Till er frivilligt barnfria!

Eftersom jag har barn, har jag väl kanske inte här att göra, men jag vill bara inflika att jag alltid sagt att det är jättekonstigt med folk som säger att de bara ääälskar barn.

Jag anser att barn är människor, bara mindre, och jag tycker att en del är underbara och andra helt gräsliga. Jag hoppas kunna bidra till en lite trevligare värld genom att fostra en son som blir en skön person att vara med.

(Barn var inte alls en självklarhet för mig förresten!)

Jag och min man är också frivilligt barnlösa. Visst har diskuterat en del om vi ska försöka få några, och vi har väl inte varit helt främmande för tanken, men ju mer tiden gått, desto mer trivs vi med tillvaron även utan barn. Vi har vår hund och det räcker gott för oss. Det som gör mig mest ont är att min mamma blir utan barnbarn, hon vill extremt gärna bli mormor, men jag kan ju inte gärna skaffa barn bara för att hon vill.
En del trista kommentarer har jag fått fått från ett par arbetskamrater, en av dem tror att vi försöker skaffa barn för mycket, eftersom det inte blir några! Bortsett från det så känner vi oss nöjda med vårt liv. :)

Har också barn och ska inte uttala mig om det där med meningen med livet och så
Men det är klart att man inte kan tycka om alla barn, lika lite som man tycker om alla vuxna.
Åååh jag ÄLSKAR vuxna - de är såååå söta i 40 års åldern. Ja det är ganska vanligt att de får en liten kris där

Det är väl ett ganska sunt beslut att ta att man inte ska skaffa barn då man inte känner för det. Sedan ska man väl inte rista beslutet i sten heller. Ingen vet hur man känner och tycker i en sådan fråga om 5 år exempelvis.

Så lycka till med era val och bada lite bubbelpool och var lite spontana för mig också

Vi är också frivilligt barnlösa.
Alla runt oss får barn på löpande band!
Vet minst 9 pers som antingen väntar barn eller just har fått.
Vi har ingen som helst längtan efter att skaffa barn, men vi (eller mest jag) känner en sån stor press från omgivningen att jag borde vilja.
Vi får ofta menade blickar och kommentarer från släkt och vänner om att "jaha, när är det er tur då?".
och säger man då att det inte är något för oss kommer alltid kommentaren "Den känslan kommer".
Men tänk om det inte gör det då?
Jag/vi klarar oss fint ändå, men på vissa verkar det som att skaffa barn är livet och har man inte det ja, då har man inget liv.

Intressant tråd, jag tror att jag vill ha barn inom några år men känner ingen längtan nu. Det är nästan löjligt hur många som förväntar sig att det ska ske nu bara för att vi har gift oss precis. Antar att om ni ska gifta er eller precis har så får ni samma reaktioner/frågor etc.

Först och främst vill jag bara påpeka att det inte finns något tillstånd som kan kallas *frivilligt barnfri*.

Man är antingen barnlös eller barnfri. Det ena är ofrivilligt och det andra är självklart motsatsen.

Vi är barnfria. Jag är inte alls förtjust i barn överhuvudtaget. TYcker personligen att barn är jätteäckliga.

Vi tillhör också den frivilligt barnfria kategorin! Bra initiativ att starta denna tråd för att finna lite likasinnade brudar som valt bort barn av olika anledningar för som sagt - vi är ju ganska sällsynta här på bröllopstorget

För att berätta kort om vår intställning till barn så får jag nog tyvärr säga att jag blir totalt galen på folk som tjatar på att vi ska ha barn. Jag brukar inte bry mig så mycket egentligen men det går ju aldrig över!!! Vi har varit tillsammans i snart 4år, när ska folk fatta att vi anske inte vill ha barn alls?
Jag är också av åsikten att man aldrig ska säga aldrig men jag kan säga en sak som jag är j-ligt säker på och det är för varje förbannad fråga jag får om när vi ska skaffa barn, Volvo combi skämt mm så gör dte bara att jga vill ha barn ännu mindre än någonsin. Just nu är dte överflöd av kommentarer dels för att vi ska gifta oss, dels för att vi ska flytta in i en 4a. Kan inte folk bara sluta fråga? INGEN HAR MED MIN LIVMODER ATT GÖRA FÖRUTOM JAG OCH MIN POJKVÄN!!!

LOL trampetroll.... Ingen har med min livmoder att göra......

Det var roligt, det! hahahaha