Nu har jag gjort det igen..... den 6:e tråden!

pip!

pappsen ringde just... mamma har åkt in till Ackis akut med mormorskrutt efter att mormor gått på för lång promenad tillsammans med en människa som inte TÄNKER vettigt överhuvudtaget. Målet för promenaden var mina pärons hus och "följeslagar"-människan såg till att avlägsna sig snabbt när mormor nått ma och pas ytterdörr. Trots att skruttan sovit och försökt äta mådde hon hemskt och därför sitter nu mamma med mormor på akuten.

Känslorna är MYCKET blandade.... mormor har liksom tröttnat på tillvaron och lagt ner sin röst, annars skulle hon aldrig ställt upp på den puckade idén med den långa promenaden. Och då är frågan vad man ska önska nu?!? Mest att hon slipper lida... *svårt*

Vickan, i första hand önskar man ju att hon blir pigg, glad och rask igen. Men om det är omöjligt så tycker jag att det är okej att önska att hon slipper lida. När hon väl går bort (oavsett om det är snart eller inte) kommer det att bli jobbigt för er, särskilt för din mamma. Efter ett tag är sorgen ändå lättare att hantera om man vet att personen fick gå bort utan att lida. Men bara för att man vet det och att livet går sin gång så betyder ju inte det att man inte är ledsen och att man inte får sörja. Många kramar!!

Pigg, rask och glad - som VERKLIGEN är en bra beskrivning på hur mormor var fram till för något år sedan - lär hon inte bli. Det var hon inte innan dagens idiotpromenad heller. Och japp, mamma kommer ha ett h-e när/om mormor dör eftersom deras relation är minst sagt konstig. Och japp, det är jag som är främsta supportteamet för mamma i sådana lägen.

Mormor är min sista mor/farförälder i livet och hon har ju liksom "alltid" funnits. Men på sistone har hon verkligen varit en beige kopia av sitt gamla jag... Jag var där för en dryg vecka sedan och fikade med henne, känns just nu bra att jag verkligen varit där (nästan varannan/var tredje vecka) sedan nån gång i somras...

Hm.. jaaa det visar sig väl vad nästa telefonsamtal innehåller för rapport.....

Ojojojojoj! stackars mormor. O stackars vickan!

Men jobbigast är det för dem som blir kvar - det går ju på nåt sätt (iallafall i min erfarenhet) lättare att förlika sig med när gamla går bort även om sorgen är tung - för de har levt färdigt och kanske själva akänner det så. Eller så är alternativet att leva med skador efter en stroke (som min morfar) så hemskt att det känns som en lättnad ändå. Men har man svårutredda relationer som man då måste leva med kän det bli jättetungt och sorgligt är det ju för alla. *håller tummarna för vickans mormor*

Jag bävar för min mormor (snart 85) egen då o då - som ni säkert vet - o faktum är att när jag pratade med henne (som just då var i toppform) första gången efter att jag kom hit - då hade jag svårt att svälja gråten - vad ska jag så långt bort från alla som betyder nåt för!

Anne - jaaa så tänker jag också just nu "vad ska jag så långt bort från alla som betyder nåt för" .... hmm.. jaaa maken befinner sig ca 4 meter ifrån mig... men resten... å andra sidan har jag andra möjligheter än du att pipa hem för att kolla läget. Nu har jag ju till och med KÖRKORT och makens bil rullar vänligt om man ber den... befinner mig bara 2,5 hs bilkörning "hemifrån".

De outredda, röriga baklängesrelationerna kommer inte kunna redas ut under mormors livstid. Mamma har liksom gått i baklås med en del tankar och det är liksom något som hon lever med. MEN givetvis påverkar ett ev dödsfall sådana förvirrade känslor.

Det är hemskt svårt att veta vilka tummar jag håller, vad jag önskar ska ske med mormor just nu.... Önskar mest att hon snabbt får hjälp på Ackis, inte lider och om det är meningen att hon ska få gå hem till sin Herre nu får göra det snabbt.

Mormor har alltid varit en stor del av min värld.....

Sis, är du här? Kommer du ihåg att jag var lyrisk en morgon i förra veckan över hur fint det var med dimma och blå himmel på morgonen? Kolla in här: i205.photobucket.com/albums/bb163/Telemarkgrrl/dimma71.jpg Fint va?!

jag gissar på att Sis är seriös just nu och alltså inte hänger hemma vid datorn...

.. men vilken COOOOOOOOOOOOL bild!!! *impad*

Näe, hennes plupp är grå och inte grön så hon gör väl något annat än hänger på BT. Jaja, hon kanske ser länken när hon kommer tillbaka.

Det var verkligen en speciell morgon!

Hej tjejer!!! Det var en fin middag. Vi fick ren o hjortkött till varmrätt med glasstårta som efterrätt. Förrätt var nån simpel toast med räkblandning. Men dt var trevlig sällskap o shit vilket stort o fin hus. Btw, så tog jag den svarta klänningen. Mr G fick välja. Det var ju bra, för då fick jag tillfälle o ha på hans julklapp, ett halsband.

Tellis
Sjukt snyggt bild. Har du tagit den själv? Hur var det med min ide? Blev det ngt sås?

Vickan
Jobbigt med mormor. Förstår dig precis! Fast ibland kan det vara bra att släppa taget även om det är svårt. För det låter som det är ngt hon halvt om halvt har gjort.

oooh, läcker bild!

Hmm, jag kommer till photobucket men inte till flickr...? Mysko detta...