Inget minus i dag, men i och med det insåg jag något skönt: Det gör mig inget den här gången! Jag vet att jag kommer att gå ner och är glad över det. Förut när jag har pulvrat har jag vägt mig många, många gånger per dag (visst, det var delvis av nyfikenhet över vad som händer med kroppen när man är i ketos, men delvis också för att jaga resultat) och blev besviken när jag inte konstant gick ner. Nu tar jag det på ett annat sätt - skönt! Snart kommer pms:en dock och då lär det bli temporärt jobbigt igen. haha
LOOM,
Promenader och simning (i ett lågintensivt tempo, förstås) är nog bara super att göra! Vill själv utöka promenerandet. Att springa runt på badhus i baddräkt är fortfarande lite väl jobbigt psykiskt för att sådant ska bli av för mig.
Samma väninna fick en hel del stretchmärken när hon gick ner cirka 25-30 kilo på 2,5-3 månader. Det är något som oroar mig lite, för jag vill inte ha sådana där jag inte redan har dem ... Men, ser jag att sådant är på gång så drar jag i pulverbromsen fort som attan.
Men visst, den ökade blodcirkulation och underhållet av muskelmassan som lågintensiv träning ger kan inte precis skada för kroppens fasthet vid viktnedgång, precis.
spanska flugan,
Det är bara min sambo som vet att jag pulvrar. Förra gången berättade jag också för min familj när jag hälsade på, men det hade jag inte gjort om det inte varit det enda sättet att komma undan maten. Jag har bett min sambo att inte berätta det för sin familj. På jobbet har jag aldrig berättat det - har fått smussla en del i stället.