Hur kan ni inte förstå???

tågjäntan

Jag vet inte exakt hur det fungerar, men en trolovning är inget man bara kan göra, det är en juridisk grej.

OneHotMinute
Nu för tiden tror jag inte att det är så. När jag gick i högstadiet, någon gång på medeltiden - det vill säga i mitten av 80-talet, var det en av mina lärare som sa att hon var trolovad och hade en förlovningsring. Det lät i tne som om de hade några planer på att gifta sig men hon tyckte hon var för gammal för att vara "bara" förlovad. Så om någon i dag använder sig av ordet trolovad så finns det inget juridiskt bindande i det vad jag vet. Man gör det ju inte inför någon annan och skriver inte på några papper, åtminstone inte i SVerige, så det är möjligtvis moraliskt bindande, men inte juridiskt.

Nu har jag letat lite, trolovning avskaffades 1915 men var rättsligt bindande, kolla på sv.wikipedia.org/wiki/Trolovning

Schysst det lät då

"Kontrahenterna lovade varandra trohet", "kunde ingås redan i barnaåren", "uppgörelse mellan föräldrarna".

Kul att växa upp och anses ha "lovat" att vara trogen någon man inte ens valt!! Bara för att föräldrarna tycker att det verkar vara ett "bra" parti.

Håller helt med dig, Sister of the Night,

och det värsta är att det fortfarande förekommer
i vissa kulturer. Att inte människor idag förstår
och respekterar dem runt omkring sig. Även sina barn.
Hur kan man vilja tvinga någon man älskar att vara
med någon som de kanske inte vill vara med? Jag skulle
inte sova gott om nätterna. Och till detta kommer
också "hedersmord". Korkat ord. Borde inte finnas heller.
Vad tänker man på?

Men trolovning mellan två personer i "vuxen" ålder som
vill växla ringar men inte gifta sig tycker jag fungerar
fint. Det är ett fint ord.
En förlovning lovar ju något mer. En trolovning är fast.

Jag har inte orkat läsa hela tråden, men läser man TS start så kan man lätt räkna ut hur fortsättningen låter..

Själv har jag varit förlovad 3 gånger, men det var bara den sista som jag avsåg att gå vidare med giftemål.
En förlovning betyder ju inte ett dugg juridiskt, det finns inga självklara förväntningar på giftermål. det är ju nåt man kan göra spontant för att man e så himla kär, eller så gör man det för att man tänker gifta sig. Eller inte... man kanske nöjer sig med det känsloband man ingått vid förlovningen.

Varför så högtravande? Varför skulle mina lite lättare avsikter med tidigare förlovningar vara förolämpande för de som avsett att senare gifta sig?

Hur orkar man bry sig så? Det måste för allsindar finnas mycket annat att lägga energi på än att påpeka hur andra känner inför förlovning...

Peters Fridelina

Jag håller på alla punkter med dig. Varje person bör tillerkännas sin självklara rätt att efter egen önskan välja sin livspartner.

Och hedersmord sen... vanhedrande! Att avrätta den man av himmel och jord, Gud eller natur -kalla det vad man vill- är satt att skydda, kan väl inte kallas hedersamt, bara djupt tragiskt för alla inblandade.

Lyckligt gift

Om det är nån glädje för dig så kan jag berätta att jag INTE känner mig förolämpad av dig (FAST giftermål finns i planeringen!)

Citat från en kommentar från TS i söndags:

"För alla oss som vet vad ordet förlovning innebär och förlovar oss med intentionen att faktiskt gifta oss är det lätt förolämpande när andra förlovar sig till höger och vänster som ett sätt att vara mer ihop.....

Lite som om folk skulle börja gå runt och säga att de lider av whiplash skada när de har lite ont i nacken, tror du att de som verkligen lider av whiplash skada skulle tycka att det var roligt?"

1. För mig kan det aldrig någonsin bli förolämpande att någon förlovar sig utan några särskilda avsikter om giftemål.
2. Jag har en whiplashskada själv och vem #%¤ e jag att bedömma huruvida andra har wh. eller inte???!!

Jag irriterar mig över TS´s kategoriska fördömande över andra.
Varför kan inte folk få kalla saker för vad dom vill, göra sina val utifrån sina egna värderingar utan att det ska sitta "poliser" och döma!!?? Arrggg....

Och

Jag fattar egentligen inte ens vad det är att diskutera. Om man låter andra leva sina liv och lever sitt eget. Det finns ingen mening med att ens bry sig om vad folk kalla saker. Att förlova sig/byta ringar, det gör man av kärlek, sen om man vill gifta sig eller inte efter det är väl upp till var och en. Många har ringarna som ett bevis för kärleken til varandra, men tycker att det är ett för stort steg eller helt enkelt inte ser det som viktigt att gifta sig. Men för det kan man väl få förlova sig och visa sin kärlek till varann?

Folk får göra som de vill och kalla det vad de vill, varför skulle det beröra någon annan?

Däremot tycker jag det är konstigt att säga att man är förlovad när man inte lovat att gifta sig med varandra, då det är det ordet betyder.

Det är som att säga att man är sambo fast man inte bor ihop