• Compis

    Till er frivilligt barnfria!

    Halloj!
    Jag har letat efter forum på nätet för oss som frivilligt valt att inte skaffa barn. Det verkar inte finnas så många hemsidor men jag hittade flertalet äldre trådar i ämnet här på Bröllopstorget.
    Jag vänder mig till er som bestämt er för att inte skaffat barn oavsett av vilken anledning det än är. Vi tillhör ju inte den grupp som dominerar i samhället direkt och därför vore det skoj att lära känna andra som är i samma sits som en själv. Tror vi barnfria kan ha utbyte av varandra genom samma inställning och synsätt.
    Jag är nyss fyllda 30 och är helt säker på att jag vill avstå från att skaffa barn. Tack och lov har min sambo precis samma åsikt, annars tror jag inte vårt förhållande hade fungerat. Vännerna runt i kring får barn på löpande band och även om man fortsätter umgås blir ju inte relationen på samma sätt efter att en ny liten person dykt upp i kompisens liv. Jag tycker det är kul barn men är helt till freds med att bara träffa dem lite nu och då. Tack och lov har jag aldrig haft några problem med folk som ifrågasatt mitt val av att avstå barn utan jag har mer känt mig unik. Har inte behövt förklara mig och det känns bra.
    Hoppas några likasinnade där ute vill skriva några rader till mig! Jag är inte ute efter någon debatt för eller emot barnafödande så ni som bara ska ifrågasätta varför vissa inte vill ha barn kan luta er tillbaka.

  • Svar på tråden Till er frivilligt barnfria!
  • Besservvisser

    Duchess... jag håller med.

  • En till präst

    Jag har aldrig kännt någon längtan efter att ha egna barn.
    När sen vännerna började föröka sig blev jag mer avskräckt än sugen. De verkar HA tråkigt. Och de BLIR tråkiga. Det är inte ett liv som lockar mig.

    Jag missunnar inte dem deras val och deras liv, men själv har jag inte lust att byta det liv jag lever mot ett barnfamiljsliv.

  • En till präst
    Duchess skrev 2008-12-19 22:32:55 följande:
    Jag tror att det handlar om flera saker. En av dem är att avvikelser alltid upprör vissa människor. Att vara barnfri avviker från normen. En annan sak, som jag personligen tror är rätt vanligt, är att barnfrihet provocerar människor som har hittat sitt livs mål och mening i föräldraskapet. Om jag då kommer och - direkt eller indirekt - påstår att det finns annat i livet än barn, så uppfattas det som provocerande. Jag tror att många föräldrar ser barnfrihet som ett ifrågasättande av deras val. Snurrar livet runt barnen så blir min barnfrihet som en betonggris i deras vardagsrondell. Fin liknelse, va?
    Fantastiskt illustrativ och tydlig!
  • En till präst
    passionsblomman skrev 2008-12-19 22:36:16 följande:
    www.brollopstorget.se/Forum-1-71/m3195191.htm...Apropå att ta plats med ren "uppfransning" av trådar. Det är iofs lite av en bedrift att hinna skita ner så mycket alldeles ensam på så många ställen under så väldigt kort tid....
    Kollade och häpnade. Har någon anmält henne?
  • Jessie Gustav

    Jag kollade oxå den tråden och jag undrar Varför kommer det alltid in folk som förstör för alla andra??Vad finns det för nöje att hålla på så??

  • Besservvisser

    Ojdå..... vilken otrevlig typ!


    passionsblomman skrev 2008-12-19 22:36:16 följande:
    www.brollopstorget.se/Forum-1-71/m3195191.htm...Apropå att ta plats med ren "uppfransning" av trådar. Det är iofs lite av en bedrift att hinna skita ner så mycket alldeles ensam på så många ställen under så väldigt kort tid....
  • Hammerman

    Jag kan väl, som någorlunda halvung kille med barnlängtan (vilket enligt samhällsnormerna antagligen gör mig till något slags riksunikum) försöka ge min bild på det hela.

    Naturligtvis är jag fullständigt på det klara med att barn eller inte barn är en högst personlig fråga där det inte finns ett givet rätt eller fel. Ingen ska därför behöva schavottera med att ha gjort fel val.

    Något som däremot får mig, av någon obegripligt irrationell anledning eftersom det inte berör mig personligen, att reagera är de människor som på fullaste allvar blir arga över att väninnan berättat om sin graviditet, som känner sig kränkta över att kompisen inte kan följa med ut på krogen med fem minuters varsel som förr och de som knappt kan vistas inom hundra meters radie från ett dagis utan att högljutt lufta sina äckelkänslor. De vars semestrar blir förstörda för att det på planet befann sig en liten med kolik, som kräver enkomma flygkabiner för barnfria och som titt som rör sig med uttryck typ "snorungar" och en lätt överlägsen min när det handlar om barn i allmänhet . Jag säger inte att folk här på BT har dessa åsikter, men jag har träffat folk i levande livet som gett uttryck för sånt här.

    Så det finns två sidor av myntet. Jag förnekar absolut inte att det i "barnlaget" finns de som ser ned på barnfria. Men motsatsen finns även den. I båda fallen handlar det om människor som tar sitt liv på alltför stort allvar och vars ego gott kunde plockas ner några pinnar.

    ... sedärja, ytterligare ett smaklöst hopkop av grådaskig retorik.


    Duchess skrev 2008-12-19 22:32:55 följande:
    Jag tror att det handlar om flera saker. En av dem är att avvikelser alltid upprör vissa människor. Att vara barnfri avviker från normen. En annan sak, som jag personligen tror är rätt vanligt, är att barnfrihet provocerar människor som har hittat sitt livs mål och mening i föräldraskapet. Om jag då kommer och - direkt eller indirekt - påstår att det finns annat i livet än barn, så uppfattas det som provocerande. Jag tror att många föräldrar ser barnfrihet som ett ifrågasättande av deras val. Snurrar livet runt barnen så blir min barnfrihet som en betonggris i deras vardagsrondell. Fin liknelse, va?
Svar på tråden Till er frivilligt barnfria!