Pappa som ger bort?

Nej, jag menar inte att det står för något, bara att just de två personerna blir överlämnade båda två och därmed jämlika med varandra...liksom...
En till präst skrev 2009-01-16 20:52:11 följande:

Var i Bibeln hittar du stöd för slaveriets avskaffande?

Vad Bibeln säger "rakt ut" råder oenighet om. Det visar ju, om inte annat, det faktum att det finns så otroligt många kyrkor och samfund.

Visst får du tycka att kvinnliga präster är "extrabibliskt mumbojumo". Så uppfattar dock inte jag det som Bibeln säger.

Enligt det resonemanget så är det inte bara kvinnor och män som ska vara ojämlika. Även rika och fattiga får då olika värde. Utbildade och outbildade kan inte utföra samma saker osv.
Det är inte så du menar, eller hur?

Alla människor oavsett hudfärg, kön, vad det vara månde har samma värde och bör behandlas som jämlikar och få samma chanser och tillgång till samma möjligheter.
Sedan kanske man inte kan eller vill utnyttja sina chanser, det är en helt annan sak.

Visst råder det oenighet. Inte undra på. Du har en väldigt tjock bok som gör anspråk på att vara Guds lag vilken skall åtlydas ANNARS JÄVLAR och det finns många regler som går att tolka på olika sätt. Olika tolkningar i kombination med det upplevda allvaret i situationen (är det transsubstantiation eller inte?) borgar för att det blir en hel del splittring.

Det må vara hur det vill med den saken, men för mig blir det bara hycklande att säga att kvinnliga präster är ok, när den bok tron grundar sig på säger att:

"Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten."

Folk får tycka vad de vill, men g:a testamentet gör då inte mig glad. Som tur är så har jag en fri vilja också och behöver egentligen inte bry mig.

Om det nu står i bibeln att kvinnor ska hålla käft i kyrkan och underordna sig männen.Då är det väl kyrkan som har en riktigt skum syn på kvinnor och inte vi som är för brudöverlämning.Nu har ju inte jag läst bibeln så noga så jag vet inte vad den säger om såna saker tyvärr men jag kan väl säga att om kyrkan ser mig som ojämnlik med min man så får det vara så.Tycker i alla fall att det är dumt att kyrkan ska bestämma om man vill gå in med sin pappa.

Nu till diskutionen om kvinnliga präster så anser jag att en tjej kan vara en lika bra präst som en man likaväl som att en man kan vara en lika bra sjuksköterska som en kvinna.

Transsubstansiationsläran kan jag gärna disktera någon gång, men det hör nog hemma i en annan tråd Jag tänker ta mig friheten att citera ett inlägg som jag skrivit om underordning och kvinnliga präster på ett annat forum.

***

Paulus var ingen dumsnut. Tvärtom. Han var en kunnig teolog som brann för evangeliets utbredande. Paulus kompromissade heller aldrig med evangeliets budskap. Däremot var han en pragmatiker när det gäller adiafora. Det viktigaste var att nå ut.

"Fri och oberoende av alla har jag alltså gjort mig till allas slav för att vinna så många som möjligt. För att vinna judar har jag för dem varit som en jude. För att vinna dem som står under lagen har jag för dem varit som en som står under lagen, fast jag själv inte står under lagen. För att vinna dem som är utan lag har jag för dem varit som en som är utan lag, fast jag inte är utan Guds lag, jag har ju Kristi lag. För att vinna de svaga har jag inför dem varit svag. Allt har jag varit inför alla, för att åtminstone rädda några. Allt gör jag för evangeliets skull, för att också jag skall få del av dess löften". (1 Kor 9:19-23)

En av många saker som de här verserna visar på är att det viktigaste är att evangeliet verkligen når människor. Och för att på ett effektivt sätt nå ut med evangeliet måste man ofta lära känna dem man talar till, så att man kan undvika onödiga missförstånd, kulturkrockar och andra klavertramp.

Hur ska jag få ihop det här, kan man undra. Jo. Jag tror att Paulus resonerar likadant när det gäller familjebildning och församlingsordning. Om man läser t ex 1 Kor 11, där Paulus talar om kvinnor vid de kristna sammankomsterna, så avslutas det stycket med orden "Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar".

Kristna levde inte isolerade från sin omgivning. Kvinnor hade inte någon framstående ställning i det offentliga livet, och de hade inte heller samma skolning, juridiska rättigheter osv som männen. Paulus säger många saker som revolutionerar kvinnans ställning, även om vi med våra västerländska ögon inte ser det lika uppenbart idag. Samtidigt är han uppenbarligen pragmatiker. Han tar t ex inte strid för att avskaffa slaveriet - han talar istället om hur en god relation mellan slav och herre ska se ut. Han tar inte strid om kvinnans officiella ställning varken i hemmet eller inom församlingen - däremot är han tydlig med att "här är varken man eller kvinna" och talar mycket om hur mannen ska älska och vörda sin hustru (och tvärtom).

En kristendom som hade vänt upp och ner på dåtidens sociala konstruktioner hade sannolikt inte blivit någon evangelisk rörelse, snarare en dåtida variant av Feministiskt Initiativ. Dess anhängare hade med all sannolikhet blivit kända för sitt uppseendeväckande leverne, och inte för budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus. De sociala konventionerna hade skymt evangeliet. Något sådant tror jag aldrig att Paulus skulle ha velat bidra till.

Jag tror att vi befinner oss i motsatt läge idag. Människor utanför kyrkan skakar på huvudet och tycker att det är märkligt och irriterande att kvinnor motarbetas i sitt prästkall. Många anger också detta som orsak till att de lämnar t ex Svenska Kyrkan.

Jag tycker att vi ska göra som Paulus: vara pragmatiska när det gäller metoder och konventioner, men aldrig kompromissa med budskapet om frälsningen, synden och nåden. Och i dagens läge anser jag att det betyder att även vi kristna fokuserar mer på att nå ut med vårt budskap än att - stick i stäv med övriga samhället - anser att vissa kromosomuppsättningar inte får delta i förkunnelsen.

Gud är alltså moralrelativist?