra att du känner dig pigg och energisk igen! Kroppen brukar ju inte luras (alltför mycket), så det är säkert bättre om du känner dig bättre.

    AM - det är inte alls nödvändigtvis så att man är överviktig och har kraftig behåring för att man har PCOS. Jag har fått diagnosen PCOS men 57 kg till 1.66 m ser jag inte som övervikt och nog för att jag har lite ludna ben, men värre än de flesta andra kvinnors ben är det inte.

    Muggles & September - får jag också vara med i "Vi utan tålamod"-klubben? Jag är verkligen imponerad av mig själv hur jag lyckas stå ut med allt möjligt krångel med Piff & Puff, utan att tuppa av av ilska, för att det tar så lång tid och är så knöligt.

    När det gäller mat kan jag ju direkt säga att det här med att inte truga hade jag aldrig klarat av. Nu är ju Piff & Puff små klena räkor och det känns som att varje liten droppe eller smular extra de kan få i sig är guld värd. Vi har naturligtvis haft dagar där vi sagt att de inte får mat förrän de själva säger till, men då kan det lätt gå 8h utan att de äter, och så var det även på den tiden de bara åt bröstmjölk/ersättning.

    Angående syskonvagn så är min rekommendation Urban Jungle. Vi har ju en sådan vagn, för tvillingvagnen och syskonvagnen är desamma; man justerar "inredningen" efter behov. Det är den absolut smalaste vagnen som finns för två barn i bredd, och man känner sig ändå bred nog när man är inne i affärer t ex, så mitt hetaste tips är att välja en så smal vagn som möjligt. Vikten är inte heller oväsentlig, om man vill kunna lasta in vagnen i bilen när man är ensam. Jag klarar vår med liggdelar på och då väger den 21 kg, men ungefär där går nog gränsen, eftersom den är bred att nå över (trots att det är den smalaste tvillingvagnen vi kunde hitta när vi skulle köpa). Nackdelen är priset, men vi köpte en begagnad i nyskick som kostade ungefär hälften av en ny.

  • Tinga

    Listan:
    A.M.: Livia - november 2006, Sonen - juli 1997
    BS: Iris - Juni 2007
    Cicci: Victor - Juni 2007
    Mugglan: Moa - Augusti 2007
    Frullan: Borren - September 2007
    Piggelin: Amanda - November 2007
    Omsan: Mathilda - November 2007, Stora tjejen feb-1996
    Koko: Conny - Januari 2008
    MrsB: Malte - Januari 2008, Max - december 2004
    Liten: Mindre - januari 2008
    Tinga: Piff - maj 2008, Puff - maj 2008
    September: Lilla tjejen - juni 2008
    MSW: Sonen A - augusti 2008

  • start september

    Jag drömmer ju redan om syskon (fast vi försöker inte än), så era diskussioner om syskonvagnar är jättespännande. Sjukt, jag vet!

    Jag har surfat lite och tycker att den Cicci köpt verkar bra, denna verkar också bra, snarlik men dyrare:
    www.easywalker.nl/zwe/duowalker.html

    Nä, kanske borde man surfa på matstrul snarare än sykonvagnar...

Svar på tråden Barnkarusellen snurrar vidare