äktenskapsförord Fan vad jobbig

Du gör rätt ! Hans pengar är värda mer för honom än du !

Gå medans du kan !

Och ha ett bra liv med nån som kommer sätta dig som nr 1 !!!

LYCKA TILL och KRAMAR

Jag är oftast egentligen för sånt där, men detta verkar ju urlöjligt.
Jag tycker att du ska skaffa en egen jurist och ställa krav du också.
Kickass

Jag är inte emot äktenskapsavtal, men det där gick ju helt klart för långt. Troligtvis har du det bättre utan honom, men det gör ju inte livet enklare just nu direkt...

Om man tänker sig ett liv tillsammans kanske man ska göra upp en plan för hur länge äktenskapavtalet ska gälla? För mina föräldrars del så rev de äktenskapsavtalet efter drygt 2 års äktenskap, och sa att det var på tiden att de gjorde det. Min pappa hade en del tillgångar när de gifte sig. Men efter drygt 20 år och ett antal barn tyckte de att det inte spelade någon roll, de hade lika stor del i allt oavsett vem som ägt det från början. Man kanske kan säga att efter X års äktenskap så har man rätt till Y procent av huset och efter N år har man rätt till halva huset o.s.v. Så jämnar det ju ut sig med tiden...

För min del så har min sambo en del sparpengar, som han kommer lägga in i vårt hus. Han har också aktier och fonder. Jag frågade om han ville ha ett äktenskapsavtal (vi har pratat litet löst om det tidigare). Han frågade om jag skulle skriva på det i så fall. Jag sa att jag skulle inte skriva på vilka dumheter som helst, men ett äktenskapsförord som skyddar hans tillgångar skulle väl vara ok för mig. Han slutsats var att det räckte att höra att jag skulle kunna tänka mig att skriva på ett, det bevisar att pengarna inte spelar någon roll för mig och då var ett äktenskapsförord onödigt. Det rör sig dock inte om några gigantiska summor direkt, kanske max 300 000 kr...

Jag hade aldrig gift mig under sådana förhållande, jag vet att det kanske är lätt och sitta och säga här.. men som du säger.. hade inte ens kännt det som om mitt hem är "mitt" och ska hela livet baseras på vad han vill, vad han tjänar och hur bra han är.. så kan allt bara gå åt helvete..

Man måste ha en säkerhet i sitt liv och ett förtroende.. och för att inte tala om en gemensam respekt... ärligt talat låter det väldigt suspekt..

Jag har inget emot äktenskapsförord, de kan vara bra och ha ibland.. om man har tillgångar man vill ha kvar.. saker man ärvt.. osv osv.. men delningen din blivande man vill göra... är en ren förolämpning och inget annat..

Man måste se om sitt eget hus så att säga.. och det gäller även dig! Du måste känna dig trygg och se en framtid.. inte bara dravvel och ekonomisk otrygghet.. vid minsta gnabb kommer du bli påmind om att du inte "får nått" vid en ev skilsmässa..

..och det påverkar ju på sätt och vis din ev framtid med dina barn!? Du vill ju ha samma möjlighet att skapa ett gott liv åt dina barn om något skulle hända.. jag menar om ni skiljer er eller något liknande.. som de där papprena är skrivna så kommer han se ut som en bättre förälder ju! (nu inte sagt att det gäller på det personliga stadiet liksom).

Tänk efter nogrannt och om du fortfarande vill... gifta dig med just honom - ta kontakt med en advokat nu! Innan! Rådfråga.. kolla vad han/hon tycker..se till att det hela blir rättvisst från början (i den mån det går).. kanske en "dubbeldejt" med din sambo och hans advokat.. där ni diskuterar allt tillsammans..

Önskar dig all lycka, men tänk efter.. lova det.. både en och två gånger innan du ger dig i kast med den mannen..(både för din egen och dina barns skull)

MVH Sandra

Går detta verkligen inte att lösa på något sätt? Jag förstår att det finns en hel del upprörda känslor just nu, men kan ni inte prata igenom det hela och försöka hitta en kompromiss? Han kanske inte förstår hur du känner kring detta fullt ut?

