Till er frivilligt barnfria!

Duchess: Jag håller helt med om att umgänget påverkas, och jag som person har verkligen försökt prioritera att träffa BARA väninnan utan vare sig respektive eller barn, sedan vi (först jag, och sedan hon i flerafall) blivit föräldrar. jag behöver vara med dem som enskild individ och kan faktiskt känna lite att man inte MÅSTE umgås som par bara för att man har lämnat singellivet heller.

Jag tror också att de som väljer att inte sätta barn till världen oftast har tänkt igenom det.
Sedan är ju saker och ting i livet sällan huggna i sten och allt blir inte som man trott.

Många som väntat blir dock barnlösa idag, vilket är sorgligt och en helt annan sak.
jag själv har "bara" lyckats få ett barn med min sambo och får otroligt klumpiga frågotr om varför vi inte "skaffar2 en till. Det är lika lite någon som har med det att göra och man blir både chockad och ledsen över okänsligheten i männinskors rågor ibland.

Tycker det är märkligt att detta är så tillåtet att tycka om åt alla olika håll, meda man tex inte alls pratar om vad man exakt har för lön, för det är ju privat.

Jo, DET ar nanting jag oxa blir helt acklad av: att folk ska fraga hela tiden varfor man inte skaffar barn/1 till. Da menar jag inte barnfria utan barnlosa par. Sa okansligt och klantigt!

Jag ber om ursäkt ännuen gång för mitt tangentbordstafflande...
Hoppas ngn orkar gissa vad jag menar mellan feltrycken

Så himla skönt med andra som är i samma situation!

Vi är omkring 30 och ingen av oss har någonsin velat ha barn. För mig har det varit en rätt stor fråga ända sedan jag insåg hur jag kände för att få barn i 13-årsåldern, och även om jag kan förstå att omgivningen då menade att jag nog skulle ändra mig har jag börjat tröttna på att höra det nu. Det är tröttsamt att ständigt bli ifrågasatt - inte av familj eller nära vänner, men av bekanta och av jobbarkompisar. Ibland tänker jag elakt att de bara tjatar om att vi borde ha barn för att de vill dra ner fler i träsket av dålig nattsömn, inga sovmorgnar, blöjor och välling.

Eftersom jag är enda barnet kände jag nog redan tidigt att att jag ville förbereda mina föräldrar på att det inte skulle komma att bli några barnbarn, och ibland kan jag drabbas av dåligt samvete gentemot dem och känna just att jag berövar dem barnbarn som jag vet att de gärna skulle få. Samtidigt inser ju både jag och de att det skulle vara ett väldigt dåligt beslut att skaffa barn bara för att ge dem barnbarn...

Jag kan bara hålla med om att det är märkligt att människor anser sig ha rätt att fråga och tycka om andras fertilitet. För egen del blir jag mest irriterad/uttråkad när någon frågar om "trampet av små fötter". Jag kan bara tänka mig hur jobbigt det är för alla som försöker bli gravida men inte lyckas..

Nu undrar jag - är det någon som är tillräckligt internet-kunnig för att dra i gång ett barnfritt forum? Har saknat det länge och skulle gärna gjort det själv om jag bara hade den tekniska förmågan.

skulle jag kunna göra, faktiskt :)

jo, är igång :)

är bara rädd att detta kan vara ett problem för mitt framtida yrke ...

Varför det? det borde väl vara bra med någo med ditt yrke med i vilken diskussion som helst? eller?