" Det är inte själva stödet från våra vänner som hjälper oss mest,
utan den säkra övertygelsen om att de vill hjälpa! "
Glädje, inredningsfrågor, sorg, bilval, trötthet, barnmatsrecept, oro, vintips, lättnad, resplaner, förtvivlan, amning, befrielse, dagisstart,lycka fertilitetstricks - är alla delar av pratet under åkturerna!
Följ på ytterligare en åktur med vår mysiga barnkarusell!
Tack för att ni finns!
Nenne: har de kollat så du inte har det där vahettere PCOS? För du har ju rätt långa cykler ofta väl? Jättebra att du sökt för dina svettningar - det kan ju inte vara normalt att man ska ha det så? 
Lappis: jag hoppas det fäster på rätt ställe nästa gång!
Sept: haha här är en med otroligt dåligt tålamod - ska vi bilda klubb??? Jag kan skapa en FB-grupp för det... 
Nä det orkar jag inte förresten. Men iaf. Det är bara att tröka på. De flesta vuxna äter riktig mat och inte välling el passerat men olika barn är mognar i olika takt tror jag. Tänk såhär att vissa barn är lätta på en grej och svåra på ngt annat och tvärt om. Du kanske har fått matproblemet? (Fast jag tror det bara är inkörningsproblem.)
frullan: vad är egentligen skälet till att du vill ha en flicka så gärna denna gången? Jag har nog inte riktigt förstått det. *nyfiken* Är det bara för att du redan har en kille? El är det ngt mer skäl? (Du kanske har förklarat det och i så fall ber jag om ursäkt för då har jag glömt.)
*tittar in och läser lite*
Jag hinner inte alls med i svängarna 
Nu ska jag äta lite och titta på mannen som talar med hundar.
TÅRTA!
Vill också ha tårta!!! Sitter här med min kopp te ... men inget till.
Har inte läst alla funderingar kring önskan av flicka, men tror jag kan förstå frullan. Jag vill oxå helst ha en tjej och är lite orolig för hur jag kommer reagera om det blir en kille. Och mina funderingar är att när barnet blir lite större kommer det vara lättare att få en bra relation om det är en tjej - fast det är nog mest förutfattade meningar där vi generellt brukar säga tjejer har lättare för att prata och lättare för att prata känslor. Samtidigt är det ju även något som man bygger upp från det de är små tänker jag. Känner de att de kan prata och lita på en från början så får man mycket gratis sedan oxå.
Och i min gravidvattengympagrupp (finns det något sådant ord ) så pratade de lite om det för en av mammorna berättade att hon hade börjat böla när hon fick reda på att det var en kille (där ul v 28 hade en annan anledning från början och de passade på att kolla när hon frågade). Hon tänkte så långt fram som när hon skulle bli mormor så trodde hon att hon skulle ha en bättre relation med dottern och därme barnbarnen.
Nej, nu har micron pipit på mig länge... =)
Frullan: Du kan inte hitta något annat att vara "besatt över"? (dina ord 
) Verkar vara mer praktiskt, om det kunde hjälpa dig att släppa detta litet? Optimalt vore ju om du kunde komma att acceptera tanken på att du kanske får en pojk. Än så länge är det (väl?) bara din egen övertygelse och allmän skrock som talar för en pojke. Så du VET ju inte säkert. Men det kanske är lika bra att jobba vidare efter teorin att det är en pojke, eftersom en flicka skulle bli total lycka för dig...
Det är inte lätt att styra sina tankar och känslor, men om det är som du själv säger att du inte riktigt vill släppa besattheten för att ha något att vara besatt över, och det låter mest som att detta är otroligt jobbigt för dig, och du skulle antagligen må så mycket bättre om du kunde släppa detta och fokusera på något annat.
Vill också ha tårta... Semletårta är gott! Kan tänka mig en semla också (sugen jag är nu )
Frullan, hoppas att du kan komma över dina negativa känslor. Både jag och maken har alltid tänkt innan vi blev gravida att vi helst ville ha en tjej, men sen när jag blev gravid så var jag redan från början väldigt övertygad om att det var en kille (vilket jag ju fått bekräftat på UL). Av någon anledning kände jag ingen besvikelse för det, fast jag kan tänka att om vi skaffar fler barn så vill jag väldigt gärna ha en flicka. Jag är uppvuxen i en familj med bara tjejer (sporadisk kontakt med min far) och har alltid föreställt mig som en "tjejmamma". Jag kan därför förstå dina känslor till viss del. Jag tycker fortfarande att du ska göra Köns-UL, för att verkligen få reda på vilket kön det är, och sen ta itu med de här känslorna (för visst har du inte gjort köns-Ul?). Kramar till dig!!!
Lappis- skönt att du börjar må bättre!
OMS- Grattis till nya jobbet!
Nenne- skumt med HÖGT järnvärde, det har jag aldrig hört innan.