Jag kände en kille en gång, som hade det rätt gott ställt och gifte sig med sin tjej, som inte hade det särskilt gott ställt alls. De gifte sig för att de älskade varandra såklart, och inget äkteskapsförord skrevs. Efter något år så träffade tjejen en ny man, som hon var otrogen med, och meddelade hemma att hon ville skiljas för att börja om med den nya mannen. Detta par hade en dotter tillsammans.

Hon tog hälften av allt och byggde upp ett nytt liv med den nya mannen. Den gamla mannen kände sig hyfsat blåst och ångrade naturligtvis att inget var skrivet.

Kan det vara så att din blivande känner denna rädsla? Kanske tänker han att "det kommer med största sannolikhet inte hända - men bäst att gardera sig"

Vad säger han själv om detta?

Det är låter ju inte riktigt sunt, så här kan man ju inte göra.
Han måste antingen vara livrädd eller ett totalt svin, förmodligen det sista.
Som flera har sagt, se till att du ha juridisk hjälp om ni går isär...
Stå på dig och låt honom inte trampa ner dig..

Kram och lycka till..

[citat]
Se det så här: kanske är detta en ögonöppnare för din sambo? Vissa människor har ett sjukligt (!) förhållande till pengar och behöver få lite perspektiv på saker och ting. Om inte, ja då är jag säker på att du i det långa loppet kommer att bli lyckligare utan honom.

Håller med! han kanske inte inser vad han håller på med!? och vad han kommer att förlora!! Han verkar väldig omogen...
Det är bra att du sätter hårt mot hårt! kanske, vaknar han upp och inser vad som händer! och att ni tillsammans måste hitta en lösning där ni båda gynnas. OM du och han vill det!!!
Hoppas det går bra för dig!

om man läser tidigare inlägg går han ju inte med på ändringar som blir positivt för henne.

Han struntar i TS och bryr sig bara om sina pengar.

Hon är värd något mycket mycket bättre.

ojojoj, nu har jag läst vartenda inlägg i den här debatten.

TS: Hoppas allt löser sig för dig och din dotter rent ekonomiskt nu vid separationen. Mängder med kramar och omtanke och hopp om lycka!

För mig känns det hela både underligt och på nåt sätt rätt. Äktenskapsförord är ju inte så konstigt i sig, för som någon skrev, annars kan situationen uppstå att de helt enkelt skiljdes och en ny man fick ta del av hans pengar. Det kan ju inte kännas så kul, men det verkar ju trist om man ska vara så rädd för detta och därför inte fokusera på ett underbart och långt äktenskap.

("Gift dig inte för pengar, det är billigare att låna dem" är ett ganska bra ordspråk i sammanhanget)

Hos oss är det min m2b som tjänar bäst, har alltid varit så och kommer troligtvis alltid vara så med. Vi har alltid haft som grundprincip att vi ska ha lika mycket kvar när räkningarna är betalda. Detta gällde även när jag bara jobbade deltid och fick ut 5000 efter skatt medan han fick ut kring 18 000. Sen visst, lite kände jag mig i ekonomiskt underläge, men vi hjälptes hela tiden åt. Om jag behövde fylla på mobilen (en struntsak, ja visst) så gjorde alltid han det, för att jag skulle slippa ta det från mina småslantar.

Nu blev det kanske lite väl långt det hela! Men så kan det vara.

Jag undrar även Alyx eller vad du hette som jobbade med juridik, vad har TS för rättigheter i det här nu när hon har jobbat mindre för att gynna sin sambo? Står hon helt barskrapad nu?

kommenterar inlägg 85 m att det inte är möjligt i sverige att få ut 50% efter ett år. först efter 5 år eller senare är det möjligt att dela 50/50.