Är ni överens om hur ni vill uppfostra era barn?

jag håller inte med dig där! erfarenhet av föräldraskapet får man genom att vara förälder, ingenting annat. det går inte att lära sig teoretiskt hur man hanterar barn och uppfostran. visst kan man läsa teorier och ha en grundtanke med sin framtida uppfostran men det är fösrt när man står där med barnet som man verkligen förstår. att vara förskolelärare är som att vara skådespelare, en sådan kanske kan spela rollen förälder men aldrig vara förälder eftersom den genuina kärleken och känslorna saknas då det är ett jobb och ingenting annat.

och vad menas med någorlunda utbildning? är det antal universitetspoäng som avgör om någon kan uttala sig om föräldrarollen?

 

Vad grundar du det på? Har du erfarenhet av såväl utbildning ang. barn innan du skaffade barn som när du blev förälder? (Jag syftar på universitetsutbildning här eftersom de är en mkt genomgripande utbidlning).

Jag anser inte att man behöver universitetspoäng för att uttala sig om föräldrarollen men om man inte har barn, men har läst mkt om ämnet så tycker jag gott att man kan uttala sig.

J D

"Självklart kan icke-föräldrar vara fullt kompetenta att uttala sig om barn och föräldraförmåga. Det gäller bara att ha någorlunda utbildning och erfarenhet"

I det inlägget påstår hon att man bör ha någorlunda utbildning och erfarenhet för att som icke-förälder kunna uttala sig om föräldraskapet. Och det var på det inlägget jag svarade, ingenting annat.

Det håller jag med dig om..

Jag har inga barn, men ändå vet man lite om uppfostran, många av oss är säkert fastrar och mostrar eller gudmor till andra barn.

J D skrev 2009-01-12 08:18:35 följande:

Samtidigt tror jag att det är svårt om man inte har egna barn att förstå föräldrarollen fullt ut. Jag trodde mig ha en relativt god uppfattning om barnuppfostrande iom mina olika ungdoms- och barnrelaterade yrken, men när jag böev "styvmamma" för två år sen fick jag en helt annan bild.

Men det är inget att hålla med om, J D missuppfattade ett inlägg. Snälla blås inte upp någonting som ej existerar utan läs och förstå trådens inlägg först.

 

Jag förstår verkligen inte hur du menar att jag missupfattade inlägget. Jag har läst hela tråden. Såhär uppfattar jag det, du kan nu peka på vilken punkt jag har fattat fel.

1. MolsonCanadian skriver att man kan förstå saker ang. föräldraskap utan att vara förälder OM man har någorlunda utbildning och erfarenhet inom ämnet.

2. Du skriver att man inte kan förstå föräldrollen utan att vara förälder.

3. Jag håller med MolsonCanadian och undrar vad du grundar din åsikt på. För att kunna dra en sådan slutsats så måste man rimligen ha varit med om att både ha varit utbildad innan man fick barn, trott sig förstå vad det innebar och sedan ändrat sig totalt när man fick barn. Personligen tycker jag att universitetsutbildning är ett bra exempel på sådan utbildning som MolsonCanadian refererar till.

4. Jag vill lägga till att jag tror att det finns enorma indivudella skillnader i inlärningsstil som komplicerar frågan ytterligare. Vissa människor lär sig bäst av att läsa och reflektera medan vissa lär sig av praktik. Inget av sätten är fel men det kan nog vara en av anledningarna till att folk tycker rätt olika i hur man optimalt lär sig att vara en bra förälder. Självklart kan ingen förstå ngt fullt ut förrän de befinner sig i en sitution men för mig som har en teoretisk inlärningsstil (har testat detta genom psykologitest) vore det helt fel att inte inhämta teoretisk kunskap först.

Men hallå allihop

Givetvis, GIVETVIS kan man ha en mycket god uppfattning om hur/vad som krävs för en bra barnuppfostran utan att först ha klämt ur sig några ungar.

Utbildning och erfarenhet gör för övrigt hand i hand.

Annars kan man ju argumentera att alla som är föräldrar gör allt rätt och minsann vet hur man bäst ska uppfostra barnen bara för att de redan har barn. Och det vore ju fullständigt befängt.

J D skrev 2009-01-11 21:34:20 följande:

Skillnaderna som jag tänker på är kanske lite stenålders men likväl finns de där även i dagens samhälle.

Jag menar inte att jag kommer lära min dotter att hon ska stå i köket och föda barn gärna samtidigt som hon lagar mat och sonen ska vara ute och dra tjäna stålar.

Men jag tycker det är viktigt att dottern får vara just kvinna och sonen just man. Lite svårt att klä mina tankar i ord, hoppas du förstår ändå

Då måste jag få fråga vad det är som gör dottern just kvinna och sonen just man?

Jasmina E skrev 2009-01-12 12:43:14 följande: